Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Söderbygdens vattendomstol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Söderström-Södertälje kanal
758
historia han lämnat viktiga bidrag. Sedermera kom
han in på frågor om både denna och andra
evertebratgruppers embryologi och larvutveckling.
Sina studier ute i naturen har han bedrifvit vid
Kristinebergs, Helgolands och Neapels biologiska
stationer. Hans viktigaste arbeten äro: Studien
über die polychätenfamilie Spionidæ (1920), Über
die "katastrophale metamorphose" der Polygor-
dius-Endolarve nebst bemerkungen über die spiral-
jurchung (1924), Das problem der Polygordius-
Endolarve (s. å.), Die verwandtschaftsbeziehungen
der mollusken (1925) och Gastrula und Protostoma,
Planula und Blastopor, Oroproctula und Oroproc-
tus (1926). S. E-n.
Söderström, finländsk, urspr. från Söderman-
land härstammande släkt, som grundlagt tre bok-
förläggarfìrmor.
1. Gustaf Leopold S., f. 3 april 1831 i
Nystad, d. 20 april 1912, student 1851, vicekon-
sul, handlande och kommunalman i Borgå, inköpte
1853 den 1839 upprättade öhmanska bokhandeln
där, hvars förlagsverksamhet, sedan 1860 förenad
med tryckerirörelse, S. fortsatte under sitt eget
namn. Hans förlag omfattade många värdefulla
svenska och finska arbeten samt "Borgåbla-
det" 1860-96, som 1896 jämte bokhandeln öfver-
togs af hans son Erik Robert S. (f. 25 okt.
1866). - 2. Werner Leopold S., son till
S. l, f. 2 okt. 1860, d. 23 juni 1914, student
1880, bildade efter fackstudier i Helsingfors och
Stockholm egen förlagsfirma i Borgå, hvars för-
sta stora företag var en finsk bearbetning af
Webers världshistoria 1882 fí. 1888 inköpte han
sin íåders tryckeri, hvilket, liksom bokförlaget,
utvecklats till ett af de största i landet. Till en
början utgaf förlaget såväl svensk- som finskspråkig
litteratur, men omfattar sedan 1891 blott den sist-
nämnda. Dess produktion är synnerligen rik,
främst af vetenskaplig och skönlitterär, men af ven
af uppbyggelse-, skolboks- och tidskriftslitteratur.
Bland författare, hvilkas arbeten utgått från för-
laget, må nämnas Juhani Aho, Johannes Linnan-
koski, Maila Talvio, Y. A. Koskenniemi och F.
E. Sillanpää, bland större arbeten uppslagsverket
of ver Finland "Oma maa". 1904 ombildades affä-
ren till aktiebolag, som hvars chef S. kvarstod till
sin död, hvarefter ledningen omhänderhafts af filos.
mag. Jalmari Jäntti (f. 1876). - S. sålde 1891 sina
svenskspråkiga förlagsartiklar, arbeten af Karl A.
Tavaststjerna, Jac. Ahrenberg, Mikael Lybeck
m. fl., åt ett nybildadt bolag, Söderström
& c:o, i Helsingfors; S:s broder, kammarförvan-
ten Lennart Hjalmar S., f. 20 juli 1862,
handhade dess ledning 1894-1903. Sedan 1917
är filos. mag. Bertel Appelberg (f. 1890) disponent.
Förlaget, som f. n. är Finlands främsta svenska
läroboksförlag, utger äíven mycken vetenskaplig
litteratur, främst historisk och kulturhistorisk, samt
praktverk och skönlitteratur. Bland dess märkli-
gaste förlagsartiklar må nämnas "Fänrik Ståls
sägner", ill. af Albert Edelfelt, Nya testamentet,
ill. af nordiska konstnärer, Jully Ramsays "Frälse-
släkter i Finland", "Finlands adelskalender",
’’’Finlands frihetskrig år 1918" och "Herrgårdar
i Finland". H- N-m.
*Södersysslets domsaga ingår i Södersysslets
fögderi. 26,865 inv. (1925).
*Södertälje hade 14,573 inv. 31 dec. 1925.
Tax.-v. af fastighet var 63,480,700 kr. 1924,
hvaraf 1,176,500 kr. för jordbruksfastighet och
8,275,200 kr. för bev.-fri fastighet. Den
bev.-tax. inkomsten var s. å. 15,969,040 kr.,
kommunalskatten, som 1923 var uppe i 12 kr. per 100
kr. inkomst, hade 1925 gått ned till 10,55 kr.
Byggnadsverksamheten har varit mycket liflig i de
egnahemsområden, som ligga rundt staden och som
förbindas med dess centrum genom omnibuslinjer.
F. n. finnas där mer än 500 egna hem. Stadens
planlagda område är 637 har. – Den tekniska
aftonskolan, som upprättades 1866, fick 1925 eget
hus, tack vare en donation 1910 af handlanden
G. Ekdahl å 100,000 kr. Invid Allmänna läroverket
(med 363 elever h.-t. 1925) ligger ett af C. F.
Liljevalch doneradt biologiskt museum, inredt af
G. och Kj. Kolthoff. I gamla lasarettsbyggnaden
inrymmes provisoriskt Östra Sörmlands
kulturhistoriska museum, som på kort tid hunnit
sammanföra aktningsvärda samlingar och till lokal
skall få gamla rådhuset, som skall flyttas från
sin nuvarande plats. – Stadens industri, som
under krigsårens högkonjunktur vann ett
oförutsedt uppsving måste under den följande
depressionen till stor del stoppa, och S. blef en af de
städer, som hårdast hemsöktes af arbetslösheten. Man
företog då omfattande nödhjälpsarbeten, som dock
efterlämnat föga resultat, mest vägförbättringar
och den nu åter igenvuxna s. k. Industrikanalen,
från Strömsviken till Saltskogsfjärden. Industrien
har under de senaste åren börjat repa sig. De
förnämsta fabrikerna äro nu Sv. centrifugfabriken,
tillhörig A.-b. Separator, med omkr. 530 arbetare,
Baltic med 500 arb., Sv. maskinverken (se d. o.
äfven i Suppl.) med 400 arb., Scania-Vabis med
260 arb., Sv. tobaksmonopolets cigarrettfabrik,
bryggeri, skofabrik m. fl. A.-b. Sv.
färgämnesindustri, ett typiskt kristidsföretag, måste 1920
likvidera, och dess fabriker i S. öfvertogos dels af
det åter själfständiga A.-b. Astra, som bedrifver
tillverkning af kemikalier, droger och läkemedel,
dels af Spritcentralen, som på f. d. Sv.
juteväfveri-a.-b:s tomter anlagt ett destilleringsverk.
Stadens banker äro nu sparbank, afd.-kontor af
Stockholms ensk. bank, Sörmlandsbanken,
Göteborgsbanken och Sv. handelsbanken. Tidningarna äro
nu "Stockholms läns tidning" och "Södertälje
tidning", båda utkommande 3 ggr i veckan.
Länslasarettet har 138 platser, epidemisjukhuset 86. Bland
välgörenhetsinrättningar märkes vidare det rikt
doterade Sällskapet S:ta Ragnhilds gille (st. 1859).
Under krigsårens knapphet sågos badgästerna med
oblida ögon af stadens invånare, och S. höll på
att förlora sin ställning som badort. Genom goda
anordningar, som vidtagits särskildt vid hafsbadet
å Björkudden, ha de sista åren sommargästerna
återförts till S. Ombyggnaden af Södertälje kanal
(se d. o. Suppl.) har visserligen beröfvat staden
de idylliska promenaderna längs den gamla
kanalen, men beredt den ökade
utvecklingsmöjligheter.
O. Sjn.
*Södertälje kanal. Ombyggnadsarbetena
fördröjdes genom en 13 månader lång strejk
1918–19 samt genom minskade anslag under krisåren.
Från 1921 bedrefs ombyggnaden väsentligen som
nödhjälpsarbete. Den nya slussen (fig. 1), vid hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
