Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utgifningsbevis ... - Utrikesministeriet i Finland - *Utrikesnämnd - *Utskott. 1. - *Utskyldsstreck - Utskänkningsskatt - *Utställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1133
Utrikesministeriet i Finland-Utställning
1134
Berlin, Paris, Madrid och Washington (samtliga
med titeln handelsråd), militärattachéer i Berlin,
London, Paris, Helsingfors och Warschau (äfven an-
ställd i Bukarest), marinattachéer i Berlin (äfven
anställd i Helsingfors och Köpenhamn), London
(äfven anställd i Oslo) och Paris (äfven anställd i
Haag), socialattaché (med titeln socialråd) i Ge-
nève, pressombud i Berlin, Paris, London och
Moskva samt landtbrukskonsulenter i London och
Riga (Lettland, Estland, Litauen och Polen).
Lönade generalkonsulat äro upprättade i Ham-
burg, London, New York, Montreal, Kapstaden,
Schang-hai, Sydney, Calcutta och Batavia. Lönade
konsulat finnas i Reval, Kovno, Petersburg (Lenin-
grad), Lübeck, Rouen, Chicago och San Francisco
och lönadt vicekonsulat i Minneapolis, hvarjämte en
lönad vicekonsul fästs vid generalkonsulatet i Rot-
terdam. Generalkonsulat och konsulat förestås af
generalkonsuler, resp. konsuler, och deras personal
omfattar, alltefter konsulatens storlek och bety-
delse, vicekonsuler, kanslister och attachéer. En
handelsattaché tjänstgör f. n. vid generalkonsula-
tet i Montreal.
Utrikesdepartementets och den yttre karriärens
tjänstemän äro numera jämlikt kungörelsen 22 juni
1921 inordnade i den för den civila statsförvaltnin-
gen gällande allmänna löneplanen. Utgifterna för
departementet och representationen i utlandet ut-
göra enligt den af riksdagen för budgetåret 1926
-27 antagna staten 3,523,400 kr., hvaraf å ordi-
narie anslag 2,779,400 kr. och å extra anslag
744,000 kr. - Den olönade konsulsstaten omfattar
14 generalkonsuler, 142 konsuler och 423 vicekon-
suler.
Följande främmande makter ha beskickningar i
Stockholm: Amerikas förenta stater, Argentina,
Belgien, Brasilien, Brittiska riket, Chile, Dan-
mark och Island, Estland, Finland, Frankrike,
Italien, Japan, Kina, Lettland, Litauen, Mexico,
Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien,
Ryssland, Schweiz, Spanien, Tjecho-Slovakien,
Turkiet, Tyska riket, Ungern, Österrike (samtliga
representerade af envoyéer, utom Estland, Litauen,
Turkiet och Ungern, hvilkas beskickningar förestås
af chargés d’affaires), hvarjämte Cuba, Grekland
och Siarn, utan att ha särskilda beskickningar i
Stockholm, ackrediterat envoyéer där.
Om norska utrikesdep. se Utenriksdepar-
tementet. Suppl.
Utrikesministeriet i Finland. Se Ministe-
riet för utrikesärenden. Suppl.
*Utrikesnämnd. Sedan det från 1919 hvilande
grundlagsändringsförslaget om inrättande af en ut-
rikesnämnd (se Utskott, sp. 152) 1921 defini-
tivt antagits, trädde den nya institutionen ome-
delbart i funktion. Med anledning af en riksda-
gens skrifvelse 1924 pågår utredning om modifika-
tioner i reglerna för nämndens verksamhet. N. II-tz.
*Utskott. 1. Om den 1921 inrättade Utrikes-
nämnden se vidare Utrikesnämnd. Suppl.
*Utskyldssíreck. Se Skattestreck. Suppl.
Utskänkningsskatt. Se Brännvinslagstift-
ning. Suppl., sp. 880.
’Utställning. (Sp. 160) Efter Världskriget 1914
-18 ha inga större världsutställningar
egt rum, ehuruväl försök gjorts att med använd-
ning af denna benämning sprida glans öfver vissa
internationella utställningar. Så var fallet vid
den af Brasilien 1922-23 anordnade utställnin-
gen i Rio de Janeiro till firande af 100-årsminnet
af Brasiliens själfständighetsförklaring. Äfven
Sverige var representeradt där med egen utställ-
ningspaviljong (efter ritning af T. Grut). Likaså
har eftersträfvats en sådan allmän omfattning
för en utställning i Philadelphia till firande af
150-årsminnet af nordamerikanska oafhängighets-
íörklaringen. Sistnämnda utställning öppnades hög-
tidligen 31 maj 1926, men var ännu i juli s. å.
ingalunda färdig och är i hufvudsak en inre-
amerikansk utställning. - Vissa internatio-
nella utställningar ha anordnats under
begränsade former, såsom den uteslutande för de
olika delarna af brittiska imperiet afsedda utställ-
ningen i Wembley park vid London 1924 (uppre-
pad i begränsad omfattning 1925). Bland mera
bemärkta utställningar inom specialområden får
räknas den internationella konstindustriutställnin-
gen i Paris 1925, där Sverige deltog med egen
paviljong (efter ritning af K. Bergsten) och vann stor
framgång, särskildt för alster af glasindustri och
porslinstillverkning samt textilier, möbler och me-
tallarbeten. - Det allmänna ekonomiska världs-
läget har f. ö. under senare år icke varit gynn-
samt för utställningsanordningar i större skala; i
viss mån ha de industri- och handelsintressen, som
uppbära utställningsväsendet, sökt en ersättning
genom att anordna kortvariga "mässor" under
enkla former (jfr Mässa 3. Suppl.). - I
Sverige har en för våra förhållanden ansenlig ut-
ställning egt rum under senare tid, nämligen ju-
bileumsutställningen i Göteborg 1923 (8 maj-15
okt.; urspr. beräknad att hållas 1921) till firande
af 3CO-årsminnet af Göteborgs grundläggning.
Utställningen, som var öfvervägande nationell, läm-
nade, utom den egentliga minnesutställningen öfver
Göteborgs utveckling, en synnerligen fullständig
öfverblick öfver svensk industri, handtverk, konst-
slöjd och teknik såväl i nutiden som, genom histori-
ska och retrospektiva afd., i förgången tid. Äíven
Sveriges sjöfart, lots- och fyrväsen, kommunikations-
verk och kommunalväsen funnos företrädda på full-
lödigt sätt. Den centrala delen af utställningen var
den s. k. svenska exportutställningen, i hvilken vi-
sades de förnämsta alstren af svensk produktion inom
mekanisk, metallurgisk, textil-, kemisk-teknisk och
annan tillverkning äfvensom af skogshandtering,
trämasse-, pappers- .och träförädlingsindustri, med
sammanlagdt omkr. 1,000 utställare. I ovanligt hög
grad hade man här vid uppställningen lyckats
ernå systematisk åskådlighet, af sedd att bereda
utförliga och öfvertygande upplysningar icke blott
beträffande de utställda föremålen i och för sig,
utan äfven i fråga om råmaterialens beskaffenhet,
förädlingsprocessernas förlopp, bearbetningsmeto-
dernas noggrannhet och de färdiga produkternas
kvalitet. Till utställningen voro anknutna tre in-
ternationella afdelningar, som följde hvarandra
med kortare tidsmellanrum, nämligen för auto-
mobiltillverkning, luftfart och stadsbyggnadskonst.
Utställningens arkitekter voro Arvid Bjerke och
Sigfrid Ericson. En modern, ofta originellt djärf
formgifning, effektfull monumentalitet öfver huf-
vudpunkterna och en i trots af den ganska sönder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
