Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sturkö-Ståhlberg
596
villastad, mellan Enskede och örby, inom 32:a
(Enskede-)roten, Brännkyrka församling af Stock-
holms stad. Namnet fastställdes genom öfverståt-
hållarämbetets resolution 23 dec. 1925. Invånar-
antalet har vuxit från 93 pers. 1923 tül 735 pers.
1925. E.A-t,
*Sturkö omfattar nu 2,031 har. 2,048 inv.
(1925). S. är sedan 1 maj 1923 afskildt från
Torhamn och bildar med Tjurkö som annex eget
pastorat i Lunds stift, Östra härads kontrakt.
E. A-t.
*Sturzen-Becker, 0. P. Se 0. Sylwan, "0. P.
S:s författarskap. En bibliografisk översikt" (1919)
och "0. P. S." (s. å.).
Sturzo [sto’rtså], don Luigi, italiensk politi-
ker, f. 26 nov. 1871 i Caltagirone på Sicilien,
prästvigdes 1894, studerade därpå filosofi i Catania
och Kom samt var 1905-20 vice borgmästare (pro-
sindaco) i sin födelsestad och från 1915 en af de
ledande i italienska kommunalförbundet. Redan från
1898 verksam för att åstadkomma en kristlig-demo-
kratisk sammanslutning, särskildt på det kommunala
området, tog han i j an. 1919 genom ett upprop
initiativ till bildandet af Italienska folk-
partiet (se d. o. Suppl.), hvars generalsekre-
terare han blef. Under hans energiska ledning
vann partiet mycket stor anslutning. Sedan fascis-
men okt. 1922 eröfrat regeringsmakten, uppstodo
emellertid slitningar inom partiet om dess ställ-
ning till den nya rörelsen, och S., som skarpt
kritiserat Mussolinis diktatoriska uppträdande,
förmåddes genom påtryckning från Vatikanen att
(juli 1923) lämna generalsekreterarposten för att
ej genom sin person äfventyra partiets sammanhåll-
ning eller det goda förhållandet mellan Vatikanen
och italienska regeringen, V. S-g.
Stutarne, skär i Kattegatt, n. v. om Falkenberg,
pä 56° 53’ 53" n. br. och 12° 25’ 47" ö. lgd fr.
Gr., med en 1895 uppförd fast fyr.
E. A-t.
*Stuteri. Det till Ottenby 1916 bestämda
statsstuteriet förlades (enl. beslut 1922) i stället till
Flyinge. Dess uppgift är att bidraga till skapandet
af en inhemsk varmblodig häst af tillräcklig groflek
och homogen typ. Stostammen utgöres f. n. af 50
ston (22 svenskfödda, 21 uppköpta i Hannover, 6 i
Frankrike, af anglonormandisk ras, och 1 i
England).
E. T. N.
*Stuteriöfverstyrelsen utgöres sedan 1921 af 1
öfverdirektör och 2 fullmäktige (jämte 1 suppleant)
samt 1 byrådirektör och 1 notarie.
E. T. N.
*Stuttgart, som nu är hufvudstad i republiken
Württemberg, hade 310,924 inv. 1919 samt efter
inkorporering af förstäderna Obertürkheim,
Hedelfingen, Botnang och Kaltental (2,017 har) 325,299
inv. 1922. Flera nya byggnader ha uppförts,
hvaribland ny centralstation (1922), 2
protestantiska kyrkor och nya skolor och teatrar. Äfven i
sept. och okt. 1917 samt i mars, juli och sept. 1918
bombarderades staden af fientliga flygare.
O. Sjn. L. W:son M.
*Stutzer, A., lämnade professuren i Königsberg
1916.
Stuvsta, municipalsamhälle jämlikt k. bref 31
dec. 1923 i Huddinge socken, Stockholms län, vid
statsbanelinjen Hallsberg–Stockholm, 2 km. n. om
Huddinge station, omfattar 549,8 har, hvaraf 27,4
har vatten. 1,791 inv. (1926). Alla stadsstadgorna
tillämpas. Tax.-v. å bevillningspliktig fast
egendom 3,58 mill. kr. (1924), till bevillning tax.
inkomst 1,07 mill. kr. (s. å.) och municipalskatt 1,50
kr. (1925). Samhällets tillgångar voro 17,320 kr.
och dess skulder 16,125 kr. 31 dec. 1923.
Stuvsta villastad, omfattande hela
municipalsamhället, eges af det 1910 bildade Stufsta
fastighets-a.-b. (akt. kap. 600,000 kr.), anlades 1918 och
hade 693 bebyggda tomter samt 4,47 mill. kr.
fastighetsvärde 1926.
E. A-t.
Stübner. Se Zwickauprofeter.
*Styloliter. På senare tider har man (O. M.
Reis, 1902) framställt en helt annan förklaring af
styloliternas bildning. Utefter sprickor i den redan
helt fasta bergarten ha spänningar och glidningar
egt rum, hvarvid under inverkan af trycket en
kemisk upplösning af delar af bergarten försiggått.
Det leröfverdrag, som kan iakttagas på styloliternas
glidytor, är en återstod efter upplösningen af
kalkbergarten.
K. A. G.
Stylospongia Huxleyi, zool. Se fig. 6 å pl. II till
art. Rhizopoda.
Styltfotad säges en häst vara, hvars kota (se
d. o. 2) står lodrätt eller t. o. m. något
framåtlutande. Denna felaktiga benställning, som äfven
kallas öfverkotning l. stelfot, ger hästen
ett mindre mjukt eller t. o. m. stötande steg, som
verkar tröttande på ledgångarna.
H. J. Dft.
*Styr flyter nu helt inom Polen.
*Styra är jämte Hvarf (officiellt Varv) sedan
1 maj 1922 förenadt med Ekebyborna och Ask till
ett pastorat i Aska kontrakt, Linköpings stift, med
Varv-Styra som moderförsamling. 327 inv. (1925).
*StyracaceSB, bot. Styrax Benzoin är moder-
växten till Sumatrabensoe, Styrax benzoides till
den officinella Siambensoen. G. L-m.
*Styrax. - 2. Moderväxten bör heta Liquidam-
bar orientale. Gr. L-m.
Styrienne [stiriä’n], fr. (af Styrie, Steiermark).
mus., eg. steiermarksk folkdansmelodi; konstfull
sång med dylikt motiv, såsom Mignons kända
"styrienne" i 2:a akten af Ambroise Thomas’ opera.
Styrisstaung. Se Åra.
*Styrnäs hör nu liksom Boteå till Sollefteå
kontrakt, Härnösands stift. 1,448 inv. (1925).
Styrsudd (fi. Seivästö), finländsk fyr på udden S.
i Finska viken mellan Björkösund och Kronstadt.
60° 11’ n. br. och 29° 02’ ö. lgd fr. Gr. Fast
hvitt sken, 2,000 hlj., lysvidd 16 min.; hvitt,
envånings stenhus med 8-kantigt torn.
Lifräddningsstation.
O. B-n.
*Styrsö är jämlikt k. bref 4 maj 1923 äfven
namn på ett municipalsamhälle i S.
socken. Areal 428 har land. 916 inv. (1925). Tax.-v.
å bevillningspliktig fast egendom var 2,49 mill.
kr. och den bevillningstax. inkomsten 0,46 mill.
kr. 1924. S. har regelbunden ångbåtsförbindelse
med Göteborg. Se O. R. Landelius, "Styrsö.
Forntidsbilder och nutidsliv" (1924).
E. A-t.
’Ståhlberg, K. J., utnämndes 1918 till president
i högsta förvaltningsdomstolen samt valdes 25 juli
1919 af riksdagen (framstegspartiet, "maalais"-för-
bundet och socialister) till republikens president.
Mandatet upphörde mars 1925, och S. undanbad
sig återval. Som Finlands förste president inlade S.
förtjänst vid stadgandet af det nya samhällsskicket.
Han företräder Finland i den permanenta baltiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
