Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trippelallians ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
951
Tropæum Trajani-Trumbic
952
ning i íörbudet íör medlemmar aí konungahuset
att resa utrikes utan konungens tillstånd till att
gälla endast tronföljaren. Slutgiltigt antogos dessa
grundlagsändringar af 1921 års riksdag. - Jfr
äfven art. Jämbördig. Suppl.
Tropæum Trajäni. Se Adamklissi. Suppl.
Tropidono;tus, zool. Se Snoksläktet.
*Tropin, kem. farm. Se äfven A t r o p i n.
Suppl.
TropPsmer (af grek. tro’pos, vändning), biol.,
kallas lagbundna rörelser hos växter och lägre
djur, som framkallas genom specifika retningar.
Se Chemotaxis (ock benämnd chemolropism),
Geotropism, Heliotropism och Rörel-
sefenomen hos växterna. L-e.
*Troppau tillhör nu Tjecho-Slovakien.
* Trosa. Arealen är nu 357 har, hvaraf 355 har
land. Fastighetsvärdet har stigit till 3,554,400 kr.
och den bevillningstaxerade inkomsten till 694,280
kr. (1924). Yid val till riksdagens Andra kammare
tillhör T. nu Södermanlands läns valkrets. T. ingår
sedan l jan. 1926 i Trosa-Va^nhärads socken (se
d. o. Suppl.). Staden har 855 inv. 1926.
*Trosa landsförsamling blef l maj 1924 jämte
Yagnhärad förenad med Trosa stadsförsamling till
ett pastorat med T. som moderförsamling i Sträng-
näs stift, Daga kontrakt. T. hade 865 inv. 1926.
Fr. o. m. 1926 äro T. och Vagnhärads socken
förenade till en kommun och församling under be-
nämning Trosa-Yagnhärad. E. A-t.
Trosa-Vagnhärad, socken i Hölebo härad, Sö-
dermanlands län. 10,964 har. 2,044 inv. (1926).
T. bildades l jan. 1926 genom förening af förutva-
rande Trosa landsförsamling och Yagnhärad. E. A-t.
*Trossnäs fält. Där aftäcktes ytterligare en
minnessten, nämligen 7 aug. 1921 af Yärmlands
regemente.
Trotskoje, officiellt namn på staden Gattjina (se
d. o.).
"Trott zu Solz, A. v., var 1917-19 öfverpresi-
dent i Hessen-Nassau och blef 1919 för samma pro-
vins medlem af riksrådet. Han tillhör det tysk-
nationella partiet.
Trotz, Johan Otto Emanuel, ingenjör,
industrichef, f. 6 mars 1860 i ösmo, Stockholms
län, d. 18 juli 1925 å Svanevik, Ronneby, utexam.
från Tekn. högskolan som specialelev vid af d. för
bergsvetenskap 1883, var 1884-87 anställd vid
svenska bruk, reste sistn. år till Amerika och ver-
kade där 1887-88 som kemist och inspektör och
1889-99 som överinspektör vid The Washburn
& Moens mfg co, Worcester, Mass., var 1900-02,
efter dess anslutning till The south and central
works, American steel & wire co, teknisk chef vid
denna firmas omfattande järnverk och, sedan denna
uppgått i The united states steel Corporation,
chefmetallurg vid denna stora trust 1902-04. T.
var 1904-09 konsulterande ingenjör i Worcester,
hvarvid han bl. a. ledde anläggningen af stora
stålverk vid Roebling, New Jersey, tråddragerier
och valsverk vid Philipsdale, Rhode Island m. m.
T. flyttade tillbaka till Sverige 1909, inträdde
omedelbart i styrelsen för Kockums järnverks a.-b.,
hvars verkst. direktör han var från 1911 till sin
död (v. ordf. från 1919). Bolagets järnverk vid
Kallinge, Blekinge, ombyggdes under T:s ledning.
T. innehade patent på flera förbättringar inom stål-
tillverkningen och publicerade ett flertal uppsatser
i fackfrågor. Fmn.
*Trotzkij, Lev Davidovitj,
folkkommissarie för krigs- och marinärenden (från 1918) och
ordförande i Revolutionära krigsrådet, råkade på
kommunistpartiets kongress i Moskva sommaren
1924 i konflikt med de radikalaste bolsjevikerna,
särskildt Zinovjev och Stalin, och beskylldes för
"småborgerliga" tendenser i strid mot den
oförfalskade "leninismen". Hösten s. å. utgaf han en
bok, 1917 (tysk öfvers. 1925), i hvilken han
uppvisade, att han under revolutionsåret i samverkan
med Lenin arbetat för, att bolsjevikerna skulle
eröfra regeringsmakten, medan däremot Zinovjev af
försiktighetsskäl i det längsta motsatt sig så
djärfva planer. Boken framkallade protestresolutioner
från lokala råd och partiklubbar, och jan. 1925
meddelades, att T. entledigats från sina ämbeten
och af hälsoskäl vistades i Kaukasien. T.
återvände emellertid snart till Moskva och utnämndes
juni 1925 till medlem i presidiet för högsta
ekonomiska rådet och ordf. i dess
"hufvudsektionskommitté". Motsatsen mellan honom och flera bland
de ledande männen i styrelsen var därmed ej
aflägsnad, fastän den sedermera ej framträdt så
öppet som förut. – Förutom den ofvan omtalade
stridsskriften har T. efter 1920 på ryska utgifvit
bl. a. Terrorismen och kommunismen (1920; ty.
öfvers., "Terrorismus und kommunismus,
Anti-Kautsky", s. å.; 2:a uppl. 1921), Världskriget och
våra uppgifter (1921), Mellan imperialismen och
revolutionen (s. å.; ty. öfvers. 1922), År 1905
(1922; ty. öfvers., 2:a uppl. 1923) samt Kriget
och revolutionen (1923). På tyska ha utkommit
bl. a. Die russische sozialistische rote armee (1920;
tills. med H. Bergmann och J. Smilga), Meine
flucht aus Sibirien (1923), Die neue ökonomische
politik Sovjetrusslands und die weltrevolution (s.
å.), Fragen des alltagslebens (s. å.), Literatur und
revolution (1924), Die geburt der roten armee.
Reden, befehle, aufrufe und thesen (s. å.), Über
Lenin. Material für einen biographen (s. å.) och
Wohin treibt England? (1925).
V. S-g.
*TrouvÌlle öfverträffas numera i lyx och glans
af Deauville, den förnäma världens mest omtyckta
sommar vistelseort.
Trubaduren (II trovatore), populär opera med
musik af Yerdi (se denne, sp. 1210) till librett af
Cammarano, uppf. i Stockholm f. g. 1860.
Trubbig vinkel. Se Vink el.
’Trubetskoj. - 9. S. N. T. - Brodern
Jevgenij T. (Eugen), f. 1863, dog i april
1920 i Moskva.
*Truchet, A., dog 1918.
Truck, mek. Se Transportanordning.
Suppl., sp. 934-935 samt fig. 3, 7 o. 8.
Trumbenet (lat. os tympänicum.}, anat., benäm-
nes den benring, som å däggdjurens hufvudskål
omger den yttre öppningen till hörselorganet.
Trumbic [tn/mbitj], Ante, sydslavisk stats-
man, f. 17 maj 1864 i Spalato, studerade juridik
i Agram, Wien och Graz, där han blef juris d:r,
och var därpå advokat i Spalato till Världskrigets
utbrott. T. inträdde 1895 i politiken som medlem
af Dalmatiens landtdag samt af österrikiska riksrå-
dets representanthus i Wien; i båda dessa försam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
