Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 879-880 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjecho-Slovakien ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(tjech. Liberec), Jihlava (Iglau) och Slovakien
bearbetades öfver 50,000 ton utländsk ull. Inom
linneindustrien producerades i 25 större fabriker öfver
30,000 ton råmateriel och 20,000 ton färdig
linnevara. – Jutevaror tillverkas i 15, yllevaror i 160
fabriker. Hattfabrikation förekommer särskildt i
Prag och i mellersta Mähren. Prag-handskar
exporteras till England.

T:s vidsträckta bergstrakter äro rika på
vattenkraft, som man söker tillgodogöra sig genom
utbyggnad. Den största af dessa dammanläggningar
är den vid Hlinsko i Králové Dvůr. Vid Štěchovice
nära Prag planeras en ännu större för att förse
Prag och omnejd med elektrisk kraft. Enligt ett
annat projekt, ämnadt att förverkligas som en
Elbe–Moldau–Donau-kanal och en
Donau–Weichsel–Oder-kanal, skulle en ny vattenväg öppnas
från östra Frankrike till Rysslands vattenvägar,
hvilket blefve af största betydelse för T.

För industri- och jordbruksarbetare (med några
speciella undantag) antogs 19 dec. 1918 lag om
8-timmars arbetsdag. Inskränkningar med afseende
på nattarbete, på kvinnors, särskildt mödrars,
arbete samt på ungdomens arbete ha lagfästs i
öfverensstämmelse med internationella konferensers
resolutioner.

Handel och kommunikationer. Till
följd af landets naturrikedomar och högt
utvecklade industri är T:s handel i motsvarande grad
betydande. T. står, med stöd af gynnsamma
handelsfördrag med de flesta stater, i liflig
handelsförbindelse med hela världen. Utrikeshandelns
totalvärde i tjech. guldkronor 1920–24 framgår af
följande öfversikt (100 guldkronor = 75,61 sv. kr.).

	1920	1921	1922	1923	1924
Införsel	1,638,885,160	1,360,614,995	1,407,814,130	1,470,902,618	2,192,385,057
Utförsel	1,932,189,049	1,656,491,198	2,005,607,151	1,809,196,015	2,250,635,500
Hela handelsomsättningen	3,571,074,209	3,017,106,193	3,413,421,281	3,280,098,633	4,443,020,557

Handelsbalansen har sålunda hela perioden varit
positiv och hade sitt största exportöfverskott 1922
med ett värde af 597,793,021 tjech. kr. Räknadt efter
kvantitet, omfattade införseln 5,605,745 ton och
1,043,247 stycketal samt utförseln 12,299,157 ton
och 6,444,944 stycketal år 1924. De viktigaste
importerade varuslagen, efter värdet räknade, voro s. å.:
mineraloljor o. d. (2,645,78 mill. tjech. papperskr.;
100 papperskronor = 11,15 sv. kr.); spannmål,
kvarnindustriprodukter, ris m. m. (tills. 2,350,33 mill. tjech.
kr.); ull samt tråd och fabrikat af ull (1,738,02
mill. tjech. kr.); slaktdjur och dragare (827,16 mill.
tjech. kr.); fett, alla slag (798,03 mill. tjech. kr.);
tobak (488,06 mill. tjech. kr.); frukter, grönsaker
etc. (479,60 mill. tjech. kr.); produkter af djur
(453,28 mill. tjech. kr.); och vegetabiliska
spånadsämnen (lin, hampa, jute m. m.; 428,46 mill. tjech.
kr.). Största exportvärdena uppnådde s. å.
följande varugrupper: socker (2,431,69 mill. tjech. kr.);
bomullstråd och bomullsvaror (2,331,02 mill. tjech.
kr.); trä, kol och torf (2,223,72 mill. tjech. kr.);
ullgarn och yllevaror (1,705,27 mill. tjech. kr.);
glas och glasvaror (1,236,81 mill. tjech. kr.); järn
och järnvaror (759,07 mill. tjech. kr.); frukter och
grönsaker m. m. (644,62 mill. tjech. kr.);
vegetabiliska spånadsämnen (lin, hampa, jute m. m.;
584,64 mill. tjech. kr.); spannmål, malt, torkade
grönsaker, mjöl, kvarnindustriprodukter och ris
(447,65 mill. tjech. kr.); läder och lädervaror (351,34
mill. tjech. kr.); och lervaror (319,52 mill. tjech. kr.).
De för T:s utrikeshandel viktigaste länderna 1924
voro i tur och ordning, hvad importen till T. angår:
Tyskland (5,583,55 mill. tjech. kr.; 35,22 proc.);
Österrike (1,243,83 mill. tjech. kr.; 7,84 proc.);
Italien (989,16 mill. tjech. kr.; 6,24 proc.); Förenta
staterna (889,43 mill. tjech. kr.; 5,61 proc.); Ungern
(879,71 mill. tjech. kr.; 5,55 proc.); Polen (723 mill.
tjech. kr.; 4,56 proc.); Hamburg (699,69 mill. tjech.
kr.; 4,41 proc.); Frankrike (535,77 mill. tjech. kr.;
3,38 proc.); och Nederländerna (478,54 mill. tjech.
kr.; 3,02 proc.). I 15:e rummet kom Danmark
(321,997 mill. tjech. kr.; 2,03 proc.) och i 16:e
rummet Sverige (183,58 mill. tjech. kr.; 1,16 proc.).
T:s viktigaste afsättningsländer s. å. voro i tur
och ordning: Österrike (3,523,76 mill. tjech. kr.;
20,68 proc.); Tyskland (3,319,60 mill. tjech. kr.;
19,49 proc.); Storbritannien och Irland (1,586,23 mill.
tjech. kr.; 9,31 proc.); Ungern (1,134,78 mill. tjech.
kr.; 6,66 proc.); Italien (831,69 mill. tjech. kr.; 4,88
proc.); Jugo-Slavien (829,598 mill. tjech. kr.; 4,87
proc.); Hamburg (807,01 mill. tjech. kr.; 4,74 proc.);
Rumänien (796,24 mill. tjech. kr.; 4,67 proc.);
Förenta staterna (719,03 mill. tjech. kr.; 4,22 proc.);
Polen (558,25 mill. tjech. kr.; 3,28 proc.); Schweiz
(450,47 mill. tjech. kr.; 2,64 proc.) och Frankrike
(291,01 mill. tjech. kr.; 1,71 proc.). Som
exportland för T. kom Sverige i 15:e rummet med 179,99
mill. tjech. kr. (1,06 proc.) och Danmark i 17:e
rummet (128,45 mill. tjech. kr.; 0,75 proc.).

Varutransporterna försiggå mest pr järnväg, enär
de stora vattenvägarna ännu äro en framtidsfråga.
På den österrikiska tiden var rikshufvudstaden
Wien centrum för järnvägslinjerna, och många hade
med afsikt dragits på sidan om Prag för att
motverka dess handelsförbindelser. Äfven med Mähren
och Slovakien voro Prags förbindelser dåliga, allt
för att nödga befolkningen till handelsförbindelser
med Wien. T. har därför ännu ej någon i
riktningen v.–ö. gående stambana, utan man har
under stora svårigheter fått söka skaffa ersättning
för en sådan genom att med hvarandra förbinda
det märiska järnvägsnätet och det slovakiska. –
I T. uppgår järnvägarnas längd till 13,362 km.;
tätast är järnvägsnätet i Böhmen. De viktigaste
järnvägslinjerna gå från Eger (tjech. Cheb) i
Väst-Böhmen öfver Prag till Pressburg och Parkáň, där
förbindelse nås med Ungerns järnvägar, vidare från
Eger öfver Prag till Přerov (ty. Prerau) i Mähren
samt från Oderberg (tjech. Bohumín) öfver Košice
till Užhorod, där förbindelser nås med Polens och
Rumäniens järnvägar. Expresståget
Paris–Warschau passerar Prag, och hufvudstaden står i alla
riktningar i förbindelse med rikets alla viktigare
städer. Mellan Prag, Warschau och Bukarest finns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>