Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Sverige (Undervisningen. Vetenskapliga institutioner. Försvarsväsen)
692
frivilliga sjukkassorna alltjämt främsta rummet med
hänsyn till medlemsantalet, i det att de registre-
rade sjukkassorna omfatta omkr. 760,000 medl.
Äfven konsumentkooperationen har gått mycket
kraftigt framåt. Vid slutet af 1924 tillhörde 876
konsumtionsföreningar Kooperativa förbundet med
ett medlemsantal af 292,469. Omsättningen ut-
gjorde under sistnämnda år 234 mill. kr., kapital-
behållningen 35 mill. och öfverskottet på verksam-
heten 10 mill. kr. Kooperativa förbundet har
af ven börjat idka industriell egenproduktion och
eger bl. a. en margarinfabrik i Norrköping samt
storkvarnen Tre kronor i Stockholm. Förhållan-
dena mellan arbetsgifvare och arbetare ha icke
undergått någon väsentligare förändring under se-
naste årtiondet. Fackföreningarnas medlemsantal
är dock i ständigt stigande; landsorganisationen
torde räkna omkr. 400,000 medl. Arbetsgifvarför-
eningarna ha under senare tid alltmer koncentre-
rats inom Svenska arbetsgivareföreningen, som
nyåret 1925 bestod af 2,112 delegare med 231,000
sysselsatta arbetare. Kollektivaftalets form är nu
allenarådande för aftalsuppgörelser mellan arbets-
gifvare och arbetare inom svenska industrien och
på de flesta andra näringsgrenar utom jordbruket,
där organisationsförhållandena ännu icke vunnit
någon större stadga. Genom sina starka fackorga-
nisationer ha de svenska industriarbetarna förskaf-
fat sig ett gynnsamt löneläge; reallönerna för de
svenska industriarbetarna ha sålunda icke sjunkit
efter kriget, utan beräknas ha stegrats per timlön
med omkr. 30 proc. Den syndikalistiska fackför-
eningsrörelsen har icke gått nämnvärdt framåt
under senar? tid, utan antalet till denna anslutna
arbetare torde på sin höjd utgöra 10 proc. af de
centralistiskt organiserade fackförbundens med-
lemsantal.
Under krigsåren splittrade sig det socialdemokra-
tiska partiet, och under en tid förefunnos icke
mindre än tre politiska arbetarpartier i Sverige.
Af de senare förenades emellertid efteråt det vän-
stersocialistiska arbetarpartiet med det gamla par-
tiet och sedermera har det kommunistiska arbetar-
partiet söndrats i två grupper, en Moskvatrogen,
som alltjämt består som Sveriges kommunistiska
parti (se d. o. Suppl.), och en mindre grupp,
som äfven den återförenats med det gamla par-
tiet. O. Jrt.
För folkundervisningen (sp. 1175) funnos
25,950 lärarafdelningar (20,782 f o l k s k o l o r med
heltidsläsning, 2,660 folkskolor med halftidsläsning
samt 2,508 mindre folkskolor), hvart}ill kommo
5,034 fortsättniBgsskolor (1923). Lär-
jungarnas antal var 700,467, hvartill kommo 79,441
i forsättnings- samt 2,892 i ersättningsskolor (s. å.).
Hela antalet barn i skolåldern (7-14 år) var
908,729, hvaraf 734,325 åtnjöto undervisning. I 68
högre folkskolor undervisades dessutom
6,084 lärjungar (2,612 gossar och 3,472 flickor) af
380 lärare (244 manliga och 136 kvinnliga 1923).
Folkskoleseminarierna hade s. å.
1,724 manliga och 1,235 kvinnliga lärjungar. I de
77 kommunala mellanskolorna funnos
s. å. 925 lärare och 9,333 lärjungar (4,570 gossar
och 4,763 flickor). Vid 77 statsläroverk,
hvaraf 38 högre läroverk (däraf 19 för flickor), fun-
nos s. å. 1,453 ämneslärare och 29,580 lär j., hvar-
af 22,003 i realskolan och 7,577 i gymnasiet (3,892
realister och 3,685 latinare; 7,415 gossar och 162
flickor). Studentexamen aflades s. å. af 2,006 lärj.
(977 realister och 1,029 latinare; 1,697 gossar och
309 flickor). - Vetenskapliga institu-
tioner. Universiteten och motsvarande högskolor
(Uppsala och Lunds universitet, Karolinska mediko-
kirurgiska institutet samt högskolorna i Stockholm
och Göteborg) räknade 449 lärare, hvaraf 198 pro-
fessorer, och 7,023 lärjungar, hvaraf 791 kvinn-
liga. E- A-t.
Försvarsväsen (sp. 1176). Genom 1925
års försvarsordning har S. erhållit en ny härord-
ning. Densamma innebär i stort sedt en högst vä-
sentlig reduktion af såväl antalet som styrkan af
arméns truppförband samt tillika en kraftig ned-
sättning af de värnpliktiges öfningstid. Af de nu-
varande truppförbanden skola följande efter repeti-
tionsöfningarna hösten 1927 indragas: Göta lif-
garde, Karlskrona grenad j är-, Jönköpings, Väst-
manlands, Vaxholms grenadjär- och Gotlands inían-
terireg., Lifgardet till häst, Smålands husar-, Skån-
ska husar-, Skånska dragon- och Kronprinsens hu-
sarreg., Upplands och Smålands artillerireg., Väst-
manlands och Östgöta trängkårer samt fjärde in-
tendenturkomp. Första och Andra lif grenad j ärreg.
sammanslås till Lifgrenadjärreg. samt Västgöta och
Bohuslän? reg. till Västgöta-Bohu? reg Positions-
artillerireg. omorganiseras. Dess hufvuddel, jämte
de från ingenjörtrupperna öfverförda ballongforma-
tionerna, bildar Arméartillerireg. Karlsborgs artil-
lerikår omorganiseras och bildar, jämt? de från
ingenjörtrupperna öfverförda belysningsformatio-
nerna samt luftvärnsartilleriet, Luftvärnsartilleri-
reg. Flygkompaniet öfverföres till det nya flygvap-
net, som bildar en själfständig försvarsgren (se ne-
dan). Följande truppförband skola uppsättas: Got-
lands infanterikår, Skånska kavallerireg. och Norr-
bottens artillerikår. Armén kommer att utgöras af
följande trupper. Infanteri: 20 reg., l kår (på Got-
land) och l stridsvagnsbat. (ansluten till Svea lif-
garde). Eegementena äro af 2 olika typer: 12 reg.
med normalorganisation och 8 reg. med begränsad
organisation. Vid de förra organiseras under som-
marrekrytskolan för utbildningen af till linjetjänst
uttagna värnpliktiga 6 "utbildningsenheter", däraf
3 gevärskomp., l komp. värnpliktigt underbefäl och
2 komp. kulsprute- och granatkastarmanskap, sig-
nalister och pionjärer, och under höst-(vår-)rekryt-
skolan 2 gevärskomp, samt erforderligt antal utbild-
ningsenheter för underbefäl och fackmän. Vid rege-
menten med begränsad organisation är under som-
marrekrytskolan utbildningen ordnad på endast 5
komp., vid Gotlands inf.-kår på 4 komp. och vid
stridsvagnsbat. på 2 komp. Vid Svea lif garde och
Kronobergs reg. tillkomma under sommarrekrytsko-
lan 3 komp. för fästningstjänst samt vid det förra l
(under öfriga tider 2) komp. för garnisonstjänst i
Stockholm. Vid Norrbottens reg. organiseras de till
skidlöpartjänst uttagne värnpliktige på 3 komp.
Kavalleri: 3 reg. om 3 vanliga skvadroner och l
teknisk skvadron och l reg. om 4 vanliga skvadroner
(l förlagd till Boden) och l teknisk skvadron.
Artilleri: 4 fältartillerireg. om 6 (under repetitions-
öfningarna 9) batt. om 4 pjäser (fältkanoner, fält-
haubitser och tunga haubitser, sammanförda enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
