Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 1095-1096 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Ungern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ammunitionsfabrikerna, har den återigen eröfrat en viktig plats (se
ofvanstående tabell). Inom lifsmedelsindustrien
innehas den viktigaste platsen af kvarnindustrien,
som redan 20 år före kriget var den för
näringslifvet och exporten mest betydande faktorn. Af
det gamla U:s kvarnar ha 300 kunnat bibehållas,
bland dessa de stora Budapestkvarnarna (Viktoria,
Hungaria, Gizella, Första Budapest-ångkvarnen m.
fl.), som dagligen förmala 39,600 deciton. De 38
stora landsortskvarnarna förmala årligen 2,981,846
deciton spannmål. Af de 747 spritfabrikerna i det
gamla U. ha endast 230 kunnat bibehållas, af de
40 industriella spritfabrikerna endast 7 och af
jästfabrikerna endast 2. Dessa fabrikers
produktionsförmåga uppgår till minst 600,000 hl. årligen.
Enligt lag af 1921 har staten inskränkt hela
årstillverkningen till 240,000 hl. Försäljning och
export ske under sträng statskontroll genom
Lands- och spritexploateringsbolaget (Országos
Szeszértékesitö K. T.), där spritfabrikerna själfva äro
aktieegare. Äfven de förut blomstrande ölbryggerierna
ha måst starkt inskränka sin verksamhet, sedan
grannstaterna stängt sina gränser för det
ungerska ölet. Bryggerierna ha därför öfvergått till
annan tillverkning, såsom tvål-, choklad-
och konjaksfabrikation. I Budapest, där förut 1,5 mill. l. öl
bryggdes, hålles nu endast ett bryggeri i drift och
med endast 40 proc. af sin forna kapacitet.
Sockerindustrien har också i det nuv. U. kunnat
behålla sin förhärskande ställning. 13 raffinaderier
äro i arbete, hvilka 1925–26 afverkade 11,986,910
deciton sockerbetor, raffinerade 1,442,712 deciton
och producerade 23,330 deciton råsocker. Emedan
befolkningens sockerkonsumtion är ganska liten (7
kg. årligen per individ), blir sockret U:s mest
betydande exportartikel.

Handel. Utrikeshandel. Efter
Österrike-Ungerns sönderfallande måste ungerska handeln
söka sig nya vägar, nya principer, hvilka
motsvarade det nya läget. Konferensen i Portorose (1921)
hade upphäft en del af de inskränkningar, som
efter kriget uppstått i Mellan-Europa.
Nationernas förbund förpliktade U. 1923 att sluta
handelsfördrag med grannstaterna samt utarbeta en ny
tulltariff, lagfäst 1924. Hufvudprincipen i denna är
att ej hindra importen af utländska varor, men att
dock i viss mån skydda den inhemska produktionen.
Ungerska utrikeshandeln hade efter krigsåren stora
svårigheter att bekämpa, och följande tabell visar
tydligt, hur saneringen småningom framskridit:

	Import	Export	Importöfverskott i mill. guldkr.
1920	417,3	164,3	253,0
1921	520,7	253,9	266,8
1922	539,4	330,1	209,3
1923	423,0	338,1	84,9
1924	702,8	575,0	127,8
1925	742,1	701,3	40,8

De viktigaste import- och exportartiklarna, sam-
manställda efter värdet, äro följande (enligt 1925
års utrikeshandel):

Import	Mill. guldkr.
bomullsväfnader	88,88
trävaror (äfven bränsle)	72,68
ylleväfnader	50,24
stenkol	58,54
bomullsvaror, tråd	30,53
maskiner	28,83
papper och pappersvaror	23,41
järnvaror	15,89
råmetaller	17,12
bearbetadt läder	15,04
bomull	12,46
yllegarn	13,83
mineralolja	13,12
glasvaror	9,79
kolonialvaror	2,2
Export	Mill. guldkr.
mjöl (hvete- och råg-)	105,61
nötkreatur	82,31
hvete	63,93
majs	32,41
råg	31,01
socker	28,12
fjäderfä	21,19
kött och köttkonserver	18,90
svinflott och fläsk	17,13
råylle	17,40
fjäder	15,23
elektriska maskiner	13,77
korn	9,17
bönor	8,33
hafre	6,86

Hufvudexporten (särskildt mjöl, hvete, fläsk och
fjäderfä) gick till Österrike (36,5 proc.).
Tjecho-Slovakien köpte 24,1 proc. (hufvudsakligen mjöl,
nötkreatur, ylle). Som närmast största afnämare
komma Italien (8,03 proc.), Rumänien (8,13 proc.),
Schweiz (6,18 proc.), Jugo-Slavien (6,6 proc.) och
Tyskland (6,04 proc.). De skandinaviska länderna
komma knappast i betraktande för den ungerska
utrikeshandeln. – U:s inrikeshandel är
koncentrerad till Budapest, där alla
grosshandelssammanslutningar samt konsumtionsföreningarna (Hangya,
Futura, Statstjänstemännens konsumtionsförening)
ha sitt säte. Städerna Szeged, Pécs, Miskolc och
Debrecen äro viktiga brännpunkter för
provinshandeln samt handeln med Jugo-Slavien, Rumänien
och Tjecho-Slovakien. Äfven för transitohandeln
till Balkanländerna och Turkiet har U. stor
betydelse. Handels- och industrikamrar finnas i
Budapest, Debrecen, Györ, Miskolc, Pécs och Szeged.

Sjöfart. Efter förlusten af U:s enda sjöhamn,
Fiume, kan man icke längre tala om någon ungersk
sjöfart. På Donau upprätthålles skeppsfarten af
Första ungerska flod- och sjöfarts-a.-b. (M. F. T.
R.), som förfogar öfver 18 passagerarångare, 30
ångslupar, 30 bogserångare och 200 pråmar,
sammanlagdt 122,421 ton. Dessutom arbeta Ungerska inre
sjöfarts-a.-b. (M. B. H.) och andra mindre rederier
med tills. 35,630 ton. Sjöfarten på Donau visar
emellertid redan tecken till gynnsammare
utveckling, och landet har sedan 1925 sin stora frihamn
vid Csepelön med en kajlängd af 2,300 m.
Vinterhamnar vid Donau äro Györ för 100 fartyg och
Esztergom för 45. Vid hufvudstaden finnas 4
vinterhamnar, af hvilka den största, i Soroksár,
rymmer 1,000 fartyg; dessutom finnas mindre
vinterhamnar vid Dunapentele, Gemencz och Baja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>