Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Storfurste - Storhertig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marsrevolutionen 1917. I samband med
revolutionerna i Österrike och Ungern 1918 och
Siebenbürgens afträdande till Rumänien har äfven titeln
storfurste af Siebenbürgen försvunnit.
*Storhertig. Efter 1918 års revolutioner i
Tyskland och Österrike innehas titeln storhertig
(storhertiginna) numera endast af regenten i
Luxemburg. Den där regerande storhertiginnans gemål
bär sedan 1919 titeln prins af Luxemburg.
Storhertiginnan af Gerolstein (La grande-du-
chesse de Gerolstein}, parodisk operett med musik
af Offenbach (se denne) til’ librett af Meilhac och
Halévy, uppf. i Stockholm f. g. 1867
Storholmen, halfö, utgörande sydligaste delen af
Härnön i Bottenhafvet, med en 1906 uppförd, 1918
ändrad blixtfyr på 62° 33’ 7" n. br. och 17° 56’
34" ö. lgd fr. Gr. Agaljus.
E. A-t.
Storholmen, kustfyr af 1:a ordn., på Storholmen,
n. v. om Aalesund, Norge. Lysvidd: 35,6 sjömil.
Fyren har fast hvitt sken med 7,000 hlj. ljusstyrka
och med oscillerande sektorer i rödt och grönt med
ljusstyrkor om 1,750 och 875 hlj.
K. G. G.
Storhögda. Se Solen.
Storjuktan, en 28 kvkm. stor sjö, 399 m. ö. h.,
i Sorsele socken, Lycksele lappmark, Norrbottens
län, afrinner genom Juktån till Ume älf.
O. Sjn.
Stork [stå’k], Charles Wharton, ameri-
kansk författare, f. 12 febr. 1881 i Philadelphia,
filos. d:r vid Pennsylvania-universitetet 1905, lä-
rare i engelska språket där 1906-14 och biträdan-
de professor 1914-16, egnar sig sedan dess huf-
vudsakligast åt litterärt arbete. S. har utgett två
diktsamlingar, Daydreams of Greece (1908) och
The queen of Orplede (1910), samt en längre
dikt, Sea and bay (1916). S. har synnerligen
förtjänstfullt öfverflyttat svenska författare till en-
gelska, bl. a. "Selected poems of Gustaf Fröding"
(1916), "Selected poems of Verner von Heiden-
stam" (1919), "Anthology of swedish lyrics"
(1917), "The Charles men of Verner von Heiden-
stam" (1920) samt "Modern swedish masterpìeces",
en samling korta berättelser (1923). I allmänhet
har S. lyckats förträffligt i att ge engelsk dräkt åt
t. o. m. Frödings på grund af deras dialektala färg
mest svårtolkade dikter. O. A. L-r.
Storkallegrund, finländskt fyrfartyg i Bottniska
viken (sedan 1880) på 62° 40’ n. br. och 20° 39’
ö. lgd fr. Gr. Fast hvitt sken, 260 hlj.; lysvidd 10
min. Mistsignalering.
O. B-n.
Storkerson, Storker. Se
Polarexpeditioner. Suppl., sp. 1078.
Storklocka, bot., namn på Campanula persicifolia.
Storkläppen, holme i Smålands norra skärgård
inom Loftahammars socken, Kalmar län, n. om
Knöldjupet i Östersjön, med en 1891 uppförd
blixtfyr på 57° 50’ 43" n. br. och 16° 51’ ö. lgd fr. Gr.,
20,5 m. öfver medelvatten, anbragt i ett 15 m. högt
torn. Lins af 5:e ordn., 2,700 hlj. styrka och 14
bågminuters lysvidd.
E. A-t.
*Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Se
Nikolai församling 1 äfven i Suppl.
Storlögdan, annat namn på Lögdasjön,
Stora (se d. o. Suppl.).
*Storm, norsk släkt (sp. 222). – 3. J. F. B. S.
dog 26 okt. 1920 i Oslo. M. H.
*Stormakt. Af de före Världskriget såsom
stormakter erkända åtta staterna har Österrike-Ungern
sprängts sönder och dess territorium genom
fredsfördragen fördelats på ett antal
"successionsstater". Fredsfördragen nämna ej ordet "stormakt",
men inrymma en viss ledande särställning åt de
s. k. allierade och associerade hufvudmakterna
(puissances principales), nämligen Nord-Amerikas
förenta stater, Brittiska riket, Frankrike, Italien och
Japan, hvilka under kriget till utöfvande organ
hade Högsta krigsrådet och i frågor om
fredstraktaternas verkställighet alltjämt ega ett
dylikt i Ambassadörskonferensen
(vederbörande makters ambassadörer i Paris under
presidium af Frankrikes utrikesminister). Åt dessa fem
stater inrymdes äfven permanenta platser i
Nationernas förbunds råd. Förenta staterna, som ej
ratificerade fredstraktaterna, ha ej heller intagit
sin plats i dessa korporationer, men likväl vid
åtskilliga konferenser framträdt som stormakt,
samverkande med de öfriga. Ryssland står utanför den
nya stormaktsgruppen sedan bolsjeviksegern i nov.
1917. Tyskland väntas vid sitt inträde i
Nationernas förbund ånyo få sin stormaktsställning
erkänd genom att då upptagas till permanent
medlem af förbundets råd. Utan att göra anspråk på
en med de permanenta rådsledamöternas fullt
jämförlig stormaktsställning sträfvade vid råds- och
församlingsmötena i mars 1926 Spanien, Polen,
Brasilien och Kina att genom upptagande till
ständiga rådsledamöter erhålla en från öfriga
ickestormakter skild särställning.
V. S-g.
Stormbataljon, milti., stormtrupp (se d. o.
Suppl.) af en bataljons storlek. Vid förestående
anfall tilldelades bataljonen kulsprute-, granat-
kastar-, inf.-kanon-, eldsprute- och eventuellt äfven
andra tekniska formationer. H. J-dt.
* Stormhinder. Under Världskrigets ställnings-
strider kommo stormhinder af olika slag till använd-
ning i en omfattning, som dittills ej förekommit.
Det var hufvudsakligast taggtrådshinder, som anla-
des, och enligt en österrikisk beräkning skulle den
härför i bruk tagna trådmängden ha varit tillräck-
lig för att omlinda jordklotet 5 à 6 gånger. Ofta led-
des elektrisk starkström genom tråden. Bland andra
stormhinder, som i vidsträcktare grad kommo till
användning, kunna nämnas förhuggningar, varg-
gropar och minor. I Naroczsjön på ryska fronten
anordnades t. o. m. elektriska sjöminor. Svåra hin-
derförstörare, särskildt af taggtrådsnäten, blefvo
emellertid tankarna (se T a n k). L. W :son M.
Stormkappa, skogsh., bälte af skog, som vid
afverkning kvarlämnas till att skydda innanför
befintliga bestånd mot nedbrytande vindar.
H. J. Dft.
*Stormklockan öfvergick, så snart Tredje
internationalen började sprida propaganda i Sverige,
till den kommunistiska riktningen inom
arbetarrörelsen. Tidningen bidrog starkt till, att gamla
Socialdemokratiska ungdomsförbundet öfvergick att bli
Sveriges kommunistiska ungdomsförbund.
"Stormklockan" företräder nu en extremt bolsjevikisk
riktning. Redaktör till dec. 1918 var Z. Höglund,
efterträdd af Ture Nerman, till juni 1919. Från
denna tid till juni 1923 var Jalmar Viksten
redaktör; han efterträddes af Gustav Johansson.
Upplagan är f. n. (1926) omkr. 10,000 ex.
R. L-dm.
*Stormoen, H., är sedan 1912 ordf. i Norsk
skuespillerforbund, där han har verkat kraftigt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
