Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk konst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Sverige (Befolkningsförhållanden. Näringar)
686
Bland nyare kartverk of ver S. märkes Svenska tu-
ristföreningens "Atlas över Sverige" (i skalan l : l
mill.). -(Sp. 1152) Befolkningen utgjorde6,036,118
pers., 14,7 på l kvkm. land, vid början af 1925.
Glesare folkmängd än S. ha utom Norge och Fin-
land Andorra och Island. Malmöhus län är allt-
jämt tätast befolkadt (106 inv. på l kvkm.
land), om man undantar Stockholms stad (3,327 inv.
på l kvkm. land 1925); Norrbottens län, det gle-
sast befolkade, hade s. å. 1,9 inv. per kvkm. land.
- (Sp. 1152) Om folkmängdstätheten? förändrin-
gar sedan 1910 vittna följande arealsiffror för 1920:
Kvkm.
(land)
Kommuner med under l inv. pr kvkm. land 67,709
» , 1_4 » » » » 141,970
5-9 » » » » 46,780
10-14 » » » » 53,057
15-24 » » » » 59,822
25-49 » » » » 30,016
» »50 eller mer » » » » 6,913
De 145 städerna och köpingskommunerna hade s. å.
2,316 kvkm. areal, 0,58 proc. af hela rikets, och
1,813,422 inv., 30,71 proc. af rikets invånarantal.
Näringar. Jordbruk. Den brukade jordens
areal har från 1910 ökats något: trädgård från
45,874 har till 50,062 har (0,i proc. af land-
arealen), åker och annan odlad jord från 3,644,905
har till 3,819,571 har (9,3 proc.). Naturlig äng
har däremot minskats från 1,306,598 har (3,2
proc.) till 922,824 har (2,2 proc.); den skogbä-
rand e marken, som 1910 för lågt beräknades till
21,390,177 har (52,i proc.), uppgick 1920 till
24,583,721 har (59,9 proc.). Antalet bruknings-
delar (med öfver 0,25 har åker) var 428,026,
hvaraf 99,691 brukade af arrendatorer, med
3,787,242 har åkerareal, hvaraf 971,116 har
brukade af arrendatorer (1919). Af åkerjorden
användes s. å. 110,666 har till hösthvete, 30,237
har till vårhvete, 351,044 har till höstråg, 21,125
har till vårråg, 166,847 har till korn, 712,902 har
till hafre, 260,767 har till blandsäd, 44,774 har till
baíjväxter, 111,978 har tül grönfoder, 163,634 har
till potatis, 36,639 har till sockerbetor, 91,060 har
till foderrotfrukter, 1,342,851 har till vall och 14,729
har till andra växtslag, medan 294,022 har lågo
i trade och 28,549 har voro obrukade (1919). Skör-
den 1924 beräknades till 2,396,949 ton spannmål
(187,124 ton hvete, 280,917 ton råg, 289,640 ton
korn, 1,079,807 ton hafre, 486,462 ton blandsäd,
60,669 ton ärter, 3,096 ton bönor och 9,409 ton
vicker). Därtill kommo s. å. 1,399,990 ton pota-
tis, 914,417" ton sockerbetor, 2,604,510 ton foder-
rotfrukter, 4,737,277 ton hö, 3,499,045 ton halm,
589 ton tobak samt (1923) 395 ton lin och hampa
(frö och tågor). Dess totalvärde beräknades s. å.
till 1,102,219 mill. kr. - (Sp. 1159) Boskapsbe-
ståndet har sedan 1916 något ökats för hästar
(till 728,000 st. 1920), men däremot rätt afsevärdt
minskats för nötkreatur (till 2,735 mill.). Fårafveln
har ökats (till l,ses mill. kreatur 1920), men såväl
getafveln (0,ns mill. kreatur) som svinafveln (l,on
mill. kreatur s. å.) afsevärdt gått tillbaka sedan
1916. Införseln af boskap 1924 utgjorde 774 hästar,
4,752 nötkreatur och 2,549 kg. svin, allt till ett
värde aí 1,65 mill. kr. och utförseln s. å. 4,284
hästar, 9,673 nötkreatur och 2,20 mill. kg. svin,
allt värderadt till 7,5 mill. kr. Smörexporten,
som 1922 var betydligt underlägsen importen, steg
1924 till 5,36 mill. kg., värderade till 17,ss mill.
kr. - Bergshandteringen har sedan 1916 på det
hela taget gått uppåt: produktionen af bergmalm
(järn) 1924 var 6,50 mill. ton, af tackjärn 0,513
mill. ton, silfver- och blymalm 1,396 ton, koppar-
malm 155 ton (2,446 ton 1923), manganmalm
21,845 ton, zinkmalm 38,108 ton, svafvel- och
magnetkis 66,356 ton och stenkol 437,856 ton,
en kvantitet, som öfverträffats endast 1920 (439,584
ton). Tillverkningen af järn och stål uppgick 1923
till 586,616 ton, hvaraf 245,743 ton stångjärn
och stångstål. Af andra metaller märktes s. å.
zink (12,136 ton), bly (2,227 ton) och silfver (18
ton). Brytningen af järnmalm vid Taberg upphör-
d? 1895, hvarefter endast försvarsarbeten utförts
där. - (Sp. 1160) Fabriksindustrien omfattade
10,990 arbetsställen, hvaraf 4,659 i städerna, med
358,083 arbetare, 1,842,690 eff. hkr drifkraft
(hvaraf 1,296,661 på vattenturbiner), 3,819,786
mill. kr. salutillverkningsvärde (1923) och 201,993
mill. kr. bevillningstaxerad inkomst (1922). -
(Sp. 1162) Utrikeshandeln omfattade 8,54 mill. ton
införda och 13,92 mill. ton utförda varor 1924, en
obetydlig ökning sedan 1914. Dess värde har
emellertid 1914-24 stigit från 1,499,26 mill. kr.
till 2,685,n mill. kr. - för importen från 726,91
mill. kr. till 1,424,49 mill. kr. och för exporten
från 772,36 mill. kr. till 1,260,63 mill. kr. Han-
delsbalansen var 1914-18 positiv (1917 med ett
exportöfverskott af 590,94 mill. kr.), men har se-
dan varit negativ(utom år 1922) och hade 1924 ett
importöverskott på 163 mill. kr. - (Sp. 1163)
Sjöfartsnäringen. Fartygstonnaget har ansenligt
ökats sedan 1914 och utgjorde 950,553 nettoton
(1,337,020 bruttoton), fördelade på 2,623 far-
tyg om 20 nettoton och däröfver, hvaraf 208 mo-
torfartyg om 152,868 nettoton (206,635 brutto-
ton), 1,146 ångfartyg om 697,495 nettoton (1,006,954
bruttoton) och 1,269 segelfartyg om 100,170 netto-
ton (123,431 bruttoton), allt 1924. Såväl med af-
seende på antal som tontal har segelflottan ansenligt
minskats, och den med ånga eller motor drifna
flottan ökats perioden 1914-24. Handelsflottans
värde (i regel försäkringsvärde) har äfven an-
senligt ökats - till 382,i7 mill. kr., hvaraf 359,3S9
mill. kr. för ang- och motorfartyg samt 22,771 mill.
kr. för segelfartyg (s. å.). Bemanningen utgjorde
22,690 pers. (17,976 för ang- och motorfartyg,
4,714 för segelfartyg, 1923). Flottans bruttoin-
komster, som oerhördt stegrades under Världskri-
gets år och närmast därefter (åren 1916-20 i
medeltal 537,665 mill. kr. och 1919 634,i4o mill.
kr.), ha sedan gått tillbaka, men utgjorde dock
248,520 mill. kr. 1923. Kederiaktiebolagens in-
komster ha betydligt växlat: 132,282 mill. kr.
i medeltal åren 1916-20; 184,656 mill. kr. 1919,
endast 9,9o6 mill. kr. 1922 mot 21,43 mill. kr. 1913.
Tonnaget i utrikes seglation har något minskats se-
dan 1914 och uppgick till 24,771,311 nettoton,
hvaraf 23,,529,646 ton ångfartyg 1924. Under
perioden 1913-1923 har Amerikas andel i sjöfar-
ten på S. ökats från 2 proc. till 7,e proc. och
Asiens från l proc. till 3,5 proc., Danmarks där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
