Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Universitet - Universitetets jubileumsfond av 1911 - Universitetskvinnors internationella förbund - *Unjamvesi - *Unna, P. G. - Unona odoratissima - Unruh, Fritz von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra världsdelar kommo under året 1925 till
Tyskland. I studiet af svenska språket meddelas
nu undervisning (genom svenska lektorat o. d.)
vid universiteten i Berlin, Greifswald, Rostock,
Hamburg, Kiel, Köln, Jena och Leipzig. Vid Berlins
universitet finns sedan 1922 ett tyskt institut
för utlänningar, med uppgift att göra dem förtrogna
med tyska språket och kulturen; detta institut
meddelar särskildt examensdiplom. (Jfr K. Remme,
"Die hochschulen Deutschlands", 1926.) –
Italien (sp. 1114) fick 1921 ett katolskt
universitet i Milano och 1923 ett större statsuniversitet
i samma stad. – (Sp. 1116–17) I Nederländerna
tillkom 1923 ett romersk-katolskt universitet i Nijmegen. –
Ett isländskt universitet i Reykjavik inrättades 1911
(se därom Island. Suppl., sp. 693). –
Bland de genom Världskriget uppkomna nya staterna
har Tjecho-Slovakien vid sidan om det
minnesrika dubbeluniversitetet i Prag (det tjechiska
och det tyska) 1919 fått ett efter T. Masaryk uppkalladt
i Brünn (Brno) och s. å. ett i Pressburg (Bratislava);
af statsuniversitet har Polen, utom de gamla i
Krakau och Lemberg (Lwów) samt det 1915 återupprättade
i Warschau, fått nya sådana i Posen (1919) och Vilna (s. å.),
hvartill kommit ett mera enskildt i Lublin (1918) och
ett fritt polskt universitet i Warschau; Jugo-Slavien
har utom Belgrads universitet det från Ungern öfvertagna
i Agram (Zagreb) samt ett nytt i Laibach (Ljubljana, 1919);
Rumänien har 1919 från Österrike öfvertagit
Frans-Josefsuniversitetet i Czernowitz och från Ungern
det i Klausenburg (Cluj), hvarjämte de äldre i Bukarest
och Jassy ega bestånd; ett litauiskt universitet stiftades
1922 i Kovno (se Litauen. Suppl., sp. 237), ett
lettiskt i Riga 1919 (se Lettland. Suppl.,
sp. 133–134), och Dorpats universitet (se d. o. Suppl.)
omorganiserades 1919 som estniskt. – Ryssland
fick ett nytt universitet i Perm 1917. Om ryska högskolor
under bolsjevikherraväldet se f. ö. Ryssland.
Suppl., sp. 103. Så blef Kievs universitet 1920 ett
Institut för folkbildning ("dragomanov"), med utskiljande
af medicinska och juridiska fakulteterna. – Ungern
skaffade sig universitet i Szeged 1921 och i Pécs 1923,
hvarjämte landet har kvar dem i Budapest och Debrecen
(jfr ofvan sp. 1099). – (Sp. 1120) Det turkiska
universitetet i Konstantinopel har nu fått fullständiga
fakulteter och (1924) autonomi. – Ett judiskt
universitet i Jerusalem invigdes 1925. – Egyptiska
universitetet i Kairo har nu fått västerländskt snitt och
innefattar medicinsk, juridisk, humanistisk och
naturvetenskaplig fakultet; bland den senares professorer
äro 2 svenskar. – Japan har i Tokyo utom det
stora statsuniversitetet ett handelsuniversitet (1920) och
3 privata högskolor (mest för juridik, nationalekonomi och
handelsvetenskap) samt i Kyoto utom statsuniversitetet en
medicinsk högskola och en buddistisk (Ryukoku university,
urspr. från 1630), hvarjämte medicinska högskolan i Fukuoka
har utvidgats till universitet med afd. för ingenjörsvetenskap
och för agrikultur. – Om den i Kina 1923 öppnade,
af Svenska kyrkans mission upprättade lutherska högskolan
i Taohualuen se d. o. Suppl. – Siam har 1917
fått ett universitet i Bangkok, Indien
1920 ett nytt i Lucknow. – På Hawaiiöarna
inrättades ett amerikanskt universitet 1920.
(Sp. 1121) Svenska folkuniversitetsföreningen
anordnade äfven somrarna 1921, 1922 och 1923 i
Djursholm kurser i fysisk fostran och 1921 tillika
där kurs i hembygdsforskning. Fr. o. m. 1924 har
föreningen tills vidare inskränkt sig till att
hufvudsakligen låta sitt kapital växa genom räntor,
för att framdeles, under gynnsammare ekonomiskt läge
i landet, återupptaga insamlingsverksamheten och
skrida till förverkligandet af folkuniversitetstanken.
Öfver svenska studenter vid utländska
universitet före 1701 har F. de Brun
(se denne. Suppl.) upprättat en alfabetisk förteckning
i den i stencilkopior föreliggande skriften
"Holmiana et alia", III (fortsättning af
förteckningen är afsedd att offentliggöras).
Å sp. 1130, rad 11 uppifrån står 1901
bör vara 1891.
E. F–t.
Universitetets jubileumsfond av 1911, norsk fond,
bildad genom allmän subskription i anledning af
universitetets 100-årsjubileum 1911, med statuter
af 22 okt. 1912, afser att stödja universitetet i
dess vetenskapliga arbete och eljest hjälpa det på
andra områden, där dess egna inkomster eller statsmedlen
ej räcka till. Styrelsen utöfvas af det akademiska
kollegiet. Fondens kapital var 868,700 kr. 1924.
Universitetskvinnors internationella förbund.
Se International federation of university women. Suppl.
*Unjamvesi tillhör nu brittiska mandatområdet Tanganjikaterritoriet.
*Unna, P. G., har ytterligare utgett
Kriegsaphorismen eines dermatologen (1917).
Unona odoratissima, bot. Se Ylang-ylang.
Unruh [o’nro], Fritz von, tysk författare,
f. 10 maj 1885 i Koblenz, utbildades till officer, var
guvernör för en kejserlig prins och deltog i Världskriget.
U. debuterade med skådespelen Offiziere (1912) och
Louis Ferdinand, Prinz von Preussen (1914), i hvilka
den upproriske expressionistiske dramatikern redan
framträder. I båda är hufvudpersonen ställd i en olöslig
konflikt mellan plikter: plikten att underordna sig under
den yttre makten och den fastställda ordningen och plikten
att följa en inre röst, som bjuder att lyda högre kraf.
Den lyriskt dramatiska dikten Vor der entscheidung
(skr. 1914, utg. 1915) är helt och hållet fylld af
Världskrigets intryck, symbolisk, extatiskt dunkel, ett af
de första tyska diktverken med antikrigstendens. Tragedien
Ein geschlecht (1916) umbär helt och hållet lokalisering,
tids- och personskildring och är allegori med typiska
gestalter. En oerhörd, orgiastisk vildhet, som kriget
lösgjort, får här uttryck i våldsamt patetisk känslolyrik.
Dess fortsättning, Platz (1920), förkunnar affall från
hela den gamla, mekaniserade världen, men också en andlig
seger öfver revolutionen, utan att uppoffra
det nya människoidealet.
Berättelsen Opfergang (1916),
skådespelet Rosengarten (1922),
Reden an die jugend (1923),
reseskildringen Flügel der Nike (1924) och
festspelet Heinrich aus Andernach
må vidare nämnas. – Med hela den riktning han tillhör
delar U. egenskapen, att det subjektiva elementet absolut
öfvermannat det objektiva; i ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
