Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Tyskland (Historia)
1050
Skadeståndsbetalningar (i guldmark} under Dawesplanens hittillsvarande funktionstid
(enligt officiella tyska uppgifter).
l sept. 1924- l sept. 1925-
31 aug. 1925 30 april 1926
Leveranser in natura ..................................... 420,218,524,36 431,918,367,00
Kol och koks m. m............. 217,193,085,62 184,013,722,63
Transport af kol, koks och
biprodukter .................... 78,429,567,63 61.244,802,33
Kemikalier ....................... 19,946,481,79 42’,291,021,69
Färgstoff er och farmaceut.
- produkter ....................... 26,250,149,93 6,716,547,10
Diverse leveranser .............. 78,399,239,33 137,652,273,25
Återställande af biblioteket i Louvain ............... 1,097,112,55 2,100,316,90
Ersättning för accis på utförda varor ............... 180,262,365,80 157,630,824,3:
Kostnader för de allierades ockupation .............. 187,417,186,31 59,000,228,34
Förvaltningen af 1924 års utländska lån ........... 77,529,576,60
Skadestånds- m. fl. kontrollkommissioners kostnader 26,500,627,45
Europeiska Donaukommissionen ........................ 216,106,33
Diskontering ................................................ 202,802,i6
Diverse och kontanter .................................... 7,452,422,29
893,444,301,56 658,102,158,90
of riga punkterna: Offenburg, Appenweier, hamnarna
i Karlsruhe, Mannheim, Wesel och Emmerich.
Londonkonferensen af slutades 16 aug.
(Om Dawesplanens grunddrag se närmare art.
Skadeståndsfrågan. Suppl., sp. 336 ff.)
29 aug. antog tyska riksdagen en serie lagför-
slag, som afsågo att möjliggöra planens trädande
i verkställighet. Riksbanken, som ånyo skulle
bli sedelutgifvande bank och utge riksmark (hvar-
igenom rentenmark afskaffades), omorganiserades.
Den gjordes oberoende af regeringen och försågs
utom med ett tyskt direktorium med ett gene-
ralråd, hvars medlemmar till hälften skulle utgöras
af utlänningar och hvars uppgift bl. a. vore .att utse
direktoriets president och en kommissarie (alltid
utlänning) för öfvervakning af sedelutgifningen och
dess guldtäckning. Andra lagar gällde riksjärnvä-
garnas öfvertagande (t. o. m. 1964) af ett särskildt
bolag och ordnande af säkerheter för de planerade
industriobligationerna, bl. a. genom upprättande
af en särskild bank. 30 aug. undertecknades den
slutliga öfverenskommelsen, vanligen känd såsom
Londonprotokollet. Trots en öfvergångstid, som
räknades till 28 okt., fullgjordes de tyska åta-
gandena så ordentligt, att det första förvaltnings-
året kunde räknas från l sept. 1924, vid hvilken
tid Dawesplanen således kan sägas ha trädt i kraft.
Undan för undan upphäfdes de allierades i sam-
band med Ruhrockupationen företagna förvaltnings-
åtgärder i det besatta området. Den tyska tull-
förvaltningen trädde på nytt i verksamhet, och den
nyupprättade tullgränsen mellan besatta och icke-
besatta tyska områden togs bort. Grufvor och indu-
striverk, som de ockuperande beslagtagit, återställ-
des till egarna. Micumfördragen upphäîdes. En
amnesti för alla politiska förseelser under Ruhr-
ockupationen ordnades genom fördrag mellan T’, och
de allierade. Dawesplanen sattes omedelbart i
verket. 10 okt. af slutades underhandlingarna om
ett internationellt lån. En vidlyftig förvaltnings-
apparat organiserades för Dawesplanens utförande
med en amerikansk generalagent i spetsen (till 31
okt. Owen D. Young, därefter S. Parker Gilbert),
och till denna förvaltning öfverflyttades större de-
len af skadeståndskommissionens löpande bestyr.
Kommissionen själf upphörde såsom permanent fun-
gerande institution och öfvergick till periodiska
sessioner. En för naturaprestationernas organise-
rande i Londonprotokollet bestämd kommission, be-
stående af 4 tyska och 4 allierade medlemmar,
sammanträdde 6 nov. i Paris och utarbetade under
den tillkallade neutrale ordföranden, svensken
Marcus Wallenbergs ordförandeskap till 9 mars
1925 en plan, som sedan l maj s. å. blifvit norme-
rande. Denna plan upptar principiellt alla slags
naturaprestationer, dock med vissa undantag, och
i fråga om vissa slag med maximigränser för kon-
tingenternas storlek.
Skadeståndsbetalningarnas fördelning (i guldmark}
på olika länder under Dawesplanen
(enligt officiella tyska uppgifter).
Storbritannien .. Frankrike ...... Italien .........
1 sept. 1924- 81 ang. 1925
189,863,496,74 396,579,043,33 60,374,403,89
1 sept. 1925 30 april 1926
144,465, 785, 16 359,668,789,37 43,434,988,60
Belgien ......... Japan ........... Jugo-Slavien ... Portugal ........ Rumänien ...... Grekland ....... Polen
93,487,000,07 3,809,332,4r 30,080,743,69 4,724,399,86 7,394,225,*-2,642,364,« 40 179 i"
75,661,704,55 335,477,13 22,444,471,40 4,213,816,30 5,822,076,34 l,994,272,2o 60,777,83
Förvaltningskostnader m. m.
––––
104,449,112,54 893,444,301,56
658,102,158,90
När tyska regeringen 16 april 1924 hade gett
sin preliminära anslutning till D awesr apporten,
hade den för denna ståndpunkt icke något parla-
mentariskt stöd. För att framlägga frågan till hela
nationens pröfning hade den upplöst riksdagen och
utskrifvit nya val till 4 maj. Från högerhåll (de
tysknationelle och nationalsocialisterna) hade den
att vänta stark opposition. Hitlerprocessen, som
l april slutat med synnerligen obetydliga straff,
hade snarast stärkt nationalsocialisternas kamp-
ifver, och de tysknationelle hade förstått att slå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
