Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1017
Tyskland (Materiell kultur. Jordbruk. Vingårdar)
1018
a, , Storlek i Folkmängd Inv. på l
btater kvkm. 1925 1925 kvkm.1925
Preussen (med
Pyrmont) ..... 294,563,o 38,069,631 130,5
Bajern (med Ko-
burg) ......... 76,420,5 7,379,594 97,1
Sachsen ........... 14,992,9 4,996,138 333,2
Württemberg ... 19,507,3 2,579,453 132,2
Baden ............ 15,070,9 2,312,462 153,4
Timringen ...... 11,754,2 1,609,300 137,3
Hessen ........... 7,690,9 1,347,295 175,i
Hamburg ......... 415,3 1,152,489 2,777,i
Mecklenburg-
Schwerin ...... 13,126,9 674,411 51,4
Oldenburg ....... 6,429,5 545,749 85,o
Braunschweig ... 3,672,o 501,675 136,e
Anhalt ........... 2,299,4 351,485 152,"
Bremen ........... 256,4 338,846 l,323,e
Lippe ............. 1,215,2 163,577 134,6
Lübeck ........... 297,7 127,971 429,4
Mecklenburg-
Strelitz ........ 2,929,5 110,371 55,2
Waldeck ......... 1,055,5 56,987 54,o
Schaumburg-
Lippe .......... 340,3 48,044 141,3
Summa 472,037,4 62,365,478 133,s
I storlek är T. nu den 4:e i ordningen aî Europas
stater, öfverträffadt af Ryssland, Frankrike och Spa-
nien, med af seende på folkmängd den 2:a, öfver-
träffadt endast af Ryssland, och med af seende på
îolkmängdstäthet den 4:e, öfverträffadt af England,
Belgien och Nederländerna. Medräknas respektive
länders besittningar utanför moderlandet äívensom
utomeuropeiska stater kommer T. först i 27:e rum-
met med af seende på areal och i 7:e med af seende
på folkmängd - efter Brittiska riket, Kina, Ryss-
land, Förenta staterna, Frankrike och Japan. T :s
nordligaste punkt ligger nu på 55° 17’ n. br., vid
Kurisches haff. Längst i n. ö. är prov. Ostpreussen
genom den fria staden Danzigs område och den s. k.
"polska korridoren" skild från det öfriga T. T:s
grannländer äro nu: i ö. Litauen och Polen, i s. ö.
Tjecho-Slovakien, i s. Österrike och Schweiz samt
i v. Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederlän-
derna. Längsta utsträckningen, från Tilsit, in. ö.,
till Lörrach, is. v., är 1,290 km.; från Flensburg,
i n., till Immenstadt, i s., 820 km.; samt från
Aachen, i v., till Beuthen, i ö., 920 km. Läng-
den af gränserna har genom Yersaillesíredens be-
stämmelser ökats från 5,970 km. (1914) till 6,070
km., hvaraf 1,488 km. vattengräns (mot 1,800 km.
1914 enligt senaste uppgifter). - (Sp. 620) Yo-
geserna tillhöra numera Frankrike, mot hvilket
Rhen nu bildar gräns längst i s. v. - (Sp. 622)
Weichsel tillhör icke längre T:s floder. - (Sp.
622) Flodernas vattenkraft i T. beräknas nu till
10-12 mill. hkr, hvaraf omkr. l mill. hkr äro ut-
byggda. - (Sp, 623) Bland nya eller i hufvud-
arbetet ej nämnda viktigare kanaler märkas: Ho-
henzollernkanalen (Berlin-Stettin, 94 km.), Tel-
towkanalen (38 km.), Rhen-Herne-kanalen (Rhen
-Lippe, 38 km.), Elbing-Oberländischerkanalen
(82 km.), Ems-Jadekanalen (Emden-Wilhelms-
haven, 70 km.; sträckan Ems-Aurich kallas af ven
Trekíahrtskanalen), Hunte-Emskanalen (44 km.),
Klodnitzkanalen (mellan Kosel vid Öder och Glei-
witz, i Schlesien; 46 km.) och Russ-Memelkanalen
(i Ostpreussen; 94 km.). Af Mittelland-kanalen ä-ro
201 km. färdiga (till Hannover) och 440 km. under
byggnad. Äfven en 410 km. lång kanal mellan
Main och Donau (Neuer Main-Donaukanal) håller
på att byggas (1926). Inalles befordrades på T:s
kanaler och floder 34,2? mill. ton varor, förutom
943 hästar, åsnor och mulor, 15,355 nötkreatur,
2,524 får, 13,822 svin och 746 andra djur (1923).
- (Sp. 623) Bland större i hufvudarbetet ej
nämnda insjöar märkas af ven Müritzsee (Mecklen-
burg; 133 kvkm.), Spirdingsee (Ostpreussen; 119
kvkm.), Mauersee (Ostpreussen; 104 kvkm.), Le-
basee (Pommern; 75 kvkm.), Schweriner see (Meck-
lenburg; 63 kvkm.), Plauer see (Mecklenburg;
38 kvkm.), Madüsee (Pommern; 36 kvkm.), Kum-
merower see (Mecklenburg; 33 kvkm.), Geserichsee
(Ostpreussen; 32 kvkm.), Pioner see (Holstein; 30
kvkm.), Löwentinsee (Ostpreussen; 27 kvkm.), Jam-
under see (Pommern; 23 kvkm.), Schaalsee (Lauen-
burg; 23 kvkm.) och Selenter see (Holstein; 20
kvkm.). Af mossarna, hvilkas hela areal beräknas
till omkr. 25,000 kvkm., ha på senare tid flera
torrlagts och uppodlats och en mängd andra gjorts
ekonomiskt vinstgifvande genom torfupptagning. -
De största öarna äro Rügen (Östersjön; 968 kvkm ),
Usedom (Östersjön; 445 kvkm.), Wollin (Östersjön;
245 kvkm.), Femern (Östersjön; 185 kvkm.), Sylt
(Nordsjön; 93 kvkm.), Föhr (Nordsjön; 82 kvkm.),
Nordstrand (Nordsjön; 48 kvkm.), Pellworm (Nord-
sjön; 38 kvkm.), Borkum (Nordsjön; 36 kvkm.),
Poel (Östersjön; 34 kvkm.). Norderney (Nordsjön;
24 kvkm.) och Amrum (Nordsjön; 20 kvkm.).
(Sp. 625) Materiell kultur. Åkerjorden
har kvantitativt betydligt minskats sedan 1907, till
21,578 mill.. har inom det nuv. T. (1913; senaste år,
för hvilket uppgifter äro tillgängliga), ängar till
5,36 mill. har, trädgårdar ökats - till 0,478 mill.
har - och vinberg minskats - till 0,09 mill. har.
Äfven afkastningen har ansenligt minskats och ut-
gjorde (1924) för råg 5,73 mill. ton, hvete 2,42 mill.
ton, spalt 0,i2 mill. ton, korn 2,4 mill. ton, hafre
5,65 mill. ton och potatis 36,4 mill. ton. Också
produktionen af sockerbetor har högst väsentligt
minskats - från 166,42 mill. dt. (1912-13) till
97,96 mill. dt. (1924-25) liksom produktionen af
råsocker - från 26,32 mill. dt. till 15,75 mill. dt.
samma period. T. är dock fortfarande världens
största producent af betsocker (5,8 proc. af världs-
produktionen 1923-24). Humleproduktionen, som
1913 upptog 22,203 har med 87,415 dt. af kastning,
hade 1924 gått ned till 56,328 dt. af kastning från
11,630 har, ehuru skörden per har samma period
ökats från 3,9 dt. tall 4,s dt. Däremot har antalet
tobaksodlare nästan tredubblats (från 60,897 år
1914 till 173,248 år 1924), ehuru odlingsarealen
minskats (från 10,355 har till 9,134 har) såväl som
skörden af bladtobak (från 228,116 dt. 1914 till
142,525 dt. 1923), och i jämförelse med den im-
porterade tobaken spelar den i T. odlade endast
obetydlig roll. Än mindre betydande har odlingen
af lin och hampa, hvilken tog en viss fart under
Världskriget, sedan dess blifvit. Vingårdarnas
areal har minskats från 78,982 har (1913) till
74,342 har (1924), men samtidigt har vinproduk-
tionens totalkvantitet ökats - från 0,82 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
