Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Streck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vagnar. Enligt 1925 års försvarsordning skall en
stridsvagnsbat. om 2 komp. organiseras och
anslutas till Svea lifgarde. Jämlikt fredsfördragen i
Versailles, S:t Germain och Neuilly 1919 få inga
stridsvagnstrupper ingå i tyska, österrikiska och
bulgariska arméerna.
H. J-dt.
Strimbu (S t r i m b u 1). officiellt rumänskt namn
på Horgospataka (se d. o., äfven i Suppl.).
Strimsjuka. en på korn uppträdande sjukdom,
orsakad af en parasitsvamp, Helminthosporium
gramineum. Å unga kornplantors bladskifvor vi-
sar sig svampangreppet genom långa, smala, först
gulbleka, sedan svartnande strimmor, hvari blad-
väfnåden bortdör, så att bladet upprispas mellan
nerverna. Från strimmorna af söndras ett gråsvart
stoft af sporer (konidier), som lätt af vinden spri-
das, men icke kunna gro på kornplantorna, utan
blott genom sporer, som inkomma i kornets blom-
mor, föra smittan till fruktämnet och därmed till
nästa års gröda. Dessutom utbildas på döda strå-
delar, således på sädesstubben öfvervintrande skle-
rotier, från hvilka följande växtperiod afsöndras
sporer (konidier och egentliga sporer), som kunna
öfverföra smitta till späda groddplantor. Strim-
sjukan visar sig sålunda blott på plantor efter i
blomman smittade korn och sådana, som smittats
som groddplantor, men kan dock förorsaka stor
skada, i det att de angripna plantorna af stanna
i växten och, om de alls skjuta ax, ej utbilda
några kärnor. Sjukdomen motverkas därigenom,
att utsäde tages från smittfri gröda, att utsä-
det stöpes i varmt vatten eller betas med
svampdödande medel, hvartill åtskilliga kvicksilf-
verpreparat, såsom uspulun och germisan, visat sig
särdeles verksamma, samt att sådd sker, först se-
dan jorden blifvit något uppvärmd på våren. H. J. Dft.
*Strindberg. 1. J. A. S. Hans Samlade
skrifter fullbordades 1920 med det 55:e bandet; af
delarna må särskildt nämnas Efterslåtter, förut
osamlade ting, Han och hon, brefväxlingen mellan
S. och hans första hustru och En dåres
försvarstal (1918; reviderad öfv. 1920). Vidare ha
utgetts dikten Laokoon (1917), "Strindberg och
teater", bref af S., utg. med anm. af August
Falck (1918), och Samlade otryckta skrifter (2 bd,
1918–19). Af den ständigt ökade litteraturen om
S. må nämnas C. L. Schleich, "Hågkomster om
S." (1917; öfv. ur Schleichs "Besonnte
vergangenheit"), G. Westman, "S. i U. S. A." (1920), N.
Erdmann, "A. S." (2 bd, s. å.), A. Lundegård,
"Några Strindbergsminnen" (s. å.), Fanny Falkner,
"A. S. i Blå tornet" (2 uppl. 1921), E. Hedén,
"S." (1921, det biografiska hufvudarbetet), A.
Engström, "A. S. och jag" (1923), Y. Hedvall,
"S. på Stockholmsscenen" (s. å.), M. Lamm,
"Strindbergs dramer" (I, s. å., litteraturkritiskt
grundläggande), G. Lindblad, "S. som berättare"
(s. å.), B. Mörner, "Den S. jag känt" (s. å.), och
S:s dotter Karin Smirnoffs "S:s första hustru"
(1925); årligen lämnas i "Samlaren" en utförlig
bibliografi öfver såväl den svenska som den stora
utländska Strindbergslitteraturen. – 2. Tore S.
Bland hans nyare verk må nämnas En moder och
Crocus (båda i Stadshuset), statyetten Svensk Diana
(brons, 1925, Nationalmuseum), dekorativa reliefer
i Engelbrektskyrkan, Tekniska högskolan,
porträttbyster, statyetter, reliefer och medaljer, äfven
lampor, schackspel m. m. – 3. Henrik S.,
kusins son till S. 1, zoolog, f. 20 febr. 1886 i
Stockholm, filos. doktor vid Stockholms högskola
1913 och docent i zoologi där 1914, blef lektor i
biologi och kemi vid folkskoleseminariet i Stockholm
1918. S. har egnat sig i synnerhet åt
insekternas anatomi och embryologi samt påvisat
överensstämmelsen i groddbladsbildningen mellan
insekter och öfriga flercelliga djur. Bland utgifna
arbeten märkas Embryologische studien an insekten
(1913), Zur kenntnis der Hymenopterenentwicklung
(1914), Über die bildung und verwendung der
keimblätter bei Bombyx mori (1915).
2. G-g N. 3. L-e.
*Strix. "Söndagsnisse" uppgick 1 dec. 1924 i
"Strix", som därefter bär namnet
"Söndagsnisse–Strix". Redaktörer äro de båda tidningarnas
förutvarande redaktörer, A. Engström och H.
Zetterström.
*Strobl, K. H., har skrifvit ytterligare ett stort
antal romaner och noveller, bl. a. Lemuria (1917),
Verlorene heimat (1920), Der dunkle ström (1922)
och Der verruchte schwerpunkt (1923).
Stroh [strå], Alfred H., Swedenborgsíor-
skare, f. 1879 i Nord-Amerika, d. 9 mars 1922 i
Stockholm, af tysk härkomst, blef master of arts
vid Pennsylvania-universitetet i Philadelphia och
kom 1902 till Sverige för att idka och stimulera
undersökningar rörande Swedenborg samt dennes
vetenskapliga och religiösa skrifter. I samma syfte
företog han härifrån resor till olika länder. S. vardt
svensk medborgare och förblef bosatt i Sverige.
Han deltog nitiskt i Vet. akad:s arbete med att
utge Swedenborgs naturvetenskapliga skrifter (se
Swedenborg, sp. 925) och skref bl. a. Grund-
dragen af Swedenborgs lif (1908) samt utgaf Kro-
nologisk förteckning öfver Emanuel Swedenborgs
skrifter (1910; tills, med Greta Ekelöf), "The Swe-
denborg archives" (2 bd, 1912-18) m. m.
*Strophanthus, bot. farm. Den ena af de upp-
tagna arterna bör heta S. Kombe (icke Kombé).
S. gratus (Väst-Afrika) lämnar det kristalliserade
gratus-strofantinet. G. L-m.
*Strugstad, 0. S. J., tog afsked från chefska-
pet för generalstaben 1919 och dog s. å. i Vestre
Åker. M. H.
*Strumica tillhör nu Jugo-Slavien.
*Struptuberkulos, med. Se äfven
Tuberkulos, sp. 243.
Strutar, kokk., ett bakverk, beredt så, att en
smet af hvetemjöl, smör, socker och ägg bredes ut
på smord plåt till aflånga tunna stycken, som
gräddas ljusbruna på tunnråjärn och därpå vridas
i form af strutar för att sedan fyllas med vispad
grädde och sylt.
*Strutbräken, bot., heter nu Struthiopteris
Filicastrum.
*Strutsfåglar. Sp. 384 rad 1 uppifrån efter
kivi (se Apteryx) tillägges: och
kasuarerna.
’Strutt, J. W., 3:e baron Rayleigh, dog l
juli 1919 i London.
’Struve. - 3. (Sp. 387) Karl H. S. dog 12
aug. 1920 i Herrenalb, Schwarzwald. - 4. P e t r
B. S. var efter ryska bolsjevikrevolutionen 1917
en tid bosatt i Prag och verksam vid därvarande
ryska juridiska fakultet. Han flyttade 1925 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
