Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 1273-1274 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Väg. (Sp. 63-65) - Vägglaf, bot. Se Xanthoria. - Väginstitut. Se Svenska väginstitutet. Suppl. - * Vägmaskiner. 2. - * Wägner. 2. Wägner-Landquist, Elin M. E. - * Vägunderhåll. Se Väg äfven i Suppl. - Vällar, mus. - Vällistafjället - * Välta, Timmervälta - * Vänern. - * Vänersborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bensin. Dessa skatter ha under 1925 inbragt i det
närmaste 20 mill. kr., och hela beloppet kommer
vägväsendet till godo. Af automobilskattemedlen
skola 20 proc. tillfalla städerna och 80 proc.
landsbygden att användas till förbättring och
underhåll af vägar, som äro särskildt viktiga för
automobiltrafiken, samt till vinterväghållning å sådana.
Då det äldre systemet med naturaväghållning ej
mäktar hålla vägarna i sådant skick, som kan
tillfredsställa den påfrestande
motorfordonstrafiken, har man genom bestämmelsen om
vägunderhållets öfvertagande af vägkassan som villkor för
åtnjutande af underhållsbidrag från
automobilskattemedlen velat uppmuntra till öfvergång från
naturaväghållning till underhåll genom vägkassorna,
och hufvudsakligen som en följd af detta villkor ha
vid 1926 års ingång af landets 379 vägdistrikt
ej mindre än 215 helt och 71 delvis öfvertagit
vägunderhållet. F. n. återstå således 93 distrikt
med enbart naturaunderhåll. Till
vägunderhållet bidrar staten med 30 proc. af den
uppskattade kostnaden i distrikt med naturaunderhåll,
men med 30 proc. af den verkliga kostnaden i
distrikt, som öfvertagit hela vägunderhållet medelst
vägkassan. I den verkliga kostnaden ingår
underhållet den tid marken är bar äfvensom viss
förvaltningskostnad. 1926 års riksdag beslöt, att till dessa
senare distrikt skall i underhållsbidrag af
automobilskattemedel utgå ytterligare 10 proc. af den
verkliga väghållningskostnaden, vinterväghållningen
inräknad.

Motorfordonstrafiken har framtvingat och
automobilskattemedlen ha möjliggjort tekniskt bättre
metoder såväl för vägbyggnad som för
vägunderhåll och vinterväghållning. En rastlös verksamhet
till vägväsendets fromma pågår sedan flera år inom
statens myndigheter, vägstyrelserna och de
föreningar, som ha vägväsendets förbättring till sin
uppgift (se Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, Svenska vägföreningen
och Svenska väginstitutet. Suppl.).
Sålunda arbetas f. n. på förbättrad organisation, ny
väglag, utbildning af vågmästare samt praktiska prof
och vetenskapliga undersökningar för förbättrad
vägteknik och vägekonomi.

Fr. E.

Vägglaf, bot. Se Xanthoria.

Väginstitut. Se Svenska väginstitutet.
Suppl.

Motordrifven väghyfvel.

*Vägmaskiner. – 2. Nyaste utvecklingen inom
vägväsendet har bestämts af de motordrifna
maskinerna. Sålunda har den motordrifna
väghyfveln (se fig.) vunnit mycket stor användning
till underhåll af vägbanors kullrighet. Vidare har
det lyckats att medelst motordrifna
snöplogar möjliggöra vintertrafik med automobiler äfven
i Norrland. Af sådana plogar finnas: rakbladig plog
med ett rakt och bredt snedställdt blad liksom den
ofvannämnda väghyfveln, som med fördel användts
äfven för snöröjning, spetsplog med två plogblad i
spetsig vinkel och vingplog med rörlig vinge på ena
eller bägge sidorna. Snöplogarna skjutas eller
dragas af traktor eller bil och kunna äfven vara
monterade å sådana.

Fr. E.

*Wägner. – 2. Wägner-Landquist,
Elin M. E., har
vidare utgett
berättelsesamlingarna
Nyckelknippan (1921) och
Från Seine, Rhen och
Ruhr (1923) samt de
betydande
nutidsromanerna Den namnlösa
(1922) och Silverforsen
(1924). Hennes broder
S. Harald W. dog
12 mars 1925 i Paris.
Han utgaf
ytterligare Förryckta cæsarer.
Skildringar från de
romerska kejsarnas
tidevarv (1921). Tåg n:r 278. De sista novellerna
utkom 1925.

*Vägunderhåll. Se Väg äfven i Suppl.

Vällar, mus., delar af orgelns mekaniska
spelregering, hvilka föra rörelsen åt sidan, äro smala
och tunna rör eller stänger af järn (förr af trä)
och ha nära hvardera ändan en utstående vällarm,
vid hvilken en abstrakt (se Abstrakter) är fäst.
De anbringas rörligt kring sina axlar i en
vällram eller på ett vällbräde.

E. F-t.

Vällistafjället, ett 1,024 m. högt fjäll i
Undersåkers socken, Jämtland, det högsta berget i
fjällmassivet mellan Undersåkersdalen och Ottsjön.

O. Sjn.

*Välta, Timmervälta, upplagdt timmer
och annat rundvirke. För att virket skall torka,
upplägges det på underslag, som håller det från
beröring med marken. Man skiljer mellan
högvä1tor, hvari stockarna ligga i samma riktning
högt uppstaplade utan mellanlägg, strövältor,
där hvarfven äro skilda af stockar lagda i kors
mot dem ("strö"), korsvältor, med hvarje
lager liggande vinkelrätt mot det öfver- och
underliggande, sänkvältor, som likna korsvältor,
men ligga i vatten för virkets magasinering, samt
flatvältor, ett enkelt lager stockar på l-2
underslag.

H. J. Dft.

*Vänern. Vattenfallsstyrelsens undersökningar
ha ledt till ett något modifieradt regleringsförslag,
till hvars genomförande laga tillstånd sökts 19 mars
1925. Vid Vargön skall man bygga en damm för
att kunna variera vattenståndet mellan en nedre
gräns af 43,10 m. ö. h. och en öfre gräns, hvilken
under våren (16 febr.-15 maj) skulle ligga 44,65
m. ö. h. och under öfriga månader 44,85 m.
V:s vattenstånd kommer efter regleringen ej att
visa så stora höjdvariationer som hittills, i det
att högvattenstånden då i medeltal bli sänkta samt
varaktigheten af höga och sannolikt äfven låga
vattenstånd minskas.

A. Wallén.

*Vänersborg har, sedan en del av Frändefors

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>