Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Västerås - Västgöta-Bohus regemente. Se Bohusläns regemente. Tillägg. - * Västgöta regemente - * Västkinde - * Västmanlands regemente - * Västmanlands trängkår - * Västar Alstad - * Västra Hoby - * Västra Ingelstad - * Västra Kärrstorp - * Västra Sallerup. - * Västra Skräflinge - * Västra stambanan - * Västra Stenby - * Västra Tommarp - * Västra Torsås - * Västra Vram. - * Väst-Tracien. Se Tracien. Suppl. - * Väte. - Väteionkoncentration, kem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1287
Västgöta-Bohus regemente-Väteionkoncentration
1288
1. Tyska kyrkan. Vidare fanns ett helgeandshus,
senare kalladt Hospitalskyrkan, som ofta förblandats
med S:t Ilians kyrka. S:t Örjan var ej ett böneka-
pell, utan hospital för spetälska, liksom i Visby och
Skänninge beläget n. om staden. Nyare litt.: A.
Hahr, "Västerås domkyrka" (1923), samlingsverket
"Från Johannes Kudbeckius’ stift" (s. å.), "Ca-
menæ Arosienses" (s. å.; en beskrifning af gym-
nasiet). S. E-s.
Västgöta-Bohus regemente. Se Bohusläns
regemente. Tillägg.
’Västgöta regemente skall jämlikt 1925 års för-
svarsordning indragas omedelbart efter repetitions-
öfningarna 1927. I sammanhang med reg:ts 300-
års-minnesfest aug. 1926 utgafs en minnesskrift,
redogörande för reg:ts historia m. m. H. J-dt.
*Västkinde är nu förenadt med Bro, Fole och
Lokrume till ett pastorat i Visby stift, Norra kon-
traktet, med V. som moderförs. 851 inv. (1926).
"Västmanlands regemente skall jämlikt 1925 års
försvarsordning indragas omedelbart efter repeti-
tionsöfningarna 1927. - Vid reg:ts 300-årsfest 17
juni 1923 af täcktes vid kasernetablissemanget vid
Viksäng en minnessten (mod. af Karl Elmberg)
of ver reg:ts stupade. H. J-dt.
"Västmanlands trängkår skall, jämlikt 1925 års
försvarsordning, indragas omedelbart efter repe-
titionsöfningarna 1927. H. J-dt.
*Västra Alstad bildar nu med Fru Alstad, Stora
Slågarp och Lilla Slågarp ett pastorat i Lunds stift,
Skytts kontrakt. 1,172 inv. (1926).
’Västra Hoby hade 376 inv. 1926. V. skall
framdeles förenas med Stångby och Vallkärra till
ett pastorat benämndt Stångby, Vallkärra och
Västra Hoby församlingars pastorat, och Hastad
skall förenas med Igelösa och Västra Odarslöf till
ett pastorat. E. A-t.
*Västra Ingelstad är nu förenadt med östra
Grefvie, Mellan-Grefvie och Södra Åkarp till ett
pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt. 760 inv.
(1926). E.A-t.
* Västra Kärrstorp är nu annex till Svedala,
Bara kontrakt, och Glostorp är annex till Bunkeflo,
Oxie kontrakt. 606 inv. (1926). E.A-t.
*Västra Sallerup. Patronatsrätten upphörde fr.
o. m. 1922. 7,740 inv., hvaraf 6,163 i Eslöf
(1926). E.A-t.
*Västra Skräflinge är sedan l j an. 1925 äfven
ecklesiastikt förenadt med Malmö, där det bildar
egen församling. 16,125 inv. (1926). E.A-t.
*Västra stambanan har fr. o. m. 15 maj 1926
elektrisk drift. Omläggningen till sådan beslöts af
1920 års riksdag, och arbetena påbörjades 1923.
Samtliga kostnader, inkl. erforderliga elektriska lo-
komotiv, ha beräknats till 39 mill. kr., hvaraf 5
mill. kr. skola utgå af Statens järnvägars förnyel-
sefond och 34 mill. kr. af riksdagen anvisats som
kapitalökningsanslag. F. P.
*Västra Stenby är sedan l maj 1922 annex till
Vinnerstad, Linköpings stift, Aska kontrakt. 1,080
inv. (1926). E.A-t.
*Västra Tommarp är nu jämte Skegrie annex
till Håslöf, Lunds stift, Skytts kontrakt. 247 inv.
(1926). E.A-t.
* Västra Torsås omfattar nu 21,256 har med
3,096 inv. (1926), sedan l jan. 1924 vissa om-
råden, tills. 424 har, dit öfverflyttats från Skate-
löfs socken. E. A-t.
’Västra Vram. Af arealen komma 108 har på
Tollarps (se d. o.) municipalsamhälle. 2,880 inv.,
hvaraf 629 i Tollarps municipalsamhälle (1926).
E. A-t.
Väst-Tracien. Se Tracien. Suppl.
*Väte. Om afspaltning af vätekärnor ur atomer
af andra grundämnen, såsom kväfve, aluminium,
m. fl., se Radioaktivitet. Suppl., sp. 1215.
- Sp. 434. 1. Om elektrolylisk framställning af
vätgas se Elektrokemisk industri.
Suppl., sp. 556. - De stora mängder vätgas, som
numera förbrukas vid tillverkning af ammoniak en-
ligt Haber-Boschs metod (se K v ä f v e i n-
dustrier. Suppl., sp. 1281), framställas i all-
mänhet enligt följande metod. En blandning af
ung. l volym generatorgas (med 67 proc. kväfve,
30 proc. koloxid och 3 proc. kolsyra) och 2 voly-
mer ’’vattengas" (med 50 proc. väte, 40 proc.
koloxid, 5 proc. kolsyra och 5 proc. kväfve) mättas
i värme med vattenånga och ledes vid 500° öfver
en krom-järnoxid-katalysator, hvarvid följande,
svagt exotermiska reaktion kommer till stånd:
CO + H20 = C02 + H2 + 10,6 Kal.
En i gasblandningen kvarblifven rest af koloxid
aflägsnas med ammoniakalisk kopparoxidullösning,
och därpå borttages den vid reaktionen bildade
kolsyran genom tvättning med vatten vid 25
atmosfärers tryck och slutligen med sodalösning.
Den återstående gasblandningen, som består blott
af väte och kväfve, används, sedan kväfvehalten
korrigerats till 25 volymproc., direkt till framställ-
ning af ammoniak. - En annan billig fabriksmetod
för framställning af vätgas-är att vid 500° låta fuktig
koloxid inverka på släckt kalk i närvaro af järnpul-
ver som katalysator, då följande reaktion inträffar:
CO + Ca(OH)2 = CaC03 + H2. K. A. V-g.
Väteionkoncentration, Ii em., en lösnings halt af
väteioner, uttryckt i gramekvivalenter (se E k v i-
v a l e n t) pr liter lösning. Då emellertid denna
halt, angifven med vanliga siffertal, ofta blir ett
bråk med många nollor, föredrar man att uttrycka
den i negativa potenser af 10 sålunda, att t. ex.
10-1 betyder 0,i; 10-2 = 0,oi; 10-3 = 0,ooi o. s. v.
Ännu kortare är det numera allmänt brukliga sättet
i v ät eion exponent er, pH. Om en lösnings Väteion-
koncentration anges med t. ex. pH = 5, betyder
detta, att det i lösningen finns IQ-5, d. v. s. 0,ooooi
gramekvivalenter väteioner pr liter o. s. v. Väteion-
koncentrationen utgör först och främst ett kvantita-
tivt mått på de förut tämligen sväfvande begreppen
sur, neutral och alkalisk reaktion (se d. o., sp.
1106). Om pH (vid vanlig temperatur) är = 7, be-
tyder detta neutral reaktion, ty väteionkoncentratio-
nen är då lika med hydroxylionkoncentrationen,
alltså äfven POH- 7, emedan i utspädda lösningar
vid vanlig temperatur summan af pH och POH all-
tid är 14. Om pH är mindre än 7, är lösningen
sur och desto surare, ju lägre pH är. pH -l mot-
svarar ung. en 1/io-normal lösning af saltsyra eller
andra starka syror. - Om pH är större än 7, måste
]>OH vara mindre än 7, och lösningen reagerar då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
