Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vågkam in mot de långgrunda stränderna. De
simma ut ett tusental meter eller mer, "fånga"
en vågkam och rida på denna, stående på sin
bräda, in mot stranden. Det fordras stor
skicklighet att på detta sätt begagna den rullande vågen
som drifkraft. Enklare är att med en lina koppla
brädan efter en motorbåt, hvarvid farten tillåter
åtskilliga ekvilibristiska öfningar på brädan. I
Amerika har man t. o. m. inrättat
mästerskapstäflingar i denna sport.
E. B-ll.
’Suris, G., dog (sannolikt) 1924. C. G.
Sur-tax [s?’täks], eng. Se Inkomstskatt.
Suppl., sp. 631.
Surtees society [s?’tïs s?sáYiti], ett 1834, till
niinn? af engelske fornforskaren Robert Sur-
tees (f. 1779, d. 1834) stiftadt samfund med upp-
gift att publicera äldre outgifna handskrifter rö-
rande de engelska och skotska gränstrakternas
historia och geografi. T. o. m. 1925 hade utkom-
mit 138 bd. B-G-
Suruku-fäglar, zool. Se Trogonidæ.
*Sušak tillhör nu Jugo-Slavien. Se Fiume.
Suppl.
Susanna, kvinnoroll (kammarjungfru, Figaros
trolofvade; sopran) i Beaumarchais’ komedi
"Figaros bröllop" och i Mozarts liknämnda opera.
Susegården, herrgård i Kvibille socken, Halland,
omfattar med underlydande 6 mtl med en areal af
omkr. 1,000 har, hvaraí 400 har åker. Tax.-v.
663,100 kr. (1925). Gården, som torde ha fått sitt
namn efter bröderna M. och O. Susse, som egde
den i början af 1600-talet, tillhörde senare
släkterna Rosencrantz, Ehrenborg, Ehrencrona,
Kuylenstierna och Tham. Nuv. egare är H. Tham.
O. Sjn.
*Sussexrasen, husdjurssk., äfven en känd svin-
ras. Se Svinraser.
Sutherland [sa’th?l?nd], sir Thomas, brittisk
redare, f. 16 aug. 1834 i Aberdeen, d. l jan. 1922,
inträdde 1852 i tjänst hos det stora rederibolaget
Peninsular and oriental company, som han repre-
senterade bl. a. i Bombay och Hong-kong. Han
var led. af Hong-kongs lagstiftande råd och hade
väsentlig andel i tillkomsten af dess skeppsdockor,
af Hong-kong-Shanghaibanken och af regelbunden
brittisk ångfartygstrafik med Japan. Efter åter-
komsten till hemlandet inträdde S. i rederibolagets
direktion och var 1880-1914 dess verkställande
direktör. Han var 1884-86 liberal och 1886
-1900 unionistisk underhusledamot och erhöll 1891
knightvärdighet. S. var äfven en bland de ledande
i Sueskanalbolagets styrelse. V. S-g.
*Sutro, A., har vidare skrifvit teaterpjäserna
Unde anyhow (1918), The choice (1919), The
laughing lady (1922), The great well (s. å.) och
Far above rubies (1924).
*Suvalki, officiellt Suwałki. 1. S. är nu namn
på en krets i polska vojevodskapet Białystok, med
70,512 inv. (1921). – 2. S. tillhör nu polska
vojevodskapet Białystok och hade 16,754 inv. 1921.
Det intogs af tyskarna 12 (ej 14) sept. 1914, men
återtogs af ryssarna 10 nov. s. å. Under vinterslaget
i Masuren i febr. 1915 återeröfrades S. den 15 af
tyskarna och ingick under det följande
ställningskriget i tyska fronten. Staden förblef i tysk ego till
fredsslutet. Jfr Världskriget, sp. 177, 178
och 186.
H. J-dt.
*Svabel används mycket äfven som föreskrifvet
brandredskap inomhus (i villastäder o. s. v.).
*Svabensverk omfattar 8,884 har med 140 inv.
(1925).
Swadeshi [sωədei’ʃi], engelsk form för ett indiskt
politiskt slagord; om dess betydelse se
Svadeçism och Svaraj.
*Svafvel. Vid den stora svafvelbrist, som
uppstod i Tyskland under Världskriget, utarbetades
metoder för framställning af svafvel ur
naturliga sulfat, hufvudsakligen gips och
anhydrit (se dessa ord). Dessa metoder, som delvis
ännu äro i bruk, bestå däri, att de nämnda
mineralen genom glödgning med kol förvandlas till
kalciumsulfìd, Ca S, ur hvilken man genom
inverkan af kolsyra eller magnesiumkloridlutar (från
klorkaliumfabrikerna i Stassfurt) erhåller
svafvelväte, H2 S, som sedan enligt ett af Claus
uppfunnet förfaringssätt, under användning af
järnoxid som kontaktsubstans, förbrännes till vatten
och fritt svafvel.
K. A. V-g.
*Svafvelcyan. Se äfven Rodan. Suppl.
*Svafvelsyra. Opls tornsystem. Till
ersättning för de mycket skrymmande och dyrbara
blykamrarna har Opl sedan 1908 vid en del
svafvelsyrefabriker infört ett system af 6 höga
stentorn, t. ex. af 3 × 3 m. grundyta och 12 m. höjd,
fyllda med chamotte-stenar, öfver hvilka
nitroshaltig svafvelsyra silar ned, medan rostgaser inledas
nedifrån. Reaktionerna försiggå (liksom i
Glovertornet, se sp. 806) i vätskor och således inom
mycket mindre volym och mycket snabbare än i
blykamrarnas gasblandningar, men äíven här med
nitrosylsvafvelsyra som mellanprodukt. Ett
tornsystem tillverkar därför mer än 3 ggr så mycket
svafvelsyra som ett blykammarsystem af samma volym,
men kräfver mycket mera kontroll och tillsyn än
blykammararbetet. – De tre första tornen arbeta
likt Glovertornet och fabricera ny syra, mest i
torn 3. Torn 1 verkar dessutom denitrerande och
koncentrerande på syror från de andra tornen och
afger färdig svafvelsyra (à 78 proc.). Den
behöfliga salpetersyran tillföres i torn 2, vattnet i torn
2, 3 och 4. Tornen 4, 5 och 6 arbeta
hufvudsakligen som Gay-Lussac-tornet (se sp. 806), d. v. s.
de beskickas med kall, koncentrerad svafvelsyra för
kvarhållande af de annars bortgående nitrösa
gaserna.
(Sp. 806, 3:e stycket.) Om
Kesslerapparater se d. o. Suppl.
Svafvelsyra ur blyglans. Se Bly. Suppl.
Svafvelsyra ur sulfat. I följd af brist på
svafvelkis under Världskriget började man i Tyskland
framställa svafvelsyra äfven ur gips (se d. o.) enligt
metoder, af hvilka några bibehållit sin betydelse äfven i
fredstid. En sådan består i upphettning af gips med
kol och lerartade tillsatser i roterande ugnar eller
schaktugnar (se Cement, sp. 1416) till
hvitglödgningstemperatur. Gipsen, Ca SO4, reduceras
härvid till kalciumsulfit, Ca SO3, hvilket vid den
höga temperaturen sönderfaller under utveckling
af svafvelsyrlighet, hvaraf man på vanligt sätt
framställer svafvelsyra (se d. o., sp. 806). Som
biprodukt erhålles ett cement, likvärdigt med
vanligt portlandcement, hvilket täcker en stor del af
kostnaden. Jfr Svafvel och Svafvelsyrad
ammoniak, bägge i Suppl.
K. A. V-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
