Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåsjöberget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tåsjöberget. Se Ångermanland, sp. 1031.
*Täckdikningslånefonden. Vid den för kristiden
inrättade dräneringsfondens (se d. o. Suppl.)
upphörande 1920 ändrades villkoren för
täckdikningslån så, att de få tilldelas egare och brukare af
jord oberoende af egendomens storlek och
upplåtelsetidens längd. Samtidigt och genom senare
förordningar, senast 9 juni 1922, ökades de årligen
tillgängliga lånemedlen, så att de f. n. (1926)
utgöra 2 mill. kr., och lånens maximibelopp, så att
de för täckdikning med rör få uppgå till hela
kostnaden samt lån till ett företag till högst 5,000 kr.,
dock så, att en låntagare ej får häfta i skuld för
mer än sammanlagdt 10,000 (enligt särskildt
medgifvande 15,000) kr.
H. J. Dft.
Täcksko, veter., hästsko med en plåtskifva, används
för att skydda hofsulan vid skador i denna.
H. J. Dft.
Täftefjärden, vik af Bottenhafvet i Västerbotten,
ö. om Umeå, går från Västra Kvarken omkr. 16 km. mot n.
O. Sjn.
Täljyxa, tekn. Se Yxa 1.
Tältlifsrörelsen l. Lägerlifsrörelsen
(eng. camping) har under de sista årtiondena
vunnit stor anslutning särskildt i de angelsaxiska
länderna. I Sverige har denna form af friluftslif
sedan lång tid tillbaka varit hemmastadd.
Scoutrörelsen, olika organisationer för
ungdomsverksamhet (bl. a. K. F. U. M:s) ha anordnat
sommarläger, såväl fasta som rörliga, och under senaste år
har tältlifvet i allt större utsträckning vunnit
anhängare, särskildt bland storstädernas befolkning.
Stor betydelse har tältlifvet i förening med det
moderna reselifvet, med bilturistfärder, fot-, cykel-
och fjällfärder. I denna form, motsvarande
bivackering (se Bivack), med användning af skyddstält,
stödes rörelsen sedan länge af Svenska turistföreningen.
1925 bildades Svenska campingklubben.
C. J. A-ck.
Tängvattnet, en 16 kvkm. stor sjö, 471 m. ö. h.,
i Tärna socken, Västerbottens län, intill gränsen
mot Norge, afrinner till Ume älf.
O. Sjn.
*Tännäs är numera skildt från Hede och bildar
med Ljusnedal som annex ett pastorat i
Härjedalens kontrakt, Härnösands stift. 1,454 inv. (1926).
Som kommun omfattar T. jämväl Ljusnedals
församling samt en del af T. (förut kallad Hede)
lappförsamling och hade 2,077 inv. s. å.
E. A-t.
Tärendö-fältet. Se Västerbotten, sp. 352.
*Tärna. 1. Socknen tillhör nu Lycksele tingslag. 1,870 inv. (1926).
*Tärna folkhögskola. En öfre afdelning, afsedd
för vidaregående elever, tillkom 1915. S. å.
utvecklades den förutvarande husmoderskursen till
Tärna landthushållsskola med årligen
en 3½ månaders och en halfårskurs i huslig
ekonomi, trädgårdsskötsel, husdjurs- och mejeriskötsel.
– Landtmannaskolan åter har blifvit själfständig
och sedan 1924 förlagts till Sala i en nyuppförd
ståtlig skolbyggnad med eget jordbruk.
– För att möta det stigande elevantalet, nu mer än 200
årligen, planeras vid Tärna en omfattande ombyggnad af
skolkomplexen, afsedd att komma till stånd i samband
med skolans 50-årsjubileum 1926.
N. Hj. B.
Tärnasjön, en omkr. 20 kvkm. stor sjö, 603 m. ö. h., i Sorsele socken,
Västerbottens län, afrinner genom Tärnaån till Ume älf.
O. Sjn.
Tätatät (fr. tête-à-tête). Se under Tête.
*Tölö. Prebendenaturen är numera afskaffad.
1,474 inv. (1926). Ett par mindre områden af T.
införlifvades 1 jan. 1926 med Kungsbacka.
E. A-t.
*Tönder hade 1921 (med förstäder) 5,289 inv.
Tönisson, Jaan. Se Estland. Suppl., sp, 670.
Tönnersjöhallen. Hänvisningen hit afser Tönnersjöheden (se d. o., äfven i Suppl.).
*Tönnersjöheden är sedan 1924 afsatt till försökspark (se d. o. Suppl., där genom tryckfel står Tönnersjöhallen).
Töreviken, vik af Bottniska viken i Norrbottens
län, mellan Råne och Kalixfjärdarna, öfvergår
mot s. i Pålängefjärden (se d. o. Suppl.).
O. Sjn.
Törfisk, zool. Se Torsksläktet, sp. 465.
*Törne, von. – 3. P. 0. v. T. har ytterligare
i "Hist. tidskr. för Finland", som han redigerade
t. o. m. 1924, publicerat Medeltidsstudier (1920–21)
och Magnus Nilsson Stjernkors, prelat och
patriot (1922). Han har ock skrifvit Finlands
riddarhus 1818–1918 (I, omfattande tiden till 1845, 1026).
Törnell, Gertrud, socialt verksam, född Weber,
f. 21 sept. 1864 i Stockholm, gift 1905 med
kanslisekreteraren Ernst T. (f. 1865), har varit
verksam inom enskilda och kommunala organisationer
för fattig- och barnavård m. m. Hon är led.
af Fredrika-Bremer-förbundets styrelse (1915) och
dess förvaltningsutskott, stadsfullmäktig (höger;
1917) samt led. af Allm. valmansförbundets kvinno-
råd och dess arbetsutskott (1920). 1917-21 var
hon vice ordf. i moderata kvinnliga rösträttsföreningen.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
