Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 1087-1088 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Ungern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Österrike i v., Tjecho-Slovakien i n., Rumänien
i ö. och Jugo-Slavien i s., har en areal af 92,916
kvkm. Dess gränser ha en längd af 1,660 km.,
hvaraf endast 23 proc. naturliga. Före freden i
Trianon omfattade U. 191,756 kvkm., men genom
nämnda fred styckades det (se kartskiss i
hufvudarb., sp. 1051-52), hvarvid af Stor-Ungern
erhöllo:

Rumänien	102,787	kvkm.	(36,4	proc.	),
Tjecho-Slovakien	62,937	»	(22,2	»	),
Jugo-Slavien	20,956	»	(7,4	»	),
Österrike	5,055	»	(1,8	»	) och
Italien (staden Fiume)	21	»	(0,0	»	).

Dessutom har Kroatien-Slavonien (45,546 kvkm.)
införlifvats med Jugo-Slavien.

Ytförhållanden. U. består till största
delen af slättland. Det eger ej längre några
naturliga enhetsområden, då de nya gränslinjerna
öfverallt gå öfver dessa. Ett sådant enhetsområde
var Trans-Danubien (d. v. s. landet på andra
sidan Donau), hvaraf endast midtpartiet numera
ligger inom U. Trans-Danubiens terräng är starkt
kuperad; i dess midt sträcker sig en tertiär
vulkanisk bergskedja genom det s. k. ungerska
centralmassivet med Vértes-, Pilis- och Ofner (Buda)
bergen, och i s. löpa de båda ruinbergen Mecsek
och Zengö. Detta höjdland sluttar i n. v. mot
Kis Magyar alföld (Lilla ungerska slätten), hvars
norra del dock tillhör Tjecho-Slovakien och
västra Österrike. Det stora ungerska slättlandet,
Nagy Magyar alföld, som genom floderna Donau
och Theiss delas i en större del, mellan Theiss och
Donau, och en mindre, det s. k.
Trans-Theisslandet, till största delen en sandbotten, som nu
alltmera blifvit förvandlad till åkerjord, vin- och
fruktträdgårdar. Ännu finnas stora områden, s. k.
puszta, kvar, särskildt vid staden Kecskemét samt
vid Debrecen, den s. k. Hortobágy pusztan, med
hjordar af hästar och nötkreatur. Det stora
ungerska slättlandet begränsas i n. af fortsättningen
på ungerska Centralmassivet; dess delar heta
Cserhát-Mátra och Bükk-bergen. Den högsta punkten
af U:s enda verkliga bergstrakt, Kékescsúcs
(Blåtoppen), i Mátra-bergen, ligger 1,010 m. ö. h. Den
lägsta punkten i U., vid Donau mellan staden
Mohács och Kalocsa, ligger endast 90 m. ö. h.

I geologiskt hänseende äro de stora
slättområdena täckta af tertiära och kvartära lager,
ur hvilka vid Tokaj de sista utlöparna af Alperna
och Karpaterna höja sig. (Om utvecklingen af det
ungerska slättlandets sediment se hufvudarb:s art.,
sp. 1016.)

Floder och sjöar. U:s hydrografi är
genom landets bäckenformation koncentrisk, och alla
floders riktning är mot de båda stora
hufvudströmmarna Donau och Theiss. Detta af naturen
välordnade bäcken- och flodsystem blef genom fredsslutet
utan hänsyn till naturliga lagar genomskuret. Så
löper ej en enda flod i sin helhet inom det nuv.
U:s gränser. Donau flyter endast från Szob till
Mohács på ungerskt territorium, Theiss från
Tiszaujlak till Szeged, och endast mynningarna af
floderna Maros, Körös, Szamos, Bodrog, Hernád,
Sajó, Zagyva, Rába och Rábca tillhöra ungerskt
område. Flodernas sammanlagda längd är endast
2,128 km. (förr 6,011 km.), hvaraf blott 1,022
km. äro segelbara (förut 2,651 km.). Emedan
flodernas öfre lopp ej längre tillhöra U. och en
enhetlig kontroll därigenom omöjliggjorts,
öfversvämmas nu hvarje år slättlandet af vårfloden, särskildt
kring floderna Maros och Körös. Den enda sjö, som
förblifvit helt i U:s ego, är Balaton-(Platten-)sjön,
som med sin 650 kvkm. stora yta är den största
insjön i mellersta Europa. Fertö (Neusiedlersjön)
omfattar 350 kvkm. och ligger vid österrikiska
gränsen. En mindre insjö är Velencei-tó vid staden
Székesfehérvár. Dessutom har U. omkring Donau och
Theiss en del kärrmarker. Flera tusen har
kärrmarker och vattensjuka områden ha genom
kanalisering i komitaten Pest, Szabolcs, Bihar, Hajdu
m. fl. vunnits för odling. U. har ej längre någon
segelbar kanalväg, och den länge planerade
Donau–Theiss-kanalen förblir ännu några årtionden framåt
endast en plan. Genom förlusten af sina
vattenvägar förlorade U. också största delen af sin
vattenkraft. Det har i behåll 24,9 proc. af sina
vattenturbiner, med endast 2,073 hkr, och 18,9 proc. af
sina vattenkvarnar med ofvanhjul och 29,4 proc.
af dem med underhjul, hvilka sammanlagdt
representera endast 16,574 hkr. Det stora turbinverket
vid Donau-ön Csepel, som påbörjades under kriget,
är ännu ej fullbordadt.

Klimatet är i allmänhet kontinentalt.
Medeltemperaturen för hela året är +10°. I jan. är
medeltemperaturen -3° och i juli, den
varmaste månaden, +22°. På slätten mellan Theiss
och Donau samt i landet ö. om Theiss, i Szabolcs-,
Hajdu- och Békés-komitaten, är vintern
dec.–jan. kall och blåsig och hettan under sommaren
(15 juni–1 sept.) nästan tropisk. Eftersom endast
de torraste delarna af landet numera tillhöra U.,
är nederbörden jämförelsevis liten, i medeltal ej mer
än 500–600 mm. årligen. Medeltalet regndagar
per år är 100–130, af hvilka endast 10–21) proc.
medföra snöfall.

Befolkningen utgör enligt 1920 års
folkräkning 7,980,143 pers. Därigenom att landet
behållit den mellersta delen af det gamla U., har
folkmängden i riket stigit per kvkm. från 64,6 till
85,9, en täthet, som är högre än i både Frankrike
och Danmark. Invånarnas fördelning på de 6
geografiska områdena är följande:

	Kvkm.	Inv.	På 1 kvkm.
Landet på högra Donaustranden (Duna jobbpartja)	36,168	2,508,018	69,5
Landet på vänstra Donaustranden (Duna balpartja)	3,444	260,025	75.5
Landet mellan Donau och Theiss (Duna-Tisza köze)	27,383	3,296,851	102
Landet på högra Theiss-stranden (Tisza jobbpartja)	7,827	572,032	73
Landet på vänstra Theiss-stranden (Tisza balpartja)	16,149	1,186,778	74
Landet mellan Theiss och Maros (Tisza-Maros köze)	1,940	166,831	81,3
	92,916	7,980,143	85,9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>