Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Szalad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däremot ännu icke funnen. Puccinia brominas
skålrost lefver antagligen på borraginéer.
G. L-m.
*Säffle omfattar nu 187 har, hvaraf 182 har
land. 3,017 inv. (1925). Tax.-v. af bev.-pliktig fast
egendom har nästan 3-dubblats sedan 1916, till 8,97
mill. kr., hvaraf 0,24 mill. kr. för jordbruk (1924).
Kommunalskatt: 10,40 per 100 kr. inkomst (1925).
Tillgångar voro 1,546,315 kr. och skulder 1,096,580,
delvis tills. med By. I S. finnas nu äfven
afd.-kontor af A.-b. Sydsvenska banken, 2 hotell, 2
bryggerier, gjuteri och mek. verkstad m. m.
E. A-t.
*Säfsjö (officiellt Sävsjö) hade 1,874 inv.
1925. Där finnas nu utom sparbank afd.-kontor af
A.-b. Sv. handelsbanken och A.-b. Sydsvenska
banken. "Säfsjö nyheter" utges nu i Hvetlanda 2
ggr i veckan.
E. A-t.
*Säfsnäs. Patronatsrätten upphörde fr. o. m.
1922. 3,000 inv. (1925).
*Säfsnäs järnväg eges af Säfsnäs järnverks-a.-b.,
hvars styrelse har sitt säte i Fredriksberg.
F. P.
*Säfstaholm. Fideikommissegendomen utbyttes
1919 mot penningefideikommiss och S. försåldes.
Nuv. egare är L. Svinhufvud. Godset är f. n.
under styckning.
Säfstaholmsäpple. Se Äpple, färgpl. fig. 4.
*Säfvar (officiellt Sävar). 3,479 inv. (1925).
Holmön bildar sedan 1925 egen kommun.
Säfvarån, kustå i Västerbottens län, upprinner
i Lossmenträsket (261 m. ö. h.) i Kalfträsks
kapellförsamling af Burträsks socken, genomflyter
Storsäfvarträsket (241 m.), Lillsäfvarträsket (238
m.) samt, sedan den upptagit Norsån (eller Lillån),
Botsmarksträsket (176 m.) och utfaller omkr. 11
km. nedom Säfvars kyrka i en bukt af Västra
Kvarken. Den är omkr. 140 km. lång och har ett
vattenområde af 1,170 kvkm.
O. Sjn.
*Säfvedals härad (off. Sävedals härad)
omfattar nu 24,944 har, sedan Örgryte kommun i
administrativt, kommunalt och judiciellt hänseende
fr. o. m. 1922 införlifvats med Göteborgs stad.
9,544 inv. (1925).
E. A-t.
Säfvelången, en 6 kvkm. stor sjö, 53 m. ö. h., i
Skallsjö och Hemsjö socknar, Älfsborgs län,
genomflytes af Säfveån efter utflödet ur sjön Mjörn. Vid
S. ligga Näs, Ekudden och Floda herrgårdar.
O. Sjn.
*Sägen. Se äfven Folkminnen. Suppl.
*Säkerhetspropp. Se Elektriska säkerhetsapparater äfven i Suppl.
Säkerhetsprotest. Se Växel, sp. 441.
*Sækkedale, geol. Se äfven Botn. Suppl.
*Säkkijärvi hör numera till Viborgs nybildade
domsaga och Viborgs stift; dess areal är, efter
det viss del af socknen öfverförts till Vahviala
nybildade socken, 843 kvkm. 12,620 inv. (1924).
O. B-n.
*Sæland, S., blef 1922 professor i experimental-
fysik vid universitetet i Oslo. - Hans broder Jon S.,
sedan 1917 statskonsulent i får- och getafvel, har
vidare skrifvit Ættebok for sau (1920) och Saue-
drifter til fíells (1921). S. blef 1918 ordf. i k. Heie-
kommittén (med uppgift att undersöka möjligheterna
till förbättring af betena på fjällhedarna). M. H.
Sälen, by. Se Transtrand. Suppl.
Sälgrund, finländsk fyr i Bottniska viken (sedan
1875), vid inloppet till Kaskö, på 62° 21’ n. br.
och 21° 11’ ö. lgd fr. Gr. Rödt blänksken med
1 blänk hvar 30:e sekund. Ljusstyrka 16,700 hlj.,
lysvidd 16 min. Rundt, 25 m. högt stentorn,
måladt med hvita och röda band.
Mistsignalering.
O. B-n.
Sälkatjåkko, ett omkr. 1,600 m. högt berg i
Jukkasjärvi socken, Lappland, strax n. v. om
Kebnekaise på västra sidan af Tjäktjavagge.
O. Sjn.
Sällsjöfjället. Se Sällsjön. Suppl.
Sällsjön, en omkr. 6 kvkm. stor sjö, 394 m.
ö. h., i Mattmars och Mörsils socknar, Jämtland,
afrinner genom Vålån till Ockesjön och
Indalsälfven. Söder om sjön ligger Sällsjöfjället
(1,100 m. ö. h.), den nordvästra fortsättningen af
Västerfjället.
O. Sjn.
Sällskap där man har tråkigt (Le monde où
Von s’ennuie], framgångsrik komedi af Pailleron
(se denne), uppf. i Stockholm f. g. 1881.
’Sällskapet (Stora sällskapet). Se 0.
Wieselgrens och A. österlöfs arbete om Sällskapets
historia 1900-25 (1926).
* Sällskapet Barnavård. Kostnaden för elev å
utbildningsanstalten är nu 125 kr. i månaden, hvil-
ken afgift dock kan för mindre bemedlade reduce-
ras. Dessutom mottagas årligen 6 frielever. &. W.
Sällskapet De fattigas vänner i Stockholm,
stiftadt 3 maj 1826, har till ändamål att lämna
beklädnad åt fattiga barn och lindra behofvet hos
andra nödlidande inom hufvudstaden, särskildt gamla
och orkeslösa kvinnor. Sedan 1841 har konungen
varit dess beskyddare. Donationer och fonder upp-
gingo vid 1924 års utgång till omkr. 132,000 kr.
I anl. af sällskapets 100-årsjubileum 1926 utgafs
en af K. Löfström författad minnesskrift. K. L-m.
’Sällskapet De gamlas vänner. Hemmets an-
gelägenheter handhas af en direktion af 4 damer
och 3 herrar. 1923 erhöll sällskapet i testamente
af professor Fredrik Lundbergs änka 130,000 kr.
Tillgångarna uppgingo 1925 till 894,133 kr.
*Sällskapet för Finlands geografi upphörde
1921. Se Geografiska sällskap. Suppl.
’Sällskapet för folkundervisningens befräm-
jande. Den hösten 1912 tillkomna 3:e årsklassen af
sällskapets högre folkskola för flickor indrogs höst-
terminen 1917, och i dess ställe var till aug. 1921
anordnad en yrkesskola för husmodersutbildning.
Den ofvannämnda högre folkskolan nedlades 1923.
Sällskapet understödjer f. n. viss försöksverksam-
het på undervisningens område och åtnjuter för sin
allmänna verksamhet ett statsanslag af 1,500 kr.
1920 försåldes dess fastighet för 235,000kr. Vid sitt
100-årsjubileum 1922 utgaf sällskapet en af N. G.
W. Lagerstedt redigerad minnesskrift. O- W-s.
^Sällskapet för främjande af kyrklig själavård
har upptagit arbetsfält äfven inom Bromma och
Sollentuna församlingar. Sålunda arbetas för kyr-
kors uppförande inom Äppelvikens och Turebergs
samhällen (på det senare stället skall kyrkobyg-
get börja våren 1926). I Nynäshamn skall kyrka
(efter ritningar af Wahlman) börja uppföras under
år 1926. Sällskapet eger nu 4 kyrkor: Allhelgona-
kyrkan (i Katarina förs.), S:t Sigfrids kapell (i
Brännkyrka förs.), Hagalunds kyrka (i Solna förs.)
och Dufbo kyrka (i Spånga förs.).
Sällskapet för kristlig social nykterhetsverk-
samhet, tidigare namn på Föreningen Flöda
kolonier (se d. o. Suppl.).
Sällskapet för medicinsk forskning. Se Sven-
ska sällskapet för medicinsk forsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
