Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valand - Valar, intermittent fyr på Gotlands västkust - * Walberg. 2. F. G. Emanuel W. - * Valby - Val d' Anniviers. Se Anniviers. Suppl. - Val d'Anzasca. Se Anzasca. Suppl. - Walde, Otto Vilhelm C:son - Valdemar Atterdag, manlig hufvudroll - Waldemarsskatten, opera - Valdemarsviken - Waldén, Ola Hansson - * Valdenser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plansch III, där huset är afbildadt), byggdt af
arkitektfirman Krüger & Franck och alltifrån början
lokal äfven för Göteborgs museums rit- och målarskola
(som föreståtts af Carl Larsson, Bruno Liljefors,
Georg Pauli, Karl Wilhelmson, Gunnar Hallström.
Axel Erdmann, Birger Simonsson och Tor
Bjurström). Kort efter Valands invigning existerade
någon tid i dess lokaler en konstnärligt intresserad
klubb med samma namn. Efter klubbens
upplösning har husets bottenvåning varit inredd till
restaurang. Sedan 1925 eges byggnaden af Göta Par bricole,
som nu grundligt på- och ombygger den för ordensändamål
efter ritningar af arkitekten R. O. Swensson.
E. F-t.
Valar, intermittent fyr på Gotlands västkust, vid
inloppet till Burgsviks hamn, på 57° V 50;/ n. br.
och 18° 13’ 9" ö. lgd fr. Gr., med 5:e ordn:s lins,
uppförd 1889 och ändrad 1916.
E. A-t.
*Walberg. – 2. F. G. Emanuel W. har
ytterligare utgett "La vie de Saint Thomas le
martyr par Guernes de Pont-Sainte-Maxence.
Poème historique du XII:e siècle (1172-1174)"
(i "Skrifter utg. af K. Hum. vet. samf. i Lund, V,
1922). Arbetet belönades af Académie des inscrip-
tions et belles-lettres i Paris med det s. k. prix
extraordinaire Bordin. – Bland W:s många veten-
skapliga artiklar och studier må nämnas Quelques
remarques sur V anden français ne gärder Veure
que (i Från filol. fören. i Lund, Språkliga upps. 4,
1915), Date et source de la Vie de Saint Thomas
de Cantorbéry par Benet, moine de Saìnt-Alban (i
"Komania", 1915-17), Date de la composüion des
recueils de Miracula sancti Thomo Cantuariensis
dus à Benoit de Peterborough et à Guillaume de
Cantorbéry (i "Moyen âge", 1920), Remarques sur
la texte de la seconde partie du "Poème moral" (i
"Neuphilologische mitteilungen", 1925), Zum text
des altfranzösisch-veronesischen Katharinenlebens (i
"Zeitschrift fur romanische philologie", 1925) och
Guernes de Pont-Sainte-Maxence et la "légende de
Becket" (i "Mélanges Vising", Göteb. 1925).
– W. är sedan 1920 censor vid studentexamina.
E. S-f.
*Valby hade 14,155 inv. 1921. Station på Vestbanen.
P. E-t.
Val d’Anniviers [vall danivje]. Se Anniviers. Suppl.
Val d’Anzasca. Se Anzasca. Suppl.
Walde, Otto Vilhelm C:son, biblioteksman,
f. 8 okt. 1879 i Förkärla, Blekinge län, filos.
doktor i Uppsala 1916, blef 1904 e. o. amanuens
vid universitetsbiblioteket i Lund samt 1910 andre-
och 1919 förste bibliotekarie vid universitetsbiblioteket
i Uppsala. Sedan 1913 är W. bibliotekarie
äfven hos Vet. soc. På utforskningen af de i de
större svenska offentliga biblioteken bevarade
resterna af de i krig tagna litterära skatterna har W.
nedlagt ett synnerligen grundligt och omfattande
arbete. Resultaten af dessa undersökningar äro
offentliggjorda under titeln Storhetstidens litterära
krigsbyten (1-2, 1916, 1920), ett arbete, som af
Vet. akad. 1921 belönades med hälften af Letterstedtska
författarpriset. Bland hans öfriga afh. i
bok- och biblioteksväsen må nämnas Henrik
Rantzaus bibliotek och dess öden (i "Nord. tidskr. f.
bok- o. bibl.-väs." 1914), Konung Sigismunds bibliotek
och Gustaf Adolfs donation 1620–21. Ett bidrag till Upsala universitetsbiblioteks historia (ibid. 1915), Till
Kristinabibliotekets historia (ibid. s. å.), Stephanii
bibliotek och dess historia (ibid. 1917), Om bokanteckningar
som källor och behofvet af provenienskataloger (ibid. 1918) och
En svensk boksamlare från Vasatiden. Hogenskild Bielke
och hans bibliotek (i "Uppsala universitetsbiblioteks
minnesskrift 1621–1921", 1921).
S. E. B–g.
Valdemar Atterdag, manlig hufvudroll (dansk
konung; baryton) i operan "Waldemarsskatten" (se
d. o. Suppl.).
Waldemarsskatten, opera med musik af
A. Hallén (se denne) till librett af A. Klinckowström (se
d. o. 8) med motiv från Visbys brandskattning
genom Valdemar Atterdag; uppf. i Stockholm f. g.
1899.
Valdemarsviken, en 25 km. lång, smal hafsvik
af Östersjön, som från Kvädöfjärden sträcker sig
mot n. v. till Valdemarsviks köping.
O. Sjn.
Waldén, Ola Hansson, lärare,
kommunalman, f. 23 febr. 1869 i Södra Äsum, Malmöhus län,
tog folkskollärarexamen i Lund 1889, blef ord.
folkskollärare i Landskrona 1898 samt har
därjämte 1904–10 varit lärare vid Nääs
sommarkurser. Han var 1909-11 (socialdemokratisk) led. af
Andra kammaren för Landskrona, 1912-febr.
1917 för Hälsingborg, Landskrona och Lund, satt
1917 (från febr.) i Första kammaren för Göteborgs
stad, men återinträdde 1918 i Andra kammaren,
som han tillhörde (sedan 1922 för Malmö,
Hälsingborg, Landskrona och Lund) t. o. m. 1924, då han
afböjde återval. W. var led. af
konstitutionsutskottet 1914 (andra lagtima riksdagen)- febr.
1917, led. af särskildt utskott 1917 samt led. af
statsutskottet 1918-24. Han är lifligt kommunalt
intresserad, sedan 1910 led. af Malmöhus läns
landsting och sedan 1919 stadsfullmäktiges ordf. i
Landskrona. Sedan 1924 är han direktör i
Landskrona utminuterings- och utskänkningsbolag. W.
har skrifvit Friluftslekar från Nääs (1912),
Handbok rörande den svenska pensionsförsäkringen
(1913) och Praktiska ungdomsskolor (1918). R.L-dm.
*Valdenser. När Napoleon I införlifvade Piemont
med Frankrike, fingo valdenserna samma
borgerliga rättigheter som katolikerna. Men med huset
Savojens återkomst 1814 började åter religions-
förtrycket. Den 1835 till fängelse dömde prästen
Alexis Muston flydde till Frankrike, där han 1852
utgaf den mycket lästa boken "L’Israel des Alpes"
(äfven i svensk bearbetning, "Alpernas Israel",
1865). Väckelsen på 1820-talet framkallade sepa-
rationer, men återväckte ock intresset för den
gamla kalvinsk-presbyterianska författningen ("di-
sciplinen"), som i reviderad form förnyades på en
synod 1833; den faktiska styrelsen förblef hos ett
af synoden valdt utskott af tre andlige, la Table,
som äfven å synodens vägnar utöfvade de biskop-
liga funktionerna. När religionsfrihet erhållits
1848, höll darbyismen (se Plymouthbröderna)
på att spränga valdenskyrkan. Men
valdenserna öfvervunno krisen och företogo en
uppdelning mellan den kring "konstitutionen"
(namnet "disciplin" släpptes) och bekännelsen
(åter antagna 1855) organiserade
valdenskyrkan med sitt officiella franska språk och sitt
historiska namn Êglise évangélique Vaudoìse, samt
det evangelisationsarbetet med italienskt språk ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
