Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 1067-1068 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uecker ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Utom ukrainer, som utgöra 2/3 af hela
befolkningen, bo storryssar och judar företrädesvis i
städerna. Storryssarna bo mest i f. d. guv. Donets,
Odessa, Zaporog, Nikolajevsk och Charkov,
judarna mest i guv. Odessa, Volynien, Kiev,
Podolien. Ukrainer bo äfven i Polen (Galizien till
San, Grodno, Lublin, Siedlce), Bukovina, i några
komitat af Ungern samt i det ryska Kuban-området,
guv. Stavropol, Voronesj och Kursk samt i
Bessarabien; dessutom träffas ukrainer i Sibirien och
i stäppområdet.

Materiell kultur. Jordbruket
utgör U:s hufvudnäring. Åren före revolutionen var
storbruk af jorden förhärskande; 1916 omfattade
storgodsen 3,5 mill. desjatiner (18,1 proc. af hela
åkerarealen). Revolutionen 1918 genomförde
ändringar i egandeförhållandena; 1922 egde
bönderna af 39,2 mill. desjatiner 29 mill.; de öfriga
10,2 des. tillhörde staten. Men invånarantalets
ökning och jordens begränsning ge ej möjlighet att
öka åkerarealen per person. Därför planerar
regeringen en ändring af själfva hushållssystemet.
1922 var jorden sålunda fördelad:

Desjatiner per person	Proc. af befolkningen
0,5	tillhörde	15,4
0,5–1,0	»	34,1
1,0–2,0	»	38,1
2,1–3,0	»	9,2
mera än 3,0	»	3,2

Hufvuddelen af jordegarna innehar alltså 0,5–2,0
desjatiner per person. U. är den mest uppodlade
delen af Ryssland; 1917–20 utgjorde åkerarealen
74,6 proc. af all odlingsbar jord. Under de sista
60 åren ökades åkerarealen med 60 proc. i hela
U., och i stäppområdet fördubblades den. 1923
var åkerarealen 16,296,100 desjatiner.
Hufvudprodukter äro råg, hvete, hafre samt korn,
dessutom hirs, bohvete och majs. Skörden i U. hör
till de rikaste i hela förbundet. 1916–20
minskades den emellertid betydligt, och 1921 nådde
den 1871–75 års nivå. Bruttoskörden var 1913
1,066 mill. pud, 1920 endast 385 mill. pud, men
redan 1923 steg den till 699 mill. pud. Utom de
nämnda produkterna spela i U. hvitbetor en viktig
roll. Före Världskriget utgjorde den ukrainska
hvitbetsproduktionen 81 proc. af hela Rysslands
produktion (1915 odlades 569,000 desjatiner med
hvitbetor). 1916–23 minskades hvitbetsarealen,
1923 var den blott 71,900 desjatiner.
Hvitbetsproduktionen före kriget nådde 500 mill. pud, som
bearbetades på U:s sockerbruk. Potatis odlas i
mycket stor omfattning.

Trädgårdsodlingen är högt utvecklad i U. Kål,
lök, gurka och tomater komma i främsta rummen.
Af fruktträd odlas äpplen, plommon, aprikoser,
körsbär, päron och persikor. Vinodlingen är betydande,
särskildt vid Svarta hafvet och Asovska sjön.
Tobaksproduktionen före kriget utgjorde 1/4 af hela
Rysslands; den bedrefs i synnerhet i Tjernigov-
och Poltava-guv., där 11,800 och 10,800
desjatiner upptogos af tobaksfält. Efter kriget har
tobaksodlingen nästan upphört, äfvensom odlingen af
medicinalväxter.

Boskapsskötsel spelar ej samma roll som
jordbruk. Boskapsbeståndet utgjorde 1923 inalles
3,736,200 hästar, 7,296,500 nötkreatur, 8,133,000
får och getter och 2,295,900 svin.

Fisket är obetydligt, och fisk utgör därför en
viktig importvara.

Industri och bergshandtering. I
jan. 1922 funnos 3,467 fabriker och bruk med
289,900 arb. med arbetskapacitet af 833,800 hkr.
Första rummet intar födoämnesproduktionen,
sedan följa stenkolsbrytning, maskin- samt
läderindustri. Inom bergsbruket är
stenkolsproduktionen viktigast; den är koncentrerad till
Donbäckenet. Stenkolsfyndigheterna upptäcktes i början af
1700-talet, men bearbetning af dem började först
på 1800-talet. 1839 erhöll man 0,9 mill. pud, 1900
redan 672 mill. pud, och 1916 steg produktionen
till 1,736,4 mill. pud. Efter 1917 minskades
produktionen betydligt på grund af kriget och
revolutionen, så att den 1923 uppgick till endast 232,3
mill. pud (1919–21 hade den varit ännu mindre).
Brunkolsproduktionen är obetydlig, blott 200–300
tusen pud under sista åren. Torfberedningen
började först under revolutionen, men redan under
det första året (1921) nådde man till 10 mill. pud.
Järnmalmernas bearbetning började 1871; den
högsta siffran nåddes 1913, då 387,8 mill. pud
erhöllos. Sedan minskades produktionen betydligt;
191–21 lågo järngrufvorna nere, och 1922 års
produktion var blott 5,9 mill. pud. Alla
metallurgiska bruk äro koncentrerade i f. d. guv. Donets och
Jekaterinoslav. U. är den enda plats i Ryssland,
där kvicksilfvermalmer bearbetas. 1917 erhöll man
5,1 tusen pud sådana malmer. Af salt finnas
stensalt, salt, som framställts genom kokning, och salt,
som erhållits från saltdamm. Saltproduktionen
framgår af följande tabell (i mill. pud):

1913	1920	1921
Stensalt	29,8	10,3	15,3
Koksalt	9,2	1,1	0,1
Salt ur damm	2,0	5,2	7,4

Nästan hela produktionen förbrukas inom landet.
Före kriget funnos i U. 130,600 kvarnar, som
förmalde 1 milliard pud säd årligen. Efter kriget
minskades deras antal betydligt: 1922 förmaldes
blott 24 mill. pud, men denna siffra är ej fullt
tillförlitlig, därför att registreringen omfattade
endast 240 större kvarnar (medräknas alla mindre
kvarnar, bör summan ökas med 50 proc.).
Brännvinsbrännerierna, som 1913 voro 586 och brände
32,3 mill. ämbar (1 ämbar = 0,122 hl.), minskades
efter kriget till hälften, och brännvinsproduktionen
1922 utgjorde blott 1,3 proc. af förkrigsproduktionen.
Af 218 ölbryggerier före kriget arbetade 1921 blott
10. U:s största industri är sockerindustrien;
1914–15 var antalet sockerfabriker 200, som
tillverkade 96,1 mill. pud socker. 1923 arbetade blott
112 fabriker, och sockertillverkningen minskades till
10 mill. pud (10,4 proc. af förkrigstillverkningen).
Dessutom finnas i U. mejerier, tobaks-, textil-,
läder-, porslins- och pappersfabriker, men de spela
en mycket obetydlig roll i landets industriella lif.
– Enligt uppgift af Fackföreningarnas högsta råd
var 1924 antalet fabriker och bruk 1,345, med
295,000 arb. Betydlig arbetslöshet råder (142,000
arbetslösa 1924). Detta kan förklaras däraf, att
industrien utvecklas långsamt, medan en alltför stor
tillströmning af arbetskraft sker från andra delar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>