Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1021
Tyskland (Flygväsen. Järnvägar. Post- och telegraf väsen. Mynt. Befolkning)
1022
rande i Hamburg. 1924 funnos 51 rederier med
ett fartygsbestånd af öîver 10,000 bruttoton h var.
- (Sp. 632) De största rederierna s. å. voro: Ham-
burg-Amerika-linie (450,000 ton), Norddeutscher
lloyd (407,000 ton), Hansa (185,000 ton), Austral-
und Kosmoslinjen (169,000 ton), Hamburg-süd-
amerikanische dampfschiffahrts-gesellschaft (160,000
ton), Stinnes-linjen (158,000 ton) och Rolandlinie
(112,000 ton). Kejsar-Vilhelmskanalen är enligt
Versaillesfreden internationaliserad. - Trafiken i
de 19 viktigaste hamnarna har nedgått från 59,479
ankomna fartyg om 31,44 mill. nettoton 1913 till
44,989 ankomna fartyg om 30,ei mill. nettoton 1924
och från 60,375 af gångna fartyg om 31,23 mill.
nettoton 1913 till 46,901 afgångna fartyg om 30,64
mill. nettoton 1924. T:s samtliga segelbara inrikes
vattenvägar hade 1922 ökats till 12,216 km., hvaraf
9,353 km. floder, kanaliserade floder och sjöar,
2,213 km. kanaler och 650 km. fjordar och vikar.
Genom Versaillesfreden ha alla de stora inre vatten-
vägarna med undantag af Weser förklarats för in-
ternationella, så att främmande nationers fartyg på
dem åtnjuta samma rättigheter som tyska fartyg,
hvarigenom inslaget aí den utländska sjöfarten på
T:s floder väsentligt ökats.
Flygväsendet har kraftigt utvecklats efter
Världskriget, och T. är mycket viktigt som tran-
sitoland för den internationella lufttrafiken. Omkr.
30 flyghamnar finnas i T., som står i regelbunden
lufttrafikförbindelse med sina flesta grannstater.
1925 funnos mer än 30 hufvudlinjer för lufttrafik,
hvilka beforos af de tyska bolagen Aero-Lloyd och
Junkers-luftverkehrsgesellschaft. 1923 gjordes i T.
1,378 flygningar med 8,507 passagerare, hvarvid
tillryggalades 717,842 km. samt befordrades 9,731
kg. post och 39,487 kg. andra varor.
Järnvägarnas längd har ansenligt min-
skats sedan 1914 på grund af de stora landafträdel-
serna och utgjorde 57,245 km., hvaraf 1,894 km.
smalspåriga 1922. Därtill kommo 625 km. elek-
triska banor, 852 km. elektriska banor under bygg-
nad och 281 km. elekfcriska banor projekterade.
S. å. befordrades på T:s järnvägar 3,028,8 mill.
pers. och 477 mill. ton varor.
T:s post- och telegrafväsen omfattar
nu alla tyska stater, sedan Bajerns och Württem-
bergs särställning härutinnan upphäfts genom riks-
författningen 11 aug. 1919. Sedan dess har T. för
alla delstater gemensamma frimärken, sedan först
Württembergs och sist Bajerns egna frimärken af-
skaffats. Postanstalternas antal har afsevärdt min-
skats - till 32,623 år 1923 -, liksom antalet
brefförsändelser nedgått med mer än 50 proc. se-
dan 1913 - till 3,276 mill. 1923. Äfven de post-
befordrade tidningsnumrens antal har afsevärdt
minskats - från 2,462 mill. till 1,931 mill. perio-
den 1913-23. Telegraflinjernas längd har sam-
tidigt minskats från 239,000 km. till 210,000 km.
och telegraf anstalternas antal från 50,013 till
42,207. Däremot har det interurbana telefonnätet
vuxit från 129,000 km. till 153,000 km. med resp.
5,968,000 km. och 8,545,000 km. trådlängd. Ge-
nom Versaillesfreden förlorade T. alla sina trans-
oceanska telegrafkablar, som från Borkum och Em-
den förde till Förenta staterna, Azorerna, Togo,
Kamerun, Syd-Amerika och of ver Syd-Afrika till
de förra tyska kolonierna i Stilla hafvet, Kiau-
tschoú, Japan, Hawaii och San Francisco. Däremot
har den trådlösa telegrafien starkt utvecklats de
senaste åren. De viktigaste stationerna äro Nauen,
Eilvese, Königswusterhausen och Dortmund. Omkr.
12 städer ha nu (1926) rundradiostationer.
Mynt. T., som genom Världskriget fick sitt
penningväsen i grund förstördt (se nedan sp, 1039,
1045-46, 1049) till följd af den enorma massan
sedlar, som bragtes i omlopp, har genom myntlagen
11 okt. 1924 återinfört guldmyntfot. F. n. (1926)
präglas guldmynt om 20 och 10 rmk och utges sed-
lar om 10, 20, 50, 100, 500 och 1,000 rmk, för
hvilka guldtäckning skall finnas till minst 40 proc.
Af silfvermynt, som ingen är skyldig att taga emot
till större värde än 20 rmk, präglas stycken om l
reichsmark (= 0,s? kr.), 2, 3 och 5 rmk, af brons-
mynt stycken om l och 2 pfennige (reichspfennig)
och af mässing stycken om 5, 10 och 50 pfennige.
Af l kg. fint guld präglas 139V2 stycken 20 rmk
och 279 stycken 10 rmk. F. n. (1926) finnas i T.
sex myntverk: i Berlin (med myntbokstafven A),
München (D), Muldener hütte, vid Freiberg (E),
Stuttgart (F), Karlsruhe (G) och Hamburg (J). Äf-
ven äldre guldmynt om 20 och 10 rmk äro giltiga
liksom tills vidare de jämlikt förordningen 8 nov.
1923 präglade rentenpfennigmynten om l, 2, 5, 10
och 50 pfennige. - Jämte T :s riksbank ha endast
4 andra banker sedelutgifningsrätt, dock endast till
ett maximum af tillsammans 194 mill. rmk. De i
omlopp varande rentenbankssedlarna (rentenbank-
scheìne], hvilkas antal icke får ökas, skola vara in-
lösta senast aug. 1934. - Vid 1924 års slut fun-
nos i omlopp 1,803,4 mill. rmk i riksbankssedlar,
1,624,3 mill. rmk i "rentenbankscheine", 77,4 mill.
rmk i privatbankssedlar och 373,3 mill. rmk i skilje-
mynt, för hvilka summor guldtäckning och annan
banksäkerhet funnos med 956,5 mill. rmk.
Befolkning. T:s förluster i människolif
genom Världskriget uppskattas i allmänhet till
2,036,000 stupade, hvarjämte de i freden af-
trädda områdena (tills. 70,579 kvkm.) medförde
en befolkningsförlust på omkr. 6,476 mill. inv.
(enligt folkräkningen 1910). Trots detta var be-
folkningstätheten större 1919 än 1914 och har se-
dermera ytterligare stegrats. Antalet årliga in-
gångna äktenskap perioden 1920-24 var 7,9 per
1,000 inv., en ökning med l,i per 1,000 sedan
perioden 1911-19. Däremot har årliga antalet
födda per 1,000 inv. samtidigt nedgått från 23,2
till 22,5, men antalet dödsfall minskats från IS,s
till 15,2, hvadan årliga of verskottet födda under
nämnda jämförelseperioder ökats från 4,? per 1,000
inv. till 7,3. Barnantalet har alltså alltjämt relativt
minskats, men samtidigt har dödligheten än starkare
aftagit, så att befolkningsöfverskottet ända till
Världskriget likväl ökades; sedan dess har det dock
gått kraftigt tillbaka. Under åren 1915-18 var
antalet döda betydligt större än antalet födda, i
det att på 1,000 inv. de förras antal var 22,i mer
än de senares, delvis beroende på den under Världs-
kriget rådande lifsmedelsbristen. De oäkta födda
barnens antal har icke obetydligt ökats och utgjor-
de 140,416, d. v. s. 10,5 proc. af alla födda 1923;
störst var deras relativa antal i Mecklenburg-Schwe-
rin (18,8 proc.) och lägst i Schaumburg-Lippe (2,?
proc.). Äfven de dödföddas antal (42,502 år 1924)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
