Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges allmänna fjäderfäafvelsförening ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
715
Sveriges körförbund -Sveriges nationella ungdomsförbund
716
faktur- samt l för glas- och porslinsbranschen).
Förbundets ordf. och verkställande direktör är E.
A. Thunholm (förut Sveriges minuthandlares riks-
förbunds ledande kraft). Förbundets publikation
"Köpmannen" utkommer numera (från 1920) Igång
i veckan och är obligatoriskt organ för förbundets
samtliga omkr. 12,000 medlemmar. V. B-g.
Sveriges körförbund, riksförbund för blandad
körsång, stiftades 7 juni 1925 i Stockholm vid den
då hållna sångfesten med blandade körer från hela
Sverige (jfr Musiksällskap. Suppl.). För-
bundets mål är främst att inom folkets bredare
lager verka för en högre sångkultur, byggd på
grundval af körsång med blandade röster, i för-
sta hand genom att anordna utbildningskurser för
körledare och främja utgifningen af god och billig
sånglitteratur för blandad kör. Vidare skall för-
bundet utgöra enande länk mellan anslutna sång-
sällskap och körförbund. Hittills (april 1926) ha
11 körförbund (däraí åtskilliga mycket stora) an-
slutit sig. Ordf. är statsminister K. Sandler, l:e
och 2:e förbundsdirigenter äro musikdirektörerna
Sv. Lizell (se denne. Suppl.) i Stockholm och
V. E. Lundquist i Borås. E. F-t.
Sveriges landsbygds arbetsförening. Se Ar-
betsförening. Suppl.
Sveriges landstings tidskrift. Se Tidskrift
för Sveriges landsting, städer och
hushållningssällskap.
Sveriges landstormsföreningars centralförbund.
Se Landstorm. Suppl., sp. 51.
Sveriges landtbrukslärareförbund stiftades 1905
under benämningen Sveriges landtbrukslâr ar e före-
ning med angifven uppgift att främja landtbruks-
undervisningen och sträfvanden för jordbrukets ut-
Yeckling saint att tillvarataga medlemmarnas ge-
mensamma intressen. Föreningen är öppen för lä-
rare vid statens och statsunderstödda landtbruks-
läroanstalter, tjänstemän vid vetenskapliga landt-
bruksinstitutioner och landtbrukskonsulenter samt
är i öfrigt genom inval öppen för andra intresse-
rade personer. H. J. Dft.
Sveriges liberala parti bildades å möte i Stock-
holm 7 okt. 1923 väsentligen af den grupp inom Fri-
sinnade landsföreningen (se d. o. Suppl.), som,
sedan denna 27 maj s. å. beslutit uppföra krafvet
på totalt rusdrycksförbud på sitt program, utträdde
ur föreningen under ledning af Liberala samlings-
partiets ledare N. Eden (partiet inrymmer dock
från början äfven en del principiella förbudsvän-
ner). Till partiets ordf. (ordf. i dess verkställande
utskott) utsågs förutvarande statsrådet Eliel Löf-
gren. Som partiets motsvarighet i riksdagen bil-
dades 1924 Liberala riksdagspartiet
(se d. o. Suppl., från 1926 med namnet Libe-
rala riksdagsgruppen) med 14 medlem-
mar (9 år 1926) i Första och 6 i Andra kamma-
ren. Partiet räknade 1924 ett 100-tal lokalföre-
ningar samt omkr. 1,000 s. k. understödjande (till
partiets byrå direkt anslutna) medlemmar. Det
uppställde vid samma års val till Andra kammaren
kandidater i 23 af landets 28 valkretsar och erhöll
sammanlagdt omkr. 70,000 röster, men fick endast 4
representanter valda. Vid riksdagen 1925 splittra-
des riksdagsgruppen starkt i försvarsfrågan, hvilket
återverkade försvagande äfven på landspartiet.
Partiet utgaf 1924 utom smärre valskrifter en
valhandbok och utger skriftserien "Ekonomi och
politik" (1924 ff.) samt ett månadsblad, "Med-
delanden från Sveriges liberala parti" (1926).
Bland i partiets ledning, utom de nämnda, mera
framträdande personerna märktes från början fru
Emilia Broomé och bankofullmäktig E. A. Nilson
(båda aflidna 1925). Partiets sekreterare och ut-
gifvare af dess skrifter är från 1923 redaktör A.
Grundel (se denne. Suppl.). Litt.: Handledning för
andrakammarvalen 1924 ("Hur Sveriges liberala
parti bildades"). G1-
*Sveriges litografiska tryckeriegares förbund.
Se Svenska arbetsgivareföreningen
äfven i Suppl,
’Sveriges litografiska tryckerier, Aktiebo-
laget. I jan. 1926 voro till bolaget anslutna 37
företag; dessutom hade 7 firmor uppgått i det-
samma. Totalantalet vid samtliga företag syssel-
satta personer var s. å. 4,017. Aktiekapitalet
uppgår efter 1919 års emissioner till 28,395,000
kr. Vinsten för räkenskapsåret l maj 1924-30
april 1925 uppgick till 1,906,631 kr. C. R-m.
Sveriges lokomotivmannaförbund. Se J ä r n-
vägstjänstemannaföreningar. Suppl.
Sveriges läkarförbund. Se Allmänna sven-
ska läkareföreningen. Suppl.
’Sveriges lärares nykterhetsförbund. Medlems-
antalet är nu (1926) 3,620, af hvilka 1,474 äro
fördelade på 50 lokalafd. och de öfriga 2,146 äro
anslutna direkt till förbundet utan förmedling af
lokalförening. Någon seminarieafd. existerar ej
vidare.
’Sveriges maskinindustriförening räknade 1925
som medlemmar omkr. 100 industriella verk, repre-
senterande omkr. 25,000 arb. Föreningen, hvars
arbete ledes af en af styrelsen utsedd verkställande
direktör, inrättade 1919 en särskild afd. för utarbe-
tande af maskinindustriella standardelement och
standardspecifikationer. Omkr. 150 olika standard
äro hittills fastställda. Genom annan specialafd.
bedrifver föreningen konsulterande verksamhet för
gjuteritekniska frågor.
’Sveriges minuthandlares riksförbund samman-
slogs 1918 med Sveriges allmänna handelsförening
till Sveriges köpmannaförbund (se d.
o. Suppl.).
Sveriges nationallitteratur 1500-1900, en
antologi af svensk vitterhet i 26 bd, med litteratur-
historiska inledningar af olika författare, planlagd
af 0. Levertin, som afled, innan han hunnit
lägga hand vid redaktionen, utgafs 1907-12 af
H. Schück och K. G:son Berg. Andra uppl. utgafs
1921-22 i 30 bd af samma personer jämte F.
Book och upptog äfven texter från tiden 1900-20.
Arbetet är det största svenska af sitt slag.
Sveriges nationaltempel. Se Nationaltemplarorden. Suppl.
*Sveriges nationella ungdomsförbund. Enligt
§ 1 i förbundets stadgar är dess syfte att ”ena
och fostra unga svenska män och kvinnor till ett
af ansvar prägladt målmedvetet arbete på konservativ
grund för fäderneslandets väl”. Lokalafdelningarna
voro 20 i mars 1926. Jämte direkt
anslutna medlemmar bilda de en riksorganisation
med en öfverstyrelse och ett verkställande utskott
med säte i Stockholm, bestående af från hela riket
valda 9 led. jämte 3 suppleanter. Antalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
