Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 871-872 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tinkalcit ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Riksdelar Län	Hufvudorter	Areal kvkm	Invånare
			Summa	På 1 kvkm.
Hufvudstaden Prag (Praha)	–	174	676,476	3,888
Prag (Praha)	Prag (Praha)	11,597	1,064,979	92
Pardubice (Pardubitz)	Pardubice	3,980	477,384	120
Hradec Králové (Königgrätz)	Hradec Králové	3,678	506,335	138
Mladá Boleslav (Jungbunzlau)	Mladá Boleslav	4,906	734,847	150
Česká Lípa (Böhmisch-Leipa)	Česká Lípa	3,240	564,449	174
Louny (Laun)	Louny	4,509	785,513	174
Karlovy Vary (Karlsbad)	Karlovy	4,058	536,392	132
Plzeň (Pilsen)	Plzeň	8,399	756,668	90
České Budějovice (Budweis)	Budějovice	7,511	561,889	75
Böhmen (Čechy)	Prag (Praha)	52,052	6,664,932	128
Jihlava (Iglau)	Jihlava	5,366	432,310	81
Brno (Brünn)	Brno	5,236	755,151	144
Olomouc (Olmütz)	Olomouc	803	803,371	118
Uherské Hradiště (Ungarisch Hraditsch)	Uherské Hradiště	3,436	378,584	110
Moravská Ostrava (Mährisch-Ostrau)	Moravská Ostrava	4,614	652,664	141
Těšín (Teschen)	Česky Těšín	1,269	309,614	244
Mähren o. Schlesien (Morava a Slezsko)	Brno (Brünn)	26,724	3,331,694	125
Bratislava (Pressburg)	Bratislava	7,807	717,575	92
Nitra (Neutra)	Nitra	5,875	444,558	76
Turčeansky Svatý Martin (Turoz S:t Martin)	Turčeansky Svatý Martin	6,800	417,717	611
Zvolen (Altsohl)	Zvolen	9,354	491,557	53
Liptovský Svatý Mikuláš (Liptau)	Liptovský Svatý Mikuláš	7,654	319,509	42
Košice (Kaschau)	Košice	11,525	602,563	52
Slovakien (Slovensko)	Bratislava (Pressburg)	49,015	2,993,479	61
Podkarpatská Rus (Karpato-ryska området)	Užhorod (Ungvár)	12,694	605,731	48
Tjecho-Slovakien	Prag (Praha)	140,485	13,595,816	97

Ytbildning. T:s västra och östra delar
tillhöra hvardera sitt karakteristiska geografiska
område. Det förra utgöres af det utaf berg inramade,
hydrografiskt nästan enhetliga Böhmen, hvars
vattendrag förenas i Vltava (ty. Moldau) och Elbe
(tjech. Labe) och gå mot Nordsjön. Det östra
området utgöres af Slovakien jämte Podkarpatská
Rus (ty. Karpathorussland; se Karpato-ryska
området. Suppl.). Dessa bägge länder
inramas i n. af Karpaternas bergskedja, och deras
floder rinna till Donau, dock med undantag för
den lilla Poprad och dess bifloder, hvilka från
Höga Tatras sydsluttning rinna till Weichsel.
Mellan ofvannämnda bägge slutna områden utbreder
sig Märisk-schlesiska berglandet. De norra och
västra delarna af detta höra till Böhmens berg, de
östra till Karpaterna. Större delen af
Märisk-schlesiska berglandet hör till Moravas (ty. March)
flodområde, en mindre del i n. till den mot
Östersjön flytande Oders (tjech. Odra) flodområde. (I
fig. 2–5 återges några landskapsbilder från T.)

Böhmens berg delas i det geologiskt äldre
Bömiska massivet i s. och en bågformig bergskedja i
n. Bömiska massivet åter delas i Hercyniska
bergen i v. och Bömisk-märiska sänkan (tjech.
<i>Českomoravská vysočina) i s. ö., i medeltal 500 m.;
till de förra räknas Český Les och Böhmerwald
(tjech. Šumava), med högsta toppen, Javor (ty.
Arber), 1,457 m., belägen på bajerskt område.
Mellan de båda ofvannämnda, af kristallinska
bergarter bestående kedjorna ligga granitbergen i
Central-Böhmen och det paleozoiska berglandet Brdy,
hvilket med sin högsta topp, Tok, når upp till 857
m. Den bågformiga bergskedjan i norra delen af
det bömiska berglandet tillhör det s. k. variskiska
systemet; den delas i Fichtelgebirge (tjech.
Smrčiny), Erzgebirge (tjech. Krušné Hory) och
Sudeterna. Erzgebirge når med sin högsta topp,
Keilberg, 1,244 m. Sudeternas högsta toppar äro
Schneekoppe (tjech. Sněžka; 1,603 m.) i Riesengebirge
(tjech. Krkonoše) och Altvater (tjech. Praděd).
Bergskedjans inre båge kännetecknas af talrika
dislokationer, ofta åtföljda af vulkaniska fenomen.
Af vulkaniskt ursprung är sålunda České
Středohoří (ty. Böhmisches mittelgebirge), och i Egers
flodområde ligga de berömda källorna vid Karlsbad
(tjech. Karlovy Vary). I en stor del af norra
Böhmen öfverväga kritformationerna, och där bilda
sandstensformationer måleriska grupper (Teplice,
Bömisk-sachsiska Schweiz). Ett synnerligen
intressant område är Märiska Karst (tjech. Moravský
Kras) med det omkr. 140 m. djupa
instörtningsbäckenet Macocha vid Brünn.

I T:s östra delar utbreda sig Karpaterna, en
relativt yngre bergformation, som torde ha
uppstått samtidigt med Alperna. Dess yttre båge
omfattar Beskiderna med topparna Radhošť (1,300 m.)
och Babia Gora (1,725 m.) samt Poloninska
Karpaterna med Hoverla (2,057 m.). De bilda en
sandstenszon med två insprängda kalkstensstråk. Den
mellersta delen af Karpaterna består af
kristalliniska bergarter och når sin största höjd i granit-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>