Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Thule-Thunman
842
Thule, Lifförsäkringsaktiebolaget,
bildadt i Stockholm 1872, grundades på en prin-
cip, som efter hand verkat reformerande på svensk
lifförsäkringsrörelse: aktieegarnas utdelning begrän-
sades; den kan aldrig öfverstiga 30,000 kronor,
medan all öfrig behållning tillfaller de försäkrade.
Härigenom kan Thule med ett aktiebolags trygg-
het förena ett ömsesidigt bolags förmåner för de
försäkrade. Af v en i fortsättningen har Thule gått
i spetsen på de sunda reformernas väg genom bl. a.
liberalisering af försäkringsvillkoren, lifförsäkrin-
gens förening med invaliditets- och sjukförsäkring,
framsteg inom tekniken, sänkning af premierna
m. m. Thule, som därigenom vunnit en anslut-
ning, hvilken af ven efter kontinentala mått måste
betecknas som mycket stor, är sedan årtionden
Skandinaviens största lifförsäkringsanstalt. Bola-
gets försäkringssumma uppgick vid 1925 års slut
till 621 mill. kr., dess tillgångar till 191 mill. kr.
Under sin verksamhet har Thule i vinstmedel godt-
gjort de försäkrade 35 mill. kr. och utbetalat i för-
säkringsbelopp 125 mill. kr. Bolagets hus (vid
Kungsträdgårdsgatan) af bildas å pl. I till art.
Byggnadskonsten. Suppl. R. Munter.
Thuleexpeditioner, upptäcktsfärder utrustade
från den danska Thulestationen å Nord-Grönland
(se T h u l e. Suppl.). Den l:a expeditionen, 1912,
företogs af Knud Rasmussen och Peter Freuchen
med 2 grönländare till nordöstra Grönland. Se
Polarexpeditioner, sp. 1160. Den 2:a,
1916-18, som företogs af Knud Rasmussen, Thorild
Wulff, Lauge Koch samt 4 grönländare, gälldie
dels Mel villebukten, dels de stora fjordarna på
Grönlands nordkust. Se Polarexpeditioner.
Suppl., sp. 1078. Den 3:e, 1919-20, företogs
af G. Hansen för att på Ellesmereöns nordkust
utlägga en depå för Amundsens nordpolsfärd. Den
4:e företogs 1919 af Knud Rasmussen i etnogra-
fiskt syfte till Angmagsalik. Den 5:e expeditionen,
den mest omfattande, företogs 1921-24 af Knud
Rasmussen, Peter Freuchen, Therkel Mathiassen,
Kaj Birket-Smith, Helge Bangsted och 7 grönlän-
dare i arktiska Amerika för studier af de ameri-
kanske eskimåerna i Canada och Alaska, hvar-
jämte kartografiska och naturvetenskapliga arbeten
utfördes. Se vidare Polarexpeditioner.
Suppl., sp. 1078. O. Sjn.
Thulekulturen, en äldre kulturform bland cem-
traleskimåerna, som uppkallats efter den dansk-
grönländska stationen Thule (se d. o. Suppl.), i
hvars omgifningar de första spåren af denna íunnos.
Dess större, äldre utbredning har senare konstate-
rats särskildt af 5:e Thuleexpeditioiien (so íöreg.
artikel). Den utmärktes af fasta vinterhus af sten,
torf och hvalben och var bunden till kusten mer än
den nuvarande. Dess ursprung synes ha varit Ala-
ska, där befolkningen kring Point Barrow står
Thulekulturen nära; den sista resten af befolkning
med den gamla Thulekulturen synes ha dött ut
1903 på Southamptonön. O. Sjn.
*Thulin, Gabriel, har ytterligare utgett på
offentligt uppdrag Utredning ang. klockar-, orga-
nist-och kantor s-(kyrkosångar-)b ef attningarna (1919)
samt Utredning ang. vissa prästerliga tjänster
(beträffande hvilka särskilda befogenheter tillagts
domkapitlen, 1921). Han blef ordf. i sällskapet
Pro fide et christianismo 1919, för sakkunniga
Gabriel Thulin.
ang. kloc karinstitutio-
nen 1920, i patronat-
rättsnämnden 1921 och
i styrelsen för Riks-
dagsbiblioteket 1925.
Han är ock (sedan
1919) ordf. i K. samf.
f. utg. af handskr.
rör. Skand:s hist.
C. G. Bj.
’Thulin, Enoch L.,
störtade under en öf-
ning i konstflygning
(genom flygplanshaveri)
vid Landskrona 14 maj
1919 och ljöt ögon-
blicklig död Flyg-
planfabriken i samma stad (A.-B. Enoch Thulins
aeroplanfabrik) nedlades som sådan s. å. Se
Landskrona. Suppl. H. J-dt.
Thulin, Johan Einar Ossian Jönsson,
ämbetsman, f. 27 febr. 1883 i Norrköping, blef 1905
filos. kandidat i Uppsala, 1911 sekreterare i nykter-
hetskommittén och var 1912 sekreterare i konstitu-
tionsutskottet. Han blef förste aktuarie och extra
led. i Kontrollstyrelsen 1915, byråchef och ordinarie
led. där 1918 samt led. i Statistiska tabellkom-
missionen 1924. Han var mars 1925-maj 1926 t. f.
öfverdirektör och chef för Kontrollstyrelsen. T-. är
sedan 1919 led. af Första kammaren för Östergöt-
lands län samt led. af konstitutionsutskottet sedan
1919. T. tillhör socialdemokratiska partiet. Som
student i Uppsala deltog han lifligt i studenternas
föreningslif och var en tid ordf. i föreningen Yer-
dandi; han tog äfven framträdande del i studenter-
nas helnykterhetsarbete. Bland T:s skrifter mär-
kas Kommunal rösträtt i Sverige (1907), Kommunal
rösträtt i utlandet (s. å.), Alkoholfrågan som sam-
hällsproblem (1909) och Rusdrycksförsâljningsför-
fattningar (1919) B. L-dm.
*Thunberg, Karl (Carl) Peter. I okt.
1925 firades 150-årsminnet af T:s ankomst till
Japan med en minneshögtidlighet i Nagasakis bib-
liotek, där en utställning anordnats, som upptog en
fullständig uppsättning af de växter, hvilka funnos
företrädda i T:s japanska herbarium, T:s sam-
lade arbeten på olika språk och andra Thunbergs-
minnen. - Jfr äfven H. Hjärne, "Två svenska
japanfarare, Olof Eriksson Willman och Carl Pe-
ter Thunberg" (ofullb., utg. af E. Hjärne, 1923).
*Thunberg, Tor-
sten L., var led.
af nykterhetskommit-
tén 1911-19 och
(ordf.) maltdryckskom-
mittén 1920-21 och
är sedan 1919 apo-
teksinspektör Han har
vidare skrifvit bl. a.
Personlig hälsovård
med särskild hänsyn
till bad och bostad
(1922) och Våra livs-
förrättningar (i "Med.
folkbibi.", 1924).
Thunman, Olof Jakob Magnus, skald, f.
11 febr. 1879 i Uppsala, student där 1898 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
