Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unter den linden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upplagan ("öfversättning under medverkan af sak-
kunniga män") utgafs i 7 dir 1872-75 på L. J.
Hiertas förlag och redigerades af filos. d:r O. V.
Ålund (se denne). 2:a uppl., fullständigt omarbe-
tad, utgafs i 10 dir 1898-1907 under redaktion
af öfverste A. Berglund (se denne. Suppl.) och
med originalbidrag af 74 svenska fackmän. 3:e
uppl. har börjat utges 1925 på P. A. Norstedt &
söners förlag, under redaktion af kommendörkapten
Sam Lindstedt och återigen i fullständig omarbet-
ning medelst nya originalbidrag.
Uppgren, Anders, skolman, författare, f. 25
okt. 1865 i Uppåkra, Malmöhus län, filos. d:r i
Lund 1899, blef 1910 adjunkt vid Hudiksvalls
läroverk och är sedan 1917 lektor i latin och
grekiska vid Högre allm. läroverket i Kristianstad.
U. har skrifvit bl. a. Über sprachliche und metri-
sche komposition und kunst des Terenz (1901), Den
moderna judendomens historia (1905), De olympi-
ska spelen och deras inflytande på grekernas natio-
nalanda och nationalkarakter (1906), De mackabei-
ska kungarnes historia (1907), Akademierna och
studentlivet (1920), Universiteten och examensvä-
sendet (s. å.) och Skolorna och demokratien (1922).
Upphöjda banor. Se Elektriska spårvägar. Suppl., sp. 525.
Uppkvistning, skogsv., aflägsnande af grenar på
skogsträd, utföres på yngre träd, för att den där-
efter afsatta veden må bli kvistfri. Den utföres
vanligen till högst 7-8 m. höjd på stammen (en
stocklängd) och endast på träd, som äro afsedda att
afverkas till sågtimmer. Man skiljer mellan upp-
kvistning af torra och af friska grenar, torrkvist-
ning och grönkvistning. Den senare används mera
sällan å barrträd, emedan dessa mindre lätt läka
såren, genom hvilka röta hos gran lätt intränger i
stammen, om grenarna äro gröfre, än att såren
inom 5-6 års tid öfverväxas. Uppkvistning bör
ock därför företagas, medan växtsafterna äro i
hvila, helst kort före safningen på våren, emedan
läkningen af såren då börjar genast efter grenar-
nas aflägsnande. I betesmarker uppkvistas unga
träd för att lämna solljuset fritt tillträde till mar-
ken i trädens närhet, hvarigenom gräsväxten
främjas. H. J. Dft.
* Upplands artilleriregemente skall, jämlikt 1925
års försvarsordning, indragas. H. J-dt.
*Upplands infanteriregemente skall, jämlikt 1925
års försvarsordning, benämnas Upplands
regemente. Dess fast anställda personal skall
utgöras af 36 officerare, 25 underofficerare, 74
underbefäl, 34 volontärer, 10 beställningsmän och 2
civilmilitära personer. Regementet skall fortfarande
vara förlagdt i Uppsala. H. J-dt.
* Upplands regemente. Se Upplands
infanteriregemente äfven i Suppl.
Upplo (Uplo), herrgård i Magra socken,
Älfsborgs län, omfattar med underlydande 4 1/4 mtl med
en areal af 1,421 har, hvaraf 260 har åker. Tax.-v.
310,500 kr. (1925). U. tillhörde släkten Lilliehöök
sedan slutet af 1400-talet, kom därpå till släkterna
Leijonhufvud (Lewenhaupt), Palbitzki, König,
Wahlfelt och har sedan 1828 tillhört släkten Dicander.
Nuv. egare är S. Dicander. O. Sjn.
*Upplösande äktenskapshinder. Se Förbjudna
led. Suppl, och Svågerlag. Suppl.
* Uppsala. - 2. Arealen är 1,553 har, hvaraf
1,538 har land. 30,036 inv., däraf 29,291 i U. dom-
kyrkoförsamling och 745 i Upplands artillerirege-
mentes församling (1926). Taxeringsvärdet å fast
egendom har vuxit till 105,732,500 kr., hvaraf
85,308,100 kr. för bevillningspliktig, däraf 1,238,100
kr. för jordbruksfastighet, och 7,152,600 kr. för
statens egendom, och den bevillningstaxerade in-
komsten till 43,897,530 kr., hvaraf 3,029,930 kr.
för inländska aktiebolag och solidariska bankbo-
lag (1924). Kommunalskatten har sänkts till 4,95
kr. per bevillningskrona 1926; stadens tillgångar ha
nästan fördubblats - till 13,555,783 kr. - och
skulderna ökats till 6,525,150 kr. 1924. - (Sp.
1211) Om universitetets biblioteksbyggnad se äfven
Bibliotek. Suppl., sp. 625-627, och Biblio-
teksbyggnader. Suppl., sp. 630 samt fig.
3, 6 och 10 å pl. I, III och IV. Om andra ny-
byggnader se Uppsala universitet, Suppl.,
sp. 1118. - Straffängelset nyttjas nu till s. k.
ungdomsfängelse. - Nya monument äro bl. a. Stu-
remonumentet (aftäckt 1925), å Kronåsen, s. om
U., samt ett exemplar af statyn Vingarna, i Upp-
lands nations trädgård, båda af K. Milles. Ett
monument öfver Jakob Ulfsson (efter Kr. Erikssons
modell) skall resas vid domkyrkan 1927. Om det
1882 grundlagda Samariterhemmet se art. Diako-
nissa. Suppl., med fig. 3. - (Sp. 1216) Fabriks-
industrien omfattade 83 arbetsställen med 2,360
arb. och 29,807,913 kr. salutillverkningsvärde
(1922). - Om domkyrkoförsamlingens prebendeka-
raktär se Uppsala universitet. Suppl., sp.
1115. - Bankinrättningarna äro nu: U. sparbank,
Upplands enskilda bank (Upplandsbanken) samt af-
delningskontor af denna, Riksbanken, A.-b. Mälare-
banken, A.-b. Svenska handelsbanken och A.-b.
Jordbrukarbanken. Af nyare litt. märkes Hj. Al-
ving, "Genom seklernas U." (1923). E. A-t,
* Uppsala domkyrka. Dess inre har efter 1923
undergått flera betydande förändringar. Ett önske-
mål har länge varit att kunna ersätta det nygoti-
ska ek-retablet (sp. 1224) med en värdigare altar-
prydnad. F. n. är detta också doldt af det fram-
för detsamma uppställda altarskåpet från Vaksala
kyrka, ett Antwerpenarbete från omkr. 1500, som
urspr. torde ha tillhört domkyrkan, där det nu
tills vidare deponerats. I södra delen af tvärskep-
pet har en fristående sångläktare inbyggts efter
ritningar af L. I. Wahlman, som är arkitekt äfven
till den nya inredningen i norra tvärskeppsarmen.
Där har man nämligen anordnat ett kapell med
altare, afsedt för mindre högtider, då högkoret är
för stort. Den omgestaltning, som interiören häri-
genom undergått, har i viss mån skänkt den en
värdigare hållning, än hvad som blef resultatet af
den stora restaureringen på 1880-talet. - Om den
af H. Zettervall ledda ombyggnaden se N. J. Sö-
derberg, "Uppsala domkyrkas restaurering 1885-
1893" (2 dir, 1923-24). H. C.
* Uppsala-Gäfle järnväg är, efter omräkning af
sträckan Tierp-Strömsberg till 9,2 km. och af
Örbyhus-Dannemora till 9,0 km., 146,0 km. lång.
Se vidare Uppsala-Gäfle-Ockelbo järnvägar. Suppl.
Uppsala-Gäfle-Ockelbo järnväg. Se Uppsala
-Gäfle-Ockelbo järnvägar. Suppl.
Uppsala-Gäfle-Ockelbo järnvägar utgör en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
