Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697 Sverige (Flygvapnet. Det fasta försvaret. Författning. Förvaltning. Lagskipning. Historia) 698
officers-, eldlednings-, skjut- och mineringsskolor
samt under tillämpnings- och regementsöfningar.
- Kustartilleriets värnpliktiga utgöras af de till
marinen i kustartilleritjänst inskrifna, 800 till linje-
tjänst och 300 till ersättningsreserv uttagna, för-
utom 40 studenter och likställda. Tjänstetiden ut-
gör för studenter och likställda 260 dagar, förde-
lade med en första tjänstgöring om 230 dagar (i
två perioder) och en repetitionsöfning om 30 dagar,
för of riga till linjetjänst uttagna värnpliktiga 200
dagar, hvaraf en första tjänstgöring om 170 och en
repetitionsöfning om 30 dagar, samt för till ersätt-
ningsreserven uttagna värnpliktiga 140 dagar i
följd. - Civilmilitära personalen omfattar, för-
utom till tjänstgöring vid kustartilleriet beordrade
marinintendenter och marinläkare, 2 musikdirektö-
rer eller musikstyck j unkare. J- H. A-m.
Flygvapnet. Arméns flygtrupper och mari-
nens flygväsen skola utbrytas ur armén och mari-
nen samt sammanslås till ett fullt fristående flygva-
pen, underställdt en unde^ konungen omedelbart
lydande chef af generalspersons eller flaggmans
tjänsteställning. Truppslaget erhåller egen stat
fr. o. m. l juli 1926 Dess fasta kadrar af offi-
cerare och underofficerare fyllas dels genom passage
från armén och marinen, hvarvid vederbörande
kvarstå of ver stat i resp. truppförband, dels, beträf-
fande officerare, genom utbildning af flygvapnets
egna officersaspiranter. För handläggning af ären-
den rörande vapnets organisation, utbildning, ut-
rustning och användning m. m. tillsättes en flyg-
styrelse, organiserad på l militär-, l teknisk och l
intendenturbyrå. Flygvapnet uppdelas på í liar er
och l själf ständig flygskola. l:a flygkåren, afsedd
att betjäna högsta krigsledningen, består af l spa-
nings- samt l bombarderings- och jaktkomp, och
förläggas till Uppsala; 2:a flygkåren, afsedd för
marinens behof, med l spanings- samt l bombarde-
rings-, torped- och jaktkomp., i Yästerås; 3:e och
4:e flygkårerna, af sedda hufvudsakligen för samar-
bete med arméns truppförband, bestå af resp. l
spaningskomp, å Karlsborg, l jaktkomp, och l jakt-
flygskola å Malmen (3:e kåren) samt l spanings-
och l jaktkomp, på Frösön (4:e kåren). Den fast
anställda personalen utgöres af 66 officerare, 40
civilmilitära personer, 48 underofficerare och 262
underbefäl och manskap. De värnpliktiges utbild-
ningstid är 200 dagar för till linjetjänst uttagna,
140 för ersättningsreserven och 260 för studenter
och likställda. Den första flygutbildningen eger
rum vid flygskolan å Ljungbyhed och omfattar lx/2
månads uttagningsflygskola, omedelbart följd af 10
månaders första flygutbildning. Den fortsatta ut-
bildningen sker vid resp. kårer. Spaningsutbildnin-
gen omfattar 12, jaktutbildningen 6 månader. För
utbildning till flygare beordras årligen 48 elever,
däraf 20 från armén, 14 från marinen och 14 från
flygvapnet. Kostnaderna beräknas uppgå till 6 mill.
kr. om året, engångskostnaderna till i medeltal
600,000 kr. under åren 1926-30. H. J-dt.
Det fasta försvaret. De i enlighet
med 1914 års senare riksdags beslut påbörjade för-
stärknings- och utvidgningsarbetena i Stockholms
skärgård samt vid Karlskrona, Boden och Tingstäde
ha nu utförts, ehuru dock till följd af penningvär-
dets fall under Världskriget och kristiden, i förmin-
skad omfattning, men de påbörjade arbetena till
skydd för Ångermanälfvens mynning inställdes där-
emot snart nog (jfr Hemsö fästning. Suppl.).
Om befästningarna vid Fårösund se d. o. Suppl.
Jämlikt 1925 års försvarsordning skola Karlsborgs
fästning, en del af de inre batterierna i Vaxholms
fästning, försvaret vid Hörningsholm och den på se-
nare tid anordnade Luleå kustposition nedläggas.
Om de i materielreserv förlagda Älfsborgs och
Hemsö fästningar se of van. L. W:son M.
Författning (sp. 1186). Statsrådet be-
står f. n. (1926) af 9 chefer för hvar sitt departe-
ment (Justitie-, Utrikes-, Försvars-, Kommunika-
tions-, Social-, Finans-, Ecklesiastik-, Jordbruks-
och Handelsdep.) och 3 konsultativa. Om förän-
dring i behandlingen af kommandomål se d. o.
Suppl, of ver alla utrikesärenden af större vikt skall
konungen före aîgörandet höra den 1919 inrättade
Utrikesnämnden (se därom Utskott, sp. 152).
Ny stadga om fördelningen af ärendena mellan dep.
utfärdades 22 juni 1920. Statssekreterare finnas nu
i alla dep. utom Utrikesdep. Genom grundlags-
ändring 1922 infördes för vissa ärenden möjlighet
att anordna konsultativ folkomröstning (se Ë e f e-
rendum. Suppl., sp. 1250-51).
Förvaltning (sp. 1188). Utom den för in-
träde i statstjänst föreskrifna examen fordras för
antagning som attaché i Utrikesdep. äíven prof ning
och godkännande af Utrikesdepartementets antag-
ningskommission (se d. o.).
Lokalförvaltningen (sp. 1190). Fögderiernas
antal är nu 119, fördelade på 491 landsfiskals-
distrikt, antalet landskommuner 2,374, antalet
municipalsamhällen (de köpingar ej inberäknade,
som icke bilda egen kommun) 195 och antalet kö-
pingar, som bilda egen kommun, 38, medan anta-
let köpingar, hvilka ingå som del af en landskom-
mun, är oförändradt 6 (l Jan. 1926). Antalet
stadskommuner uppgår vid 1926 års ingång till
112, i det att Tranås, Avesta, Ludvika och
Boden bleívo städer 1919, Mjölby, Hvetlanda och
Värnamo 1920, Mölndal 1922 och Lidingö 1926.
I fråga om de lagändringar rörande kommunal-
förvaltningens organisation, rösträttsbestämmelser
m. m., som företagits under senare år, se Kom-
mun och dess sammansättningar, Landsting
och Stadsfullmäktige, alla i Suppl.
B. A-t. G. F-t.
Lagskipning (sp. 1191-92). Domsagornas
antal har ökats till 124, under det att tingslagens
minskats till 199 (genom sammanslagning). Om tre-
mansnämnd vid vissa tingssammanträden se T r e-
m a n s t i n g (afven i Suppl.). I rådstufvurätterna
(numera ofta, dock ej i egentlig lagstil, benämnda
rådhusrätter] är antalet led. i de särskilda städerna
olika, dock städse minst 3 i hvarje rådstufvurätt
eller särskildt dömande afdelning af sådan rätt. Om
städer utan egen jurisdiktion ("fögderistäder"),
hvilka lyda under häradsrätt, se Stad, sp. 880,
och Landsrätt. Suppl. Om de i hofrätt dö-
mande ord. och extra led. se Assessor. Suppl.
Bland specialdomstolarna märkas numera framför
allt vattendomstolarna, införda genom 1918 års
vattenlag (se Vattendomstol). Om en annan
anmärkningsvärd nyhet i lagskipningen se Fri
rättegång. Suppl. C. G. Bj.
Historia (1918-26). Hösten 1918 medförde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
