Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trans-Sahara-banan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
937
Trebinje-Trento
938
lets" och har sedan redigerat "La revue de
Genève". I noveller (t. ex. Au temps de la
jeunesse, 1908) och romaner (t. ex. Vivre, 1910,
Les désirs du cour, 1912, La puritaine et Vamour,
1917, Les fiançailles, 1922, Complices, 1924) har
T. visat sig som en formskicklig och temperaments-
îull modern berättare.
* Trebinje tillhör nu Jugo-Slavien.
*Trebitsch tillhör nu Tjecho-Slovakien.
Tredje hjärnkammaren, anat. Se Hjärnan,
sp. 829.
Tredje internationalen. Se Internationa-
1 en. Suppl., sp. 651.
Treen, en 6 kvkm. stor sjö, 188 m. ö. h., i Gun-
narskogs socken, Värmland, af rinner till Byälf-
ven. O. Sjn.
*Treffenberg, N. Curry E. Minnesstoden öfver
T. är rest i Mora (ej i Falun).
Tregyroskopkompassen. Se Anschütz-
K a em p f e. Suppl.
Trehörna hade 879 inv. 1925. Patronatsrätten
upphörde fr. o. m. 1922.
*Trehörningsjö är fr. o. m. l maj 1922 skildt
från Gideå och bildar eget pastorat i örnskölds-
viks kontrakt, Härnösands stift. 1,872 inv. (1925).
* Treiden tillhör nu Lettland.
Treiscaune, distrikt. Se H á r o m s z é k. Suppl.
*Treitschke, Heinrich G. von. Hans lära
om staten kom under Världskriget att spela en
rätt framträdande roll inom ententepropagandan.
T. hade i sina postumt utgifna föreläsningar om
politik (2 bd, 1897-98; flera uppl.), h vilka ut-
öîvat starkt inflytande på den vid sekelskiftet nya
generationen i Tyskland, med skärpa betonat, att
"makt är statens princip, liksom tro kyrkans och
kärlek familjens". Staten måste medverka vid män-
niskosläktets uppfostran och därför också stå under
den allmänna sedelagen. T. ansåg emellertid vi-
dare, att politiken, när det verkligen gällde sta-
tens själfhäfdelse, vore berättigad att låta morali-
ska betänkligheter stå tillbaka. Af sammanhanget
och genom andra yttranden af T. framgår, att
han dock ej reservationslöst anslöt sig till läran
om moral och politik som två grundväsentligt åt-
skilda begrepp. Så uppfattades emellertid hans ord
flerstädes, särskildt i ententeländerna, och under
Världskriget framställdes T. af ententepropagan-
dan såsom den verklige upphofsmannen till den
hänsynslösa "maktlära", hvilken ansågs ha inspi-
rerat tyska regeringens politik årtiondet närmast
före Världskriget och vid dettas utbrott. T. fick
för öfrigt ofta skulden äfven för individuella fall
af brutalitet vid den tyska krigföringen. Flera af
hans skrifter öfversattes till engelska, och dessa
öfvers. (eller godtyckligt lösryckta citat ur T :s
skrifter) föranledde indignerade motskrifter o. s. v.
I själfva verket torde vid tiden för Världskrigets
utbrott T :s skrifter ej tillnärmelsevis ha varit så
allmänt kända och motsägelselust prisade i Tysk-
land, som man i ententeländerna trodde vara
fallet. V. S-g.
Trekarlspolska, svensk folkdans, hvars melodi,
åttondelspolska med god rytmisk svikt, har 2 re-
priser om 8 takter hvar, den ena i dur, den andra
i moll, dansas af 3 kavaljerer och 6 damer, upp-
ställda på tre parallella linjer så, att hvarje man
håller sina två damer i hvardera handen, ytterlin-
jerna stå vända mot hvarandra och midtlinjen vänd
mot den ena. De två sistnämnda linjerna ta tre
springsteg mot hvarandra, stanna med appell (stamp-
ning) och återvända på tre steg baklänges, samma
rörelser upprepas mellan den heltomvända midtlin-
jen och andra ytterlinjen, hvarefter midtlinjens
kavaljer figurerar mot om- och kringdansar ömsom
med damerna i ytterlinjerna, medan de senares
kavaljerer ringdansa hvar med två öfriga damer,
kavaljererna sedan ringdansa med sina egna damer,
hvarpå figurering samt om- och ringdansning sker
mellan midtkavaljeren och de två andra männen
samt slutligen dessa tre ringdansa inbördes med-
sols, medan de sex damerna ringdansa med spring-
steg motsols två hvarf kring kavaljererna. E. F-t.
Trelease, W., var professor vid Washington
university i Saint Louis 1885-1913 och är sedan
1913 professor vid Illinois’ universitet.
*Tremansting hållas f. n. (1926) i 39 tingslag,
däraf i 8 tingslag 11, i l tingslag 9, i l tingslag
6, i 14 tingslag 5, i 9 tingslag 3, i 3 tingslag 2
och i 3 tingslag l tremansting årligen. Se tings-
tabellen i slutet af Westrings lagedition. Å. H.
*Trembowla tillhör nu polska vojevodskapet
Tarnopol.
*Tremessen tillhör nu polska vojevodskapet
Poznaít.
Tremometer (af lat. trefmor, darrning, och grek.
me’tron, mått), darrningsmätare. Se P sy ko-
teknik. Suppl., sp. 1182 och fig. 3.
Trench fever [tre’nj fî^v?j. SeSkyttegrafs-
feber. Suppl.
*Trencsèn tillhör nu Tjecho-Slovakien. Dess
officiella namn är nu T r e n c í n. Jfr T e p l i t z.
Suppl.
*Trendelenburg. - 2. Friedrich T. af-
gick från sin professur l okt. 1911 och dog 1925.
Trengereid, järnvägsstation vid Bergensbanan,
40 km. från Bergen. Från stationen för en hufvud-
väg åt s. öfver den låga, smala landtungan T. till
Ådlandsfjorden och vidare öfver Kvammaskogen
till Norheimsund i Hardang?r. Automobilväg
50 km. K. G. G.
Trent, William Peterfield, amerikansk
litteraturhistoriker, f. 10 nov. 1862 i Richmond,
Virginia, är sedan 1900 professor i engelsk littera-
tur vid Columbia university i New York. Utom
biografier öfver W. G. Simms (1892) och R. E.
Lee (1899), Southern statesmen of the old régime
(1897) m. m. har T. författat John Milton (1899),
Authority of criticism (s. å.), A history of ameri-
can literature 1607-1865 (1903; förkortad uppl.
1904), Greatness in literature (1905), Longfellow
and other essays (1910), Dejoe - how to know
him (1916) och varit utomordentligt verksam som
utgifvare, bl. a. (jämte flera) af "The Cambridge
history of american literature" (4 bd, 1921),
hvari han medarbetade. R-n B.
Trentino tillhör nu Italien. Se Trento.
Suppl.
Trento [-tå] l. Venezia Tridentina,
sedan dec. 1922 provins i Italien, omfattar en
del af de från Österrike genom freden i S:t
Germain 10 sept. 1919 vunna områdena, väsentligen
i södra Tyrolen (it. Alto Adige). 14,037 kvkm.
663,545 inv. (1921). T. är indeladt i 10 kretsar
(circondari): Bolzano, Borgo, Bressanone, Cavalese,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
