Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 1083-1084 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulleråker ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slagkraft, fart, sjövärdighet och uthållighet, att
fullkomna maskineri och detaljer i öfrigt samt att
genom lämpliga åtgärder söka förringa
effektiviteten hos de under Världskrigets senare skede
tillkomna s. k. anti-u-båtsmedlen (se nedan). Med
stegrade fordringar har följt en ökning af
u-båtsdeplacementet, och detta sträcker sig numera of ver
området från några få hundra ton upp till 2,000 à
3,000 ton. En representativ typ för de större

Engelsk u-båt X. 1; 2,820/3,660 ton; 22 knop i marschläge. 4–14 cm. och 2–7,6 cm. kanoner; 6–8 tuber för 53 cm. torpeder. (Enl. "Taschenbuch der kriegsflotten", 1926.)

u-båtarna är engelska u-b. X. 1 (se fig.). Projekt
till undervattensfartyg om ända till 6,000 à 8,000
tons deplacement med en bestyckning af bl. a. 20
cm. kanoner ha äfven varit synliga. I samband med
dessa deplacementsförstoringar har frågan om en
ur viktssynpunkt mera ekonomisk och med hänsyn
till stabilitetsförhållandena gynnsammare
skrofkonstruktion än nu gängse blifvit aktuell, och olika
förslag till dess lösande ha jämväl framkommit.
Torpedbestyckningen har förstärkts i så afseende,
att torpedkalibern allmänt ökats till 53 à 55 cm.
I fråga om artilleribestyckningen nöjer man sig i
allmänhet med en 10 à 12 cm. kanon jämte något
mindre luftvärnsartilleri; genom den förenämnda
Washingtonkonferensens beslut har kanonkalibern
begränsats till högst 20 cm. Minbestyckning
förekommer i mera begränsad omfattning och i regel å
särskildt för minfällning afsedda u-båtar. Genom
radioteknikens framsteg har radioförbindelse i
undervattensläge möjliggjorts, hvarjämte de speciella
uv-(undervattens-)signalapparaterna äfvenledes
utvecklats. För spaningsändamål ha u-båtar
försöksvis utrustats med ombord medförd mindre flygbåt.

Under Världskrigets fortgång tillkommo som
nämndt åtskilliga medel för u-båtarnas
bekämpande, de s. k. anti-u-båtsmedlen. Dessa
kunna med, afseende på sitt ändamål generellt
sammanföras i följande grupper:

1) lokaliserande: lyssnarapparater, luftspaning
från hufvudsakligöfl smärre luftfarkoster, svep i
olika former samt nät- och stängselanordningar;
2) förstörande: sjunkminor, släptorpeder eller
släpminor; 3) spärrande: mineringar samt nät- och
stängselanordningar Jämte förenämnda speciella
förstörelsemedel mot u-båtar äro gifvetvis äfven
artilleri, torpeder, minor, flygbomber och
ramning, särskildt minor, af betydelse för u-båtarnas
oskadliggörande.

I fråga om anti-u-båtsmedlens effektivitet må
framhållas, att denna är i hög grad beroende på,
förutom mycket riklig materieltillgång, de
förhållanden, hvarunder medlen komma till användning
såväl i fråga om de militära operationernas art som
de däraf berörda farvattnens belägenhet,
utsträckning, djup och militärgeografiska beskaffenhet i
öfrigt, väderleksförhållanden m. m. De stora tyska
u-båtsförlusterna under kriget finna också sin
förklaring i de ogynnsamma omständigheter, under
hvilka de tyska u-båtarna merendels hade att
uppträda. Af de 178 u-båtar, som tyska flottan
förlorade under Världskriget, frånräknadt internerade
och af egna besättningar förstörda, oskadliggjordes
sålunda 68 i Engelska kanalen och 58 i Nordsjön,
där förutsättningarna för ett verksamt
anti-u-båtskrig voro mycket goda, under det att förlusterna i
farvattnen väster om England, inbegripet
Irländska sjön, samt i Medelhafvet jämte Svarta hafvet
voro resp. 19 och 21.

H. Smn.

Undervisningsafdelning, skolv. Se Folkskola.
Suppl., sp. 945.

Undervisningsministeriet i Danmark upprättades
1916 genom delning af ministeriet för kyrko- och
undervisningsväsendet (Kultusministeriet). Det om-
fattar ärenden ang. skolväsendet, universitet, konst-
samlingar, arkiv och bibliotek, Kungl. teatern,
Konstakademien m. m.

P. E–t.

Undervisningsministeriet i Finland motsvarar
ecklesiastikexpeditionen i kejserliga senaten och
handlägger bl. a. ärenden ang. evangelisk-luther-
ska kyrkan och of riga religionssamfund, universi-
tetet, skolväsendet, vetenskap, konst, idrott, upp-
lysningsarbetet och arkivväsendet. Under mini-
steriet lyda domkapitlen, grekisk-katolska kyrko-
styrelsen, skolstyrelsen, arkeologiska kommissionen
och statsarkivet.

O. B–n.

* Undervisningsplan. De i hufvudarb. omnämnda
undervisningsplanerna äro fortfarande gällande.
Enligt läroverksstadgan omfattar undervisningsplanen
för de allm. läroverken dels timplan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>