Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storhertig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Straits settlements-Strandeganderätt
574
*Straits settlements hade 883,769 inv. 1921,
hvaraf 558,741 män; antalet européer och ameri-
kaner var 8,149. Till hamnarna ankommo 1923
9,354 handelsfartyg om nära 15 mill. ton. Expor-
ten omfattade s. å. omkr. 88 mill. pd st., hvaraf
26,6 mill. gummi, 14 mill. tenn och 3,3 mill. kopra.
O. Sjn.
’Stralau. Berlin-S, är sedan l okt. 1920 inför-
lifvadt i Storberlin.
’Stranda. 1. Häradet omfattar nu 62,178 har.
14,489 inv. (1925). - 2. Kontraktet omfattar nu
4 pastorat, i det att Oskarshamn skilts från Döder-
hult och sedan l maj 1919 bildar eget pastorat.
64,282 har. 23,595 inv. (1921). l, 2. E. A-t.
’Stranda (i Finland). - 2. Sedan Yiborgs och
Nuijamaa socknar öfverförts till Yiborgs domsaga,
omfattar S. domsaga 1,734 kvkm. 44,131 inv.
(1924). O.B-n.
’Strandberg. - 2. K. V. A. S. 2:a uppl. af
S:s Samlade vitterhetsarbeten, utg. af R. G:son
Berg, fullbordades 1920 i 6 bd. Jfr R. G:son Berg
i "Litteraturbilder", II (1919), A. Blanck i "Fest-
skrift till W. Söderhjelm" (s. å.), och G. Hultin,
"Genombrottet i S:s ungdomsdiktning" (i "Medde-
landen från Göteborgs högskolas litteraturhistoriska
seminarium", II, 1922). - 9. P. M a x S. kvar-
stod till 1922 som kormästare vid K. teatern.
’Strandeganderätt. Kronans i hufvudarbetet sp.
285 omnämnda anspråk på eganderätt till vissa vat-
tenområden ha icke bifallits af domstolarna. Yat-
tenrättsförordningen (íörk. Y. F.) har genom Yat-
tenlagen (fork. Y. L.) ersatts af nya bestämmelser.
Enligt Y. L. (l : 1) eger enhvar att råda öfver
vattnet å sin grund. I rinnande vatten njuter dock
hvardera sidans egare lika lott i vattnet, ändock att
större del däraf framrinner å den enes grund (Y.
L. l : 2). Af de inskränkningar i. strandegarens
rätt öíver vattnet, hvilka icke följa af af tal eller
annan särskild rättsgrund eller af, att farled, flott-
led eller kungsådra (se dessa ord i Suppl.) finnes i
vattendraget, märkas särskildt de, som gälla byg-
gande i vatten, hvarmed (Y. L. 2:1) bl. a. bort-
ledande af vatten ur vattenområde är jämställdt.
I jämförelse med Y. F. ger emellertid här V. L.
vida större möjligheter att utnyttja vattenkraften än
förut.
Byggande i vatten, så att genom inverkan på vat-
tenförhållandena skada tillfogas eller intrång göres
å annan tillhörig egendom, får (Y. L. 2 :3) i regel
icke ega rum, om icke efter af drag af byggnadskost-
naden nyttan uppgår till minst 3 ggr skadan å åker
eller äng samt 2 ggr skadan å annan egendom.
Skulle byggande i vatten ha till följd, t. ex. att ett
afsevärdt antal personer beröfvas sina bostäder, må
byggnaden, ändock att nyttan skulle uppgå till
värde, som nyss sagts, i regel icke ske.
Eges ett strömfall till skilda delar af olika egare,
är en af dem berättigad att tillgodogöra sig jämväl
annans andel i fallet, om falldelarnas gemensamma
tillgodogörande innebär väsentlig fördel och han
såsom egare eller på grund af servitutsrätt, som är
gällande för all framtid, råder öfver mer än hälf-
ten af den vattenkraft, om hvars utbyggande är
fråga (Y. L. 2:5). Samma regel gäller om två
eller flera olika egare tillhöriga strömfall (2:5).
Egaren af ena sidan af ett strömfall må bjuda mot-
satta sidans egare att gemensamt utnyttja fallet.
Af böjer denne, eger den förre tillgodogöra sig jäm-
väl andra sidans lott i vattnet, såframt detta kan
ske utan synnerlig skada för dess egare (Y. L. 2 : 6).
Kan oskiftadt strömfall icke utan delegarnas för-
fång skiftas och vill en delegare tillgodogöra sig
hela fallet, är han, såvidt det kan ske utan synner-
lig skada för öfriga delegare samt han antingen en-
sam eller tillsammans med delegare, som lämnat ho-
nom medgifvande till företaget, eger mer än hälften
af fallet, berättigad att tillösa sig fallet jämte ut-
mål, som vid skiftet af satts för fallets tillgodogö-
rande (V. L. 2 : 7). Liksom eljest, då enligt V. L.
annans vattenkraft eller vattenmängd tas i anspråk
eller skada eller intrång i annans egendom får ske,
måste i nu angifna händelser lämnas ersättning.
Denna ersättning (Y. L. kap. 9) skall i regel utgå
genom öfverföring af kraft. Skyldighet att utgöra
dylik s. k. ersättningskraft ålägges den fastighet,
hvarmed rätten till tillgodogörande af vattenkraften
skall vara förenad, samt åhvilar fastigheten obero-
ende af, om denna försäljes på exekutiv auktion
eller frivilligt öfverlåtes. Egaren af den fastighet,
till hvilken vattenkraften hört, kan icke skilja rät-
tigheten till ersättningskraft från fastigheten. Pröf-
vas rättigheten kunna, utan förfång för rättsegarna,
afhändas fastigheten, må emellertid vattendomsto-
len, på ansökan af fastighetens egare, besluta om
rättighetens öfverflyttning, dock endast till fastig-
het i närheten af det strömfall, hvarifrån vattenkraf-
ten gått förlorad, eller af det, hvarifrån ersättningen
lämnas.
Y. L. (2 : 20) uppställer direkt förbud mot på-
börjande i älf, ström, å eller större bäck af arbete
för uppförande eller förändring af damm, förrän
vattendomstolen lämnat besked, huru och under
hvilka villkor arbetet må göras. Samma regel gäl-
ler, om genom annat byggande i dessa vattendrag
märkbar inverkan kan ske på vattenståndet eller
vattnets lopp, såframt det ej är uppenbart, att
hvarken allmän eller enskild rätt skulle förnärmas.
Äro eljest sannolika skäl att genom byggnad i vat-
ten allmän eller enskild rätt förnärmas, erfordras
jämväl i regel domstolens pröfning. öfverträdelse
af dessa stadganden medfö, (Y. L. 13 : 11) straff,
hvarjämte (13 : 8) öfverexekutor kan förbjuda arbe-
tets fortsättande samt förordna om rättelse, i hvad
olagligen skett. Har, efter det att Y. L. trädt i
kraft, byggnad i vatten verkställts utan föregående
pröfning af domstol, är dessutom (Y. L. 2 :26)
byggnadens egare bevisskyldig i afseende å de äldre
förhållandena i vattnet. Tillstånd till byggande i
vatten gäller (Y. L. 2 : 22) mot enhvar såväl be-
träffande byggnaden med tillhörande anläggningar
som ock, där med byggnaden af setts tillgodogö-
rande af vattnet, i fråga om rätten till detta. Inom
vissa tider kan (Y. L. 2 : 23 o. 24) dock väckas
talan på, att vatten tillhör annan fastighet än som
vid beslutet antagits, samt på ersättning för skada
och intrång, som icke förutsetts i beslutet.
I fråga om större strömfall, som bebyggts enligt
Y. L., kan (4:5) konungen eller den myndighet
han förordnat vid utgången af 55:e året, sedan
byggnaden enligt meddelad föreskrift skall ha
fullbordats, samt därefter hvart 40:e år påkalla
förnyad pröfning ang. de villkor, hvarunder med
hänsyn till allmänna intressen byggnaden må bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
