Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska aktiebolaget Gasaccumulator (AGA) - *Svenska arbetareförbundet - *Svenska arbetsgifvareföreningen - Svenska arméns reservofficiersförbund - Svenska astronomiska sällskapet. Se Astronomiska sällskapet, Svenska. Suppl. - Svenska automobilklubben. Se Automobilklubben, Kungl. Suppl. - Svenska baletten - *Svenska bankmannaföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska arbetareförbundet-Svenska bankmannaförenmgert
lunda äro nästan alla íörsignaler vid do svenska
järnvägarna försedda med AGA-blinkljus. Numera
vägleda AGA-fyrar äfven mångenstädes luftens tra-
fikanter, och på de senaste åren ha införts AGA-
trafiksignaler för reglerandet af motortrafikon på
gator och torg och AGA-varningssignaler vid järn-
vägsöfvergångar. Bland bolagets tillverkningar må
nämnas belysningsanordningar för järnvägsvagnar,
lokomotiv, automobiler, motorcyklar, motorbåtar
m. m., strålkastare för militärt och civâlt bruk,
signal- och handlyktor, fältfacklor o. s. v. Dissous-
gasen utnyttjas äfven i stor skala inom verkstads-
industrien för autogen svetsning och skärning. Bo-
lagets verksamhet bedrefs 1904-05 i en fabrik vid
Saltsjö-Järla, 1906-12 vid Prästgårdsgatan på Sö-
dermalm och flyttades hösten 1912 till Skärsätra på
Lidingön, där dess etablissemang (se fig., sp. 629
-630) nu täcker en yta af mer än 17,000 kvm.
Aktiekapitalet (vid ombildningen 1909 945,000 kr.)
uppgår f. n. till 28,e mill. kr. Bolaget är i ett
40-tal länder företrädt genom dotterbolag eller
detsamma närstående företag, hvarjämte filialfabri-
ker för tillverkning af dess produkter anlagts i flera
af de stora industriländerna.
*Svenska arbetareförbundet upphörde att exi-
stera 1915.
*Svenska arbetsgivareföreningen. 1925 utgjor-
de totala arbetarantalet 246,996, de till föreningen
anslutna förbunden ("Allmänna gruppen" samt yr-
kes- och ortsförbunden) voro s. å. 36 och antalet
delegare 2,046. Garantifonden utgjorde s. å. 45,a
mill. kr. Af de anslutna, i hufvudarb. omnämnda
förbunden ha 4 utgått eller omorganiserats: Sveri-
ges skräddarmästares centralförening (som utgått,
h varvid några större beställningsskrädderier ingått
i ett nytt förbund), Järn- och metallindustriför-
bundet (medlemmarna anslutna till yrkesförbundet
Sveriges verkstadsförening), Svenska grossisternas
herrkonfektionsförbund (omorganiseradt till ett nytt
större förbund, Sveriges konfektionsindustriförbund)
samt Svenska detaljisternas herrkonfektionsförbund
(omorganiseradt och utvidgadt till Svenska detaljis-
ternas sömnadsindustriförbund). Utom de 2 sist-
nämnda ha tillkommit 4 yrkesförbund: Troll-
hättans elektrokemiska arbetsgif vareförbund (7
medl., 498 arb.), Sveriges byggmästareförbund
(resp. 314, 6,252), Norra Bohusläns granitindu-
striförbund (resp. 8, 895) samt Sveriges cho-
klad-, konfekt- och karamelìfabrikanters arbets-
gifvareförbund (resp. 14, 2,737). Sedan 1918 har
Allmänna gruppens arbetarantal minskats till
33,711, Sveriges verkstadsförenings till 36,814,
Järnbruksförbundets till 26,794, Mellansvenska
grufförbundets till 2,474, Byggnadsämnesförbun-
dets till 5,768, Sveriges träindustriförbunds till
3,085, Sveriges buteljglasbruksíörbunds till 761,
Sveriges litografiska tryckeriegares förbunds till
827 och Västra Sveriges grufvirkesindustriförbunds
till 210. ökning af arbetarantalet från 1918 uppvisa
Sveriges textilindustriförbund (29,095), Pappers-
masseförbundet (16,093), Sveriges pappersbruksför-
bund (12,583), Svenska väg- och vattenbyggarnas
arbetsgif vareförbund (6,286), Svenska skofabrikant-
föreningen (6,940), Sveriges bokbinderiidkares ar-
betsgiívareförbund (3,019), Västra Sveriges gat-
stensindustriidkarförbund (2,720), Bryggeriarbets-
gifvareförbundet (3,845), Sveriges tryckeriers ar-
betsgifvareförbund (2,612), Sveriges småglasbruks-
förbund (2,533), Elektriska arbetsgivareföreningen
(1,514), Körledningsfirmornas riksförbund (1,784)
och Norrlands stufvareförbund (1,249). Mindre fluk-
tuationer uppåt eller nedåt äro här icke särskildt
nämnda. Som dessa siffror utvisa, har föreningen
genomgått den ekonomiska "fredskrisen" med oför-
minskad organisatorisk kraft eller rättare med stark
konsolidering inom den ram, som är den för före-
ningen naturliga. Under depressionens hårda tryck
genomförde föreningen med målmedveten oböjlighet
den betydliga lönesänkning, som kräfdes, för att in-
dustrien skulle kunna kämpa sig igenom deflationens
pröfningar. Både detta jättearbete och de stora
konflikterna under återhämtningsåren ställde myc-
ket stora kraf på föreningens ekonomi, men de lån,
som för uppgiftens fyllande måst upptas, voro 1925
helt gäldade.
Med Svenska landtarbetsgifvarnas centralíöre-
ning (se Landtarbetsgifvarförenin-
g a r. Suppl.) och Sveriges redareförening har Sv.
arbetsgivareföreningen etablerat samarbete i ar-
betsgifvarfrågor af samfälld betydelse genom De
svenska arbetsgif vareföreningarnas förtroenderåd.
Det nationella och särskildt det internationella
socialpolitiska arbetet har under tiden efter Världs-
krigets slut ställt föraningen inför kräfvande arbets-
uppgifter. Den har i likhet med Danmarks, Fin-
lands och Norges arbetsgivarföreningar ingått i
den nya internationella arbetsgif varföreningen,
hvars säte är i Bruxelles, och där tills, med de
nyss nämnda föreningarna upprättat en byrå verk-
sam från l jan. 1922 med uppgift dels att följa det
internationella socialpolitiska arbetet, dels att till-
handagå nämnda arbetsgivarföreningar med annat
internationellt material af intresse för deras löne-
och socialpolitiska verksamhet.
Svenska arméns reservofficersförbund, stif-
tadt i Stockholm 15 nov. 1924, utgör en samman-
slutning af egentliga reservofficerare och förtids-
afgångna officerare samt har till uppgift att till
gagn för fosterlandets försvar verka för reservoffi-
cersinstitutionens ändamålsenliga utveckling och
medlemmarnas fortsatta militära utbildning, äfven-
som att tillvarataga medlemmarnas kårintressen.
Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Lokalafdelning
för Skåne har bildats i febr. 1926. Sedan 1925
utger förbundet en tidskrift, "Medlemsblad för
Svenska arméns reservofficersförbund", som ut-
kommer med 4 till 6 n:r om året. Genom ord-
nandet af föreläsnings- och utbildningskurser för
reservofficerare bidrar förbundet till dessas fort-
satta utbildning. Genom samkväm sammanför det
medlemmar från skilda regementen och kårer till
gemensamt, kamratligt umgänge. Antalet medlem-
mar är nu (april 1926) omkr. 650. H. J-dt.
Svenska astronomiska sällskapet. Se Astro-
nomiska sällskapet, Svenska. Suppl.
Svenska automobilklubben. Se Au t om o b il-
klubben, Kungl. Suppl.
Svenska baletten. Se Balett. Suppl. Den
upplöstes 1924, sedan den uppträdt äfven i Nord-
Amerika.
*Svenska bankmannaföreningen. Styrelsemed-
lemmarnas antal skall vara minst 9, högst 15. En
föreningsexpedition under ledniag af en ombuds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
