Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska städernas förhandlingsorganisation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
673
Svenska väginstitutet-Svensk filmindustri
674
afgiften är numera för ständig led. 300 kr., för
årligt betalande 15 kr. 1918-24 utgaf samfundet
skrifter af Stiernhielm, Lucidor, Dahlstierna, Da-
lin, fru Nordenflycht, Ehrensvärd, Kellgren, fru
Lenngren och Stagnelius. C. G.
Svenska väginstitutet. Yid K. automobilklub-
bens 20-årsjubileum 1923 stiftades Kungl. automo-
bilklubbens väginstitut, och 25,000 kr. anslogos af
klubben som grundplåt för detsamma. Med hän-
syn till samarbete med andra institutioner ändra-
des namnet 1925 till Svenska väginstitu-
tet. Enligt gällande stadgar, godkända af Yäg-
och vattenbyggnadsstyrelsen, har institutet till upp-
gift att främja ändamålsenlighet och ekonomi vid
anläggning och underhåll af vägar inom Sverige.
Institutet har tills vidare främst inriktat sitt arbete
på regelbundna iakttagelser öfver olika byggnads-
sätts och underhållsmetoders inverkan under trafik
å vissa s. k. prof vägar, systematiska trafikräkningar
och profningar af vägmaterial. Institutet ledes af
en direktion af 13 led., valda 5 af Automobilklub-
bens styrelse, l af hvardera af Väg- och vatten-
byggnadsstyrelsen, Järnvägsstyrelsen, Ing. vet.
akad. och Statens profningsanstalt samt 2 hvar af
Sv. vägföreningen och Sv. teknologföreningen. -
För 1925 har institutet åtnjutit statsanslag å
30,000 kr. af automobilskattemedel samt bidrag
från vissa städer och vägstyrelser. Fmn.
’Svenska väg- och vattenbyggarnas arbetsgif-
vareförbund. So Svenska arbetsgifvare-
föreningen äfven i Suppl.
Svenska värme- och sanitetstekniska förenin-
gen. Se Svenska värmetekniska för-
eningen. Suppl.
* Svenska värmetekniska föreningen stiftades 29
juni 1909 (efter förberedande möte 1908) och
antog 6 nov. 1915 namnet Svenska värme-
och sanitetstekniska föreningen, i
samband med att verksamheten utvidgades jämväl
till det sanitetstekniska området. Till ord. medlem
kan väljas endast välfrejdad svensk man, som ut-
öfvar teknisk verksamhet inom värmelednings- eller
sanitetsbranschen. "Anslutna medlemmar" äro
dels merkantilt verksamma svenska, dels utländ-
ska personer. Äfven hedersled, kunna utses. För-
eningen har (1915) antagit numera allmänt an-
vända normalkontrakt för entreprenader inom vär-
melednings- och sanitetsbranschen samt utgett Hand-
ledning vid skötseln avvärmeledning ar (1919). Fmn.
Svenska Västindiska kompaniet. Se Västin-
diska kompaniet.
Svenska växtsociologiska sällskapet, stifta d t i
maj 1923 i Uppsala, utgör en sammanslutning af
Sveriges växtsociologer och öfriga för svensk växt-
sociologi intresserade personer. Det utger tidskr.
’’Svenska växtsociologiska sällskapets handlingar".
G. O. R.
Svenska yrkesskolföreningen bildades i Göte-
borg 1923 och har till ändamål att verka för sund
utveckling af yrkesundervisningen. Till gagn för
lärare och andra intresserade anordnar föreningen
möten och utställningar samt utger en tidskrift,
söker vidare underlätta samarbeto mellan yrkes-
skolorna och statsorgan på området samt yrkesmän
äfvensom främja lärarpersonalens utbildning och
dess ekonomiska och rättsliga ställning. Till med-
lemmar i föreningen upptas yrkesundervisningsan-
T ryckt den 29/4 20
stalter, lärare vid dessa, yrkesföreningar o. d.
samt för saken intresserade personer i öfrigt. För-
eningen är delad i minst 3 sektioner: för handtverk
och industri, för handel och för husligt arbete,
hvar med sin styrelse, och föreningens personliga
medlemmar tillhöra en eller flera af dessa sektioner.
Till föreningen anslutna närbelägna skolor och
medlemsgrupper kunna bilda en krets med ganska
själfständig verksamhet. Generalförsamling hålles
hvart tredje år eller oftare och består af valda om-
bud för medlemmarna. Angelägenheterna handhas
f. Ö. af föreningens styrelse, som bildas af de 3
sektionsordf. och 4 ord. led., utsedda för 3 år af
generalförsamlingen. "Tidskrift för praktiska ung-
domsskolor" började utges 1920 och öfvertogs 1924
af Svenska yrkesskolföreningen.
Svensk bergsmans hedersmärke för snille och
flit, inskrift på ett utmärkelsetecken, som instifta-
des genom k. bref till Bergskollegium 19 nov. 1756
till belöning för sådana arbetare vid grufvor och
bruk, som framkomma med någon ny uppfinning
eller verklig förbättring, och utgöres af jetong af
silfver till 3 dal. smts värde. Medaljen bäres i silf-
verkedja å bröstet och utdelas numera af Kommers-
kollegium. Utdelning ha* sedan 1890-talet verk-
ställts endast 1925. K. S-ii.
’Svensk bokkatalog. Utkomna äro vidare
"Svensk bokkatalog 1911-1915", utg. 1919 af
förste bibliotekarien Axel Nelson, och "Svensk bok-
katalog 1916-1920", utg. 1923 af andre biblio-
tekarien Carl Efvergren.
*Svensk damtidning. Fru N. Wallensteen dog
1923, och sedan dess har tidningen redigerats af
fru Gunhild Sahlström. Den utges sedan
1924 med ett format af 16 à 20 îoliosidor och
kostar 7 kr. pr år.
Svensk en, Pyramid-en, bot., namn på
Juniperus communis var. suecica, som med sin kä-
gel- eller cylinderformiga krona har ett om söderns
cypresser påminnande utseende och därför odlas
som prydnadsträd. G. L-m.
Svensk-engelska föreningen. Se Anglo-swed-
ish society. Suppl.
Svensk-estniska föreningen. Se Svensk-ut-
ländska föreningar. Suppl.
Svensk farmaceutisk tidskrift, uppsatt 1897 af
Thor Ekecrantz, redigerades af honom till utgången
af 1906, därefter af T. Delphin 1907-12, R.
Westling 1912-19 och F. Bergendorff 1920-21.
Tidskriften öfvertogs af Sveriges apotekareförbund
och redigeras af dess sekreterare. Den utkom under
de första åren med 2, sedan 1912 med 3 n:r i må-
naden. Den har åtnjutit understöd af Apotekare-
societeten och ansetts som dennas organ, sedan den
äldre "Farmaceutisk tidskrift" (se d. o. Suppl.)
nedlagts. T. D.
Svensk filmindustri, Aktiebolaget,
uppstod 1919 genom sammanslagning af A.-b.
Svenska biografteatern (bildadt 1907) och
Filmindustri-a.-b. Skandia (bildadt
1918). Bolaget utför inspelning (å ateljéer i
Råsunda och Långängen, båda i Stockholms län, och
Hellerup, i Danmark), framkallning och kopiering
af biograffilm samt uthyr och försäljer sådan. Det
eger och drifver 102 biografer. Aktiekapitalet
utgör 10 mill. kr. Några interiörer från bolagets
fabrik i Råsunda meddelas å pl. I till art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
