Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska patologföreningen - Svenska porträttarkivet - *Svenska postmannaförbundet - *Svenska postmannaföreningen - *Svenska pressbyrån - Svenska pressen - Svenska prästerskapets understödsförening (förk. S. P. U.) - *Svenskar. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1923) fastställdes föreningens stadgar. Sedan 1924
utges med bidrag af staten och enskilda tidskriften
"Acta pathologica et microbiologica scandinavica".
Nordiska patologföreningens kongresser hållas växelvis
i de olika länderna; nästa kongress hålles i Köpenhamn 1926.
C. S–g.
Svenska porträttarkivet är en enskild stiftelse
i syfte att åstadkomma ett i möjligaste mån
fullständigt inventarium öfver svenska porträtt från
tiden 1500–1850. Under ordförandeskap af kronprins
Gustaf Adolf började Svenska porträttarkivet
sin verksamhet 1916 och har sedan dess låtit
vetenskapligt katalogisera och fotografiskt afbilda det
åsyftade materialet landet rundt. 1926 hade i
stort sedt hela landsortens porträttbestånd i enskild
ego (samt betydande delar af hufvudstadens)
genomforskats. Materialsamlingen uppgick då till
nära 20,000 afbildningar och beskrifningar. Den
förvaras och bearbetas i Nationalmuseum, där den
är afsedd att, sedan arbetet afslutats, utgöra ett
systematiskt arkiv, tillgängligt för forskningen.
Katalogerna äro ordnade i fyra system: alfabetisk
personkatalog (hufvudregister med utförliga
beskrifningar), topografiskt register (ordnadt
landskapsvis), alfabetisk konstnärskatalog samt
kronologiskt register. Arbetet har utförts af vetenskapligt
skolade konsthistoriker (G. M. Silfverstolpe, S.
Strömbom, E. E:son Uggla, G. Wengström m. fl.).
Styrelsens verkställande led. samt verkets initiativtagare
är filos. doktor Sixten Strömbom.
S. S–m.
*Svenska postmannaförbundet, till hvilket numera
äfven landtbrefbärarna äro anslutna, har en
understödsfond på omkr 100,000 kr. och ett semesterhem
i Kungsör. Bidrag till resorna till och från hemmet
lämnas af ett af staten anvisadt anslag.
Nära 4,000 medl. "Postmannens" nuv. redaktör
är öfverpostiljonen F. W. Lindahl.
E. G–e.
*Svenska postmannaföreningen. Bland posttjänstemän
af olika grader finns ett 20-tal enskilda
understödsföreningar och kassor med ett sammanlagdt
kapital af mellan 400,000 och 500,000 kr.
– Posttjänstemännens förening omfattar i det
närmaste alla inträdesberättigade posttjänstemän.
Den disponerar 1 grund-, 1 understöds-
och 1 rekreationsfond, med sammanlagdt
omkr. 80,000 kr. Föreningen är ansluten till
Trafiktjänstemännens riksförbund (se d. o. Suppl.),
och dess organ är numera "Svensk trafiktidning".
E. G–e.
*Svenska pressbyrån har under de senaste
åren undergått en kraftig utveckling och har numera
(1926) omkr. 1,100 personer helt i sin tjänst.
Verksamheten bedrifves dels genom resande bud å
järnvägar och ångbåtar, dels i form af försäljning
i egna kiosker, uppställda vid järnvägsstationer
och trafikplatser, och dels genom leveranser till
återförsäljare landet rundt.
Svenska pressen, svenskspråkig aftontidning i
Helsingfors, grundlades 1921 genom sammanslagning
af "Dagens press" och "Svenska tidningen" (se d. o.
Suppl.). Hufvudredaktör är sedan början Max Hanemann.
O. B–n.
Svenska prästerskapets understödsförening
(förk. S. P. U.), stiftad 1 mars 1911 på initiativ
af boktryckaren H. Th. Ohlsson i Lund, har till
syfte att vid delegares död bereda änka och stärbhus
ett kapitalunderstöd af visst belopp. Delegarna
äro efter 1920 indelade i 5 grupper, som för sitt
stärbhus kunna beräkna resp. 500, 1,000, 2,000,
3,000 och 4,000 kr. Understödet utdelas omedelbart
efter dödsfall utan anmälan eller ansökan från
stärbhuset, hvarigenom hjälpen kan komma, just då
den bäst behöfs. Föreningen trädde i verksamhet
1 maj 1911 med en ansvarssumma på 233,500 kr.,
fördelad på 266 delegare, och inregistrerades 24
juli 1919. Delegarsiffran är f. n. 1,400, ansvarssumman
2,589,450 kr. och kassabehållningen fördelad på
premiereserv-, säkerhets-, dispositions- och
vinstfonder, 596,473:91 kr., d. v. s. mer än 23
proc. af ansvarssumman. Härtill komma en understödsfond
och prästänkefond, tillkomna genom donationer,
å tills. 10,000 kr. Hittills ha i understöd
utdelats 271,000 kr., fördelade på 283 stärbhus.
– 1926 beslöts en utvidgning af verksamheten till
att omfatta äfven en pensionsafdelning för prästänkor
med pensioner upp till 800 kr. pr år.
Hgr.
*Svenskar. – 4. (Sp. 1041) Antalet invånare
i Sverige vid 1924 års utgång var 6,036,118.
Omkr. år 1920 (senast tillgängliga uppgifter) var
ungefärliga antalet i utlandet bosatta svenskfödda
personer omkr. 800,000, hvaraf
i Norge 47,216,
i Danmark 36,142,
i Finland 6,901,
i England o. Wales 4,557,
i Skottland 290,
i Tyskland (år 1910) 13,000,
i Sydafrikanska unionen 1,081,
i Canada 61,503 (1921),
i Förenta staterna 625,585,
i Australiska förbundet 5,025 och
på Nya Zeeland 1,206.
(Sp. 1042) Riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet utger fortfarande en "årsbok"
(senaste årg. 1925) samt
tidningen "Allsvensk samling" (13:e årg. 1926;
ansvarig utgifvare R. A. Fleege). Föreningen har
bl. a. bidragit till upprättandet och underhållet
af Birkas svenska landtmanna- och folkhögskola i
Nuckö i Estland, ekonomiskt stödt Estlandssvenskarnas
folkskolor samt deras tidning "Kustbon",
åstadkommit en bokgåfva af omkr. 25,000 bd till
Åbo 1918 öppnade akademi, medverkat vid upprättandet
af svenska lektorat vid universiteten i
Dorpat, Wien och Budapest, helt underhållit det
förstnämnda samt tidtals de båda andra och dessutom
lämnat bidrag till lektoraten i Jena, Rostock
m. fl. städer, uppsatt en statyett af Gustaf Vasa
i Lübecks rådhus (1920), skapat ett utlandssvenskt
arkiv och bibliotek i Göteborg samt vidtagit
förberedelser för upprättandet där af ett utlandssvenskt
museum (med utlandssvenska afdelningen på 1923
års utställning som grundval). Föreningen anordnade
1923 i Göteborg ett allsvenskt ting,
där delegerade från svenska sammanslutningar i
skilda länder afhandlade en mängd gemensamma
angelägenheter.
Svenska församlingskyrkor finnas f. n. (1926)
äfven i Berlin (invigd 1923), Oslo (inv. 1925),
Reval (den nuvarande sedan 1700-talet), Johannesburg
(inv. 1911) och Melbourne (inv. 1908). Dessutom
finnas svenska sjömanskyrkor på följande
platser: Antwerpen, Baltasound (Shetlandsöarna),
Buenos Aires, Calais, Dunkerque, Hull, Kiel,
Middlesbrough, Rotterdam, Skagen, Stettin och
West Hartlepool, alla sorterande under Svenska
kyrkans missionsstyrelse; Bremen, Grimsby, Hamburg,
Liverpool och Lübeck, under Evangeliska
fosterlandsstiftelsen; samt Sunderland, under Sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
