Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 1091-1092 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Ungern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

centrala överorganisationer, utan hvarje
församling är autonom.

Materiell kultur. Jordbruk. U.,
som allt fortfarande är ett agrarland, lefver i
första hand af sitt jordbruk. Men också i detta
afseende har Trianonfreden försämrat förhållandena.
Förut räknades på hvarje brukadt katastraljoch
(= 0,57546 har) 1,09 inv., nu 1,34. Alltså föll
förut på hvarje inv. 0,53 har, nu endast 0,41 har.
De rikast hveteproducerande delarna af landet,
såsom Banat och Csallóköz, tillhöra nu
grannländerna. Fördelningen af jorden framgår af följande
tabell:

åker	5,596,683	har	60,2	proc.
trädgårdar	99,544	»	1,1	»
äng	667,013	»	7,2	»
vingårdar	218,602	»	2,3	»
betesmark	1,012,573	»	10,9	»
skogar	1,099,926	»	11,8	»
vassbeväxta ställen (nádas)	28,232	»	0,3	»
improduktiv mark	578,351	»	6,2	»

Antalet småbruk (under 100 kat. joch, d. v. s.
57,5 har) har under de sista åren betydligt vuxit
och uppges vara 754,000, 47,5 proc. af det hela;
af dessa äro 690,000 dvärgbruk (under 20 kat.
joch, d. v. s. 11,5 har). Antalet större gods
mellan 100–1,000 kat. joch (d. v. s. 57,5–575 har)
är 9,260 (16,62 proc.), storgodsen öfver 575 har
uppgå till 1,444 (35,88 proc. af all brukad jord).
Den ojämna fördelningen af jorden i jämförelse
med urproducenternas antal 55,8 proc. föranledde
jordbruksreformen, som lagfästes 1920 och sedan
modifierades af 1924 års lag. Enligt denna lag
tilldelas jord i första hand till krigsinvalider,
krigsmäns änkor och sådana urproducenter, som
anmäla sina anspråk till den särskildt upprättade
s. k. landsdomstolen för reglering af
jordegendomar. Staten har rättighet att expropriera eller
uppdela större gods, men är skyldig att ersätta
egaren. Sedan 1921–24 ha genom denna
domstol utdelats 127,471 hustomter samt 343,604 har
såsom dvärg- eller småbruk. Dessutom bildades på
522 platser s. k. arrendegårdar på 56,884 har.

Jordbruksprodukter enligt 1924 års
skörderesultat äro:

	I 1,000 deciton	Odlingsområdena i 1,000 har
hvete	14,035	1,465
råg	5,614	686
korn	3,203	405
hafre	2,281	297
andra sädesslag	141	18

Andra viktiga jordbruksprodukter (1924):

	Areal i 1,000 har	Skörd i 1,000 deciton	Värde i 1,000 guldkr.
majs	1,004	18,828	271,124
potatis	251	15,352	85,968
foderbetor	98	17,760	26,640
sockerbetor	69	12,742	30,581
ärter, bönor etc.	24	2,199	10,839
tobak	16	173	7,403
raps	10	72	2,053
lin	2	frö 11 tågor 17 dt.	342
hampa	10	frö 47 » 88 dt.	1,232
Foderväxter:
vicker	205	5,873	38,760
lucern	189	7,058	50,821
klöfver	128	3,914	28,964
hö	140	21,725	27,619

Vinodlingen är fortfarande en af U:s
viktigaste näringsgrenar. Genom fredsfördraget
förlorade den emellertid sina bästa
afsättningsområden. Landet själft konsumerar endast 25 l. vin
årligen per inv. Vinexporten är genom direkt
förbud samt höga tullsatser i grannländerna
nästan omöjliggjord. Årsproduktionen 1924 var på
221,821 har 1,231,348 hl., alltså endast 5,55 hl.
per har. Under de sista åren ha de stora
vinodlarna mera öfvergått till att odla dessertdrufvor.
För främjandet af vinodlingen finnas 4 lägre
fackskolor samt 1 högre (i Budafok), för vetenskapliga
experiment inom vinodlingens område dessutom
ampelologiska institutet i Budapest. Peppar
(paprika-)odlingen har under de sista åren gjort stora
framsteg. 1924 odlades paprika på omkr. 3,568 har
och exporterades s. å. 116 vagnslaster ädel-paprika.
Med paprikaodlingen sysselsätta sig omkr. 8–10
tusen personer, särskildt vid trakten omkring
staden Szeged.

Boskapsskötsel. Efter förlusten af
landets bästa betesmark har stark tillbakagång skett i
U:s boskapsskötsel. Utom de 67,000 nötkreatur,
som bortförts under rumänska ockupationen
1919–20, måste U. enligt fredsfördraget utlämna 3,750
hästar till Jugo-Slavien och Grekland, 13,000
nötkreatur till Italien och Rumänien, 5,000 får till
Jugo-Slavien och 7,000 svin till Italien.

Nötkreatursbeståndet 1924 var:

ungersk ras, hvita med långa horn	332,517
Siementhaler	1,385,872
Innthaler	32,781
andra raser	136,218
bufflar	8,653
Tillsammans	1,896,041

Af nötkreaturen utgöra 47 proc. kor och 1,2 proc.
tjurar. Hästbeståndet utgör 849,771 (77,8 proc.
varmblodiga och 22,2 proc. kallblodiga). I st. f.
det genom freden förlorade statsstuteriet i Fogaras
(Siebenbürgen) har staten upprättat ett nytt i
Sütvény på 1,554 har, i hvilket engelska fullblod
och halfblod komma att uppfödas. De 3 andra
statsstuterierna (Mezöhegyes, Eisbér, Bábolna)
kunna endast småningom återhämta sig efter alla
sina stora förluster. Svinbeståndet utgjorde s. å.
2,458,006, af hvilka 94,2 proc. voro afsedda för
flottproduktion, och fårbeståndet 1,814,155 st.,
hvaraf voro 54,8 proc. moderfår om 1 år eller
mera. Dessutom funnos s. å. 4,907 åsnor, 1,913
mulåsnor och 55,400 getter. Genom allt
vidsträcktare användning af konstfoder försöker U. höja
boskapsskötseln till dess förra nivå. – Biafveln,
som förut lämnade 30,000 deciton honung årligen,
har sjunkit till 32 proc. af sin förra produktion. –
Däremot visar silkesmaskafveln öfverraskande
uppgång. Hela produktionen utgjorde 400,715 kg.
kokonger 1923. På 1,631 orter (särskildt inom
komitaten Pest-Pilis-Solt-Kiskún, Somogy och
Torontal) sysslade 16,770 familjer med silkesodling.
Produktionsvärdet utgjorde 544 mill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>