Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turistväsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
demokratiserats genom 1921 års författning, som
härutinnan verkat decentraliserande. T. är nu
indeladt i 72 vilajet, dessa i kasá och dessa åter i
nahiié. Hvarje vilajet har ett valdt råd för sina
inre angelägenheter liksom nahiié, medan kasán
numera är endast en i rent administrativt syfte
gjord förening af flera kommuner, hvilka äro
autonoma enheter med hvar sitt folkvalda råd i
spetsen. – (Sp. 397) Rättskipningen
reformerades h. o. h. 1924, då scheri-domstolarna
afskaffades och större enhetlighet åvägabragtes inom
rättsväsendet. Det omfattar nu 3 instanser: 1)
fredsdomare, med begränsad och summarisk
domsrätt i civil- och kriminalmål; 2) underrätter,
bestående af 1 ordf. och 2 bisittare, med vidsträcktare
domsrätt; 3) assisdomstolar, bestående af 1 ordf.
och 4 bisittare, för brottmål af allvarlig natur.
Vad från lägre till högre rätt är afskaffadt. Slut-
ligen finns en kassationsdomstol i Eski-Schehir.
Enligt nationalförsamlingens beslut skola de af den
antagna lagarna gälla för hela T., hvadan från
Konstantinopel sedan 1920 utfärdade lagar icke
erkännas af regeringen. Äldre lagar ega dock kraft,
såvida de ej uttryckligen ändrats.
E. A-t.
Försvarsväsen. Vid Världskrigets slut
befann sig armén i ett tillstånd af fullständig
desorganisation. Dess omorganisation tog sin början
1919. Enligt Sèvrestraktaten skulle arméns styrka
ej få öfverstiga 50,000 man, men, som traktaten
ej ratificerades af Turkiet, beaktades icke dess
bestämmelser, utan styrkan ökades långt utöîver
den bestämda och nådde sitt maximum 1922 under
kriget mot Grekland, då Turkiet lär ha haft 200,000
man i fält. Nya arméorganisationen var fullt
genomförd i okt. 1923. – Högsta befälet öfver
krigsmakten utöfvas i fredstid af presidenten, i krigstid
af en utaf nationalförsamlingen utsedd högste
befälhafvare. Presidentens befallningar utfärdas
genom försvarsministeriet med arméns generalstab
under egen chef (f. n. en fältmarskalk).
Högsta krigsledningen utöfvas af ett försvarsråd,
bestående af chefen för generalstaben, de 3
arméinspektörerna, förutvarande öfverbefälhafvare,
krigsministern och marinministern.
Rekryteringen grundar sig på allmän
värnplikt, som beträffande armén successivt fullgöres
i aktiva armén, aktiva arméns reserv (mobila
nationalgardet), territorialarmén (departementala
nationalgardet) och territorialarméns reserv
(passiva nationalgardet) med en tjänstetid af
tillsammans 22 år. Tjänstgöringstiden är 1 1/2 år vid
infanteriet och trängen samt 2 år vid
specialvapnen med 6 månaders rekrytskola.
Årskontingenten är 90,000 man. – Armén består af 9
armékårer (om 2 inf.-fördelningar, 1 skvadron, 1
tungt haubitsbatt., 1 fälting.-, 1 fästn.-ing.-, 1
pontonjär-, 1 telegraf- och 1 radioförband samt 1
automobilkomp.), 5 kav.-fördelningar, hvaraf 3
reguljära, och flygstridskrafterna.
Inf.-fördelningen utgöres af 3 inf.-reg. om 2 bat. om 3
gevärs- och 1 kulsprutekomp., 1 fältart.-reg. om 2 div. om
2 kanonbatt., och 1 div. med 2 haubitsbatt. samt
fästningsart.-, fästningsing.-, pontonjär- och
telegrafförband. En reguljär kav.-fördelning består
enligt uppgift af 3 kav.-reg. om 4 ryttar- och 1
kulspruteskv., 1 ridande art.-div. om 2–3 batt. och
1 ingenjörkomp. Arméns flygstridskrafter utgöras
af 1 inspektion (Smyrna) och 4 flygkomp. med tills.
omkr. 50 flygplan. Sammanlagda styrkan utgör
54 inf.-reg., 18 fältart.-reg., ett antal fristående
tunga haubitsbatt., 3 rid. art.-div., 11 kav.-reg.
och 4 flygkomp. De högre truppförbanden äro
fördelade på 3 arméinspektioner, nämligen 1:a
arméinspektionen (Angora) med 3, 2:a (Konia) med
2 och 3:e (Sivas) med 3 armékårer, och 1
själfständig armékår (7:e kåren, Diarbékr).
För officersutbildningen finnas sedan 1925
följande skolor: generalstabsskolan (förlagd till
Jildispalatset i Konstantinopel) med 3-årig kurs,
militärskolan i Pancaldi med kurser för utbildning till
officerare (2-årig kurs) och reservofficerare
(kortare kurs), tillämpningsskolor för de olika
vapenslagen och diverse andra specialskolor. –
Beväpningen utgöres för infanteriet af Mausergevär (tysk
modell) och Maximkulsprutor, för artilleriet af
7,5 cm. fältkanon (Krupp), 7,5 cm. bergskanon
(Schneider), 10,5, 12 och 15 cm. haubits (Krupp)
och 12 och 15 cm. långskjutande kanon samt för
kavalleriet af lans, sabel och Mauserkarbin med
bajonett. – Fältuniformen är af modernt snitt och
gråbrun färg. – Till armén kan ock i viss mån
räknas det 30,000 man starka gendarmeriet.
Det fasta försvaret utgöres numera af
fästningarna Tschataldscha (v. om Konstantinopel) samt
Kars, Erzerum, Smyrna och Ismid (i Mindre
Asien).
Flottan består af det gamla pansarskeppet
"Torgud Refs" (f. d. "Weissenburg") om 10,000 ton
(sjösatt 1891), siagkryssaren "Sultan Javus Selim"
(f. d. "Goeben") om 23,000 ton (sjösatt 1911),
2 mindre kryssare om 3,800 och 3,200 ton
(sjösatta 1903), 20 jagare och torpedbåtar, 8
kanonbåtar och 2 undervattensbåtar. Marinens
flygstridskrafter utgöras af omkr. 50 sjöflygplan.
H. J-dt.
Passagen genom Sunden. Genom
Lausannefreden och en därtill fogad särskild konvention
af 24 juli 1923 mellan England, Frankrike, Italien,
Japan, Bulgarien, Grekland, Ryssland,
Jugo-Slavien och T. nyordnades förhållandena vid
Dardanellerna. Konventionens signatärer erkände och
förklarade därvid principen om fri passage och
segling till sjöss och i luften i "Sunden" ("Les
détroits"), d. v. s. Dardanellsundet, Marmarasjön
och Bosporen. Närmare bestämmelser därom
gåfvos i ett "annex" på 20 artiklar. För
handelsfartyg är enligt detta aftal passagen i fredstid
fullständigt fri dag och natt under alla flaggor och
med all slags last utan formaliteter eller andra
af gifter än för fyrbelysning, lotsning (som är
frivillig), bogsering o. s. v. Samma regler gälla i
krigstid, då T. är neutralt. I krigstid, då T.
själft är krigförande, råder passagefrihet för
neutrala fartyg och luftfarkoster, dock under
förbehåll, att de ej bistå fienden med militärtransporter,
kontraband o. s. v., och turkiska myndigheter ha
därför rätt att visitera dem. Turkiska åtgärder för
att utestänga fientliga fartyg få ej hindra neutrala
handelsfartygs fria passage (minlots skall
tillhandahållas). För krigsfartyg råder i fredstid fullständig
passagefrihet, blott med det förbehåll, att en stat
ej får i Svarta hafvet insända större flotta, än den
starkaste strandmakten där eger; hvarje stat har
dock alltid rätt att sända tre fartyg, hvaraf intet
öfver 10,000 ton. Samma frihet råder i krigstid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
