Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
599
Stäfvie-Stöpafors
600
niskt experiment. S. egdes i början af 1400-talet
af släkten Ulf, senare genom gifte och arf af Bååt
och Lewenhaupt till 1777, då det försåldes. Sedan
har det egts af bl. a. släkten Posse. Nuv. egare
är W. H. Appel. O. Sjn.
*Stäfvie skrifves officiellt Stävie. 717 inv.
(1925).
Ställbergsfältet, järnmalmsfält i Ljusnarsbergs
socken, Örebro län, tillhör Ställbergs grufve-a.-b.
(akt. kap. 1,200,000 kr.). Brytningen 1923
uppgick till 41,424 ton svartmalm och berg, hvaraf
erhöllos genom magnetisk sofring 23,995 ton prima
malm och delvis ur äldre varp 21,022 ton annan
malm med ett sammanlagdt värde af 562,712 kr.
Den producerade malmen har en genomsnittshalt
af 51 proc. järn, 0,006-0,007 proc. fosfor och
0,02–0,04 proc. svafvel.
O. Sjn.
*Stället, metall. Se ock B ly 2. Suppl., sp. 697.
’Ställverk. - 2. Järnv. De mekaniska ställ-
verk, som på senare åren kommit till användning
i Sverige, äro nästan utan undantag s. k. vejappa-
rater, d. v. s. i det fria placerade ställverk, där
manövreringen sker medelst vefvar. De äro per-
sonalbesparande, enär de kunna skötas af tågklare-
raren personligen. Elektriska ställverk finnas f. n.
vid ett 20-tal svenska stationer. De på senaste
tiden utförda ha kombinerats med s. k. spårled-
ningar (eng. track circuits), d. v. s. isolerade
spårsträckor, hvilkas skenor genomlöpas af elek-
trisk ström. Härigenom kontrolleras på elektrisk
väg, att inga fordon finnas i eller invid en växel,
då densamma skall omläggas, samt att tågvägen är
fri från vagnar, då en signal skall ställas till kör.
Den f. n. modernaste anläggningen finns i Malmö
íaug. 1925), där själfva ställverksapparaten är af
engelskt fabrikat. Hq.
*Stämningstíd. Har ej svarande åtnjutit laga
stämningstid, kan han vägra att ingå i svaromål,
hvarvid målet uppskjutes till annan dag sålunda,
att han tillgodonjuter sin stämningstid. Är sva-
randen borta vid första rättegångstillfället, skall
rätten, där den finner, att laga stämningstid ej åt-
njutits, af eget initiativ uppskjuta målet till dag,
som nyss nämnts, i hvilket fall det åligger käranden
vid äfventyr af att käromålet eljest förfaller, delge
svaranden uppskofsbeslutet på sätt och inom tid,
som för stämnings delgifning gäller. Å. H.
*Stämpelmedel. Den behållna uppbörden af
stämpelmedel uppgick för budgetåret 1923-24 till
41,658,844 kr. och för budgetåret 1924-25 till
45,813,768 kr. I statsverkspropositionen till 1926 års
riksdag beräknas densamma till 45 mill. kr. B- V.
* Stämpelpapper. Depositionsbevis stämpelbeläg-
gas numera icke, utan stämpelafgiften drabbar rän-
tan, såvida denna uppgår i sparbanker och eko-
nomiska föreningar till 100 kr., eljest till 50 kr.
- Den s. k. punschskatten (se d. o. af ven i Suppl.)
a f skaffades genom förordn. 17 dec. 1920. Jämlikt
k. förordn. 17 maj 1923 skall stamp el aígift erläggas
vid köp, byte eller införsel af pärlor och ädla ste-
nar samt smycken af guld, silfver eller platina. - Då
aktiebref, lottbref, andelsbevis eller delaktighetsbe-
vis i inländska bolag eller obligationer, som utfär-
das här i riket, skola förses med stämpel, sker stamp-
lingen genom Generalpoststyrelsens försorg. R. V.
Stämportar, Slussportar. Se Sluss.
Suppl.
Stängningslag, Butikstängningslag. Se
Stängningstid, äfven i Suppl.
*Stängningstid för handelsbodar är numera äfven
i Sverige påbjuden i lag (Lag om begränsning af
tiden för idkande af handel och viss annan rörelse,
30 maj 1919, "Butikstängningslagen") och ej
beroende på särskildt kommunalt beslut, såsom
tidigare (se hufvudarb.). Lagen gäller jämväl för
landsbygdens handelsbodar. Öppethållande tillåtes
blott söckendagar kl. 8 f. m.–7 e. m., för
försäljning af vissa matvaror 7 f. m.–8 e. m., samt
sön- och helgdagar kl. 7–10 f. m., dock endast för
nyssnämnda försäljning. Särskilda tidsbegränsningar
äro ock stadgade för öppethållande af rakstugor,
frisersalonger och varmbadinrättningar. Lagen
tillåter emellertid, att nu nämnda tider genom
kommunalt beslut, som skall fastställas af länsstyrelsen,
utsträckas eller inskränkas inom angifna gränser "i
den mån sådant påkallas af särskildt förhållande
inom viss kommun". Från lagens bestämmelser ha
(liksom från de förut gällande, se hufvudarb.)
undantagits apoteksrörelse, rusdrycksförsäljning,
restaurangrörelse m. m.; å andra sidan får
utomhusförsäljning i regel ej ega rum å annan tid, än
försäljning af samma slags varor i handelsbod är tillåten.
1920 har införts ett tillägg i lagen, afseende att
särskildt för sjöfartens och saltsjöfiskets skull
möjliggöra eftergifter från lagens bud; sådana
eftergifter må beviljas af Socialstyrelsen. 1923 tillkom ett
ytterligare undantag från lagens
tillämpningsområde, i det att den försäljning af motor- och smörjoljor
eller andra för motorfordon erforderliga varor, som
sker från upplagsställe med uteslutande dylika
varor, frigjorts från tidsbegränsningarna. Jfr
Öppethållande.
C. G. Bj.
Stäpplilja, bot. Se Eremurus. Suppl.
*Stärbhusdelegare benämnes i nyare svenskt
lagspråk hellre d el eg ar e i dödsbo. C.G.Bj.
*Stäringe tillhör nu Backa-Hosjö a.-b.
*Stärkelse, sp. 598. Vid ombildning af stär-
kelse genom Bacillus macerans uppkomma kristalli-
serande amyloser. Sp. 599, r. 3. Den naturliga
stärkelsen består af amylodextrin och amylos. Amy-
lodextrinet bildar stärkelsekornens ytterlager, me-
dan det inre består af amylos. - Läslig stärkelse
får man bäst genom upphettning af stärkelse med
glycerin och fällning med alkohol. K. A. V-g.
Stärkelseniträt, kem. tekn. Se Xyloidin.
*Stärner, A., lämnade Första kammaren 1918.
Stävie, officiell form för Stäfvie (se d. o.
äfven i Suppl.).
*Stöde utgör nu ett pastorat i Ljunga kontrakt,
Härnösands stift. 5,607 inv. (1925). Jfr Magn.
Nordenström, "Utkast till beskrifning öfver S.
socken" (förf. 1769, tr. 1894; 2:a uppl. 1923).
E. A-t.
Stödesjön, en 18 kvkm. stor sjö, 51 m. ö. h.,
i Stöde socken, Medelpad, genomfluten af
Ljungan.
O. Sjn.
*Stöld. Värdegränsen mellan stöld och snatteri
är genom lag 16 maj 1918 höjd från 15 till
30 kr.
N. S-g.
’Stölzel. - 2. A d o l f F. S. dog 19 april 1919
i Berlin.
Stömneflagan, del af Glafsfjorden (se d. o.).
Stöpafors, herrgård i Sunne socken, Värmland,
med en areal af 398 har, hvaraf 70 har åker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
