Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Stockholms stads arkiv - Stockholms stadsbibliotek - *Stockholms stads byggnadskontor - *Stockholms stads drätselnämnd - Stockholms stads fastighetsnämnd - *Stockholms stads fattigvårdsnämnd - Stockholms stds gatukontor - Stockholms stads gatunämnd - *Stockholms stads handels- och sjöfartsnämnd - *Stockholms stads handtverksförening - Stockholms stadshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och att ändra institutionens namn till Stockholms
stads arkiv och stadshistoriska bibliotek.
G.B-l-n.
Stockholms stadsbibliotek. Se Stadsbib-
liotek. Suppl.
*Stockholms stads byggnadskontor.
Se Stockholms stads gatukontor. Suppl.
*Stockholms stads drätselnämnd.
Se Drätsel äfven i Suppl.
Stockholms stads fastighetsnämnd.
Se Fastighetsnämnd. Suppl.
*Stockholms stads fattigvårdsnämnd
(se Fattigvård, sp. 1446) har enligt instr.
af 19 mars 1920, med ändringar 17 okt. 1924, ett af
borgarråden (se d. o. Suppl.) till ordf. samt består f. ö.
af 8 led., bland hvilka nämnden väljer sin vice ordf.,
och 8 suppleanter, alla utsedda för 2 år i sänder.
Reglemente för fattigvården i Stockholms stad är
antaget af stadsfullmäktige 17 maj 1920 och fast-
ställdt af Öfverståthållarämbetet 12 juni s. å.,
med ändring 23 okt. 1924. Särskilda
delegerade handha frågor om understöds beviljande och
intagning å fattigvårdsanstalterna. Från 1926 års
början är nämndens dittillsvarande utackorderings-
byrå lagd under den nya särskilda
barnavårdsnämnden. Fattigvårdsnämndens främste tjänsteman
kallas fattigvårdsinspektör (se d. o. 1).
I fattigvårdsstyrelse inom territorialförsamling
(gemensam för Jakobs och Johannes församlingar)
är kyrkoherden enligt 1920 års instr.
icke längre själfskrifven ordf., men eger deltaga
i förhandlingarna äfven utan att vara vald led.
En återstod af rotemännens befattning med fattig-
vårdsväsendet försvinner 1 juli 1926 med själfva
rotemansinstitutionen.
G. V. G.
Stockholms stads gatukontor trädde 1922 i st. f.
det fr. o. m. april 1920 till gatunämndens (se d. o.
Suppl.) förvaltning öfverflyttade Stockholms
stads byggnadskontor. Dess ord. uppgift
är att verkställa gatunämndens beslut och uppdrag i
ärenden rörande stadens gator, torg och andra
allmänna platser med tillhörande anläggningar. Som
kontorets chef fungerar tills vidare en af gatunämn-
den förordnad gatudirektör. Sedan dels redan 1920
från byggnadskontoret utbrutits arkitekturafd. (nu
fastighetskontorets husbyggnadsafd.), hamnafd. (nu
den under hamnstyrelsen förlagda hamnbyggnads-
afd.) och vattenledningsverket (lagdt under styrel-
sen öfver Stockholms stads industriella verk) samt
1924 i gatuarbeten direkt inordnats afloppslednings-
arbeten, eger gatukontoret, förutom expedition, 3
afd.: gatu- och afloppsafd., parkafd. och förrådsafd.
Nu gällande instr. är fastställd af gatunämnden 3
nov. 1920.
G. V. G.
Stockholms stads gatunämnd. Se Gatunämnd. Suppl.
*Stockholms stads handels- och sjöfartsnämnd.
Se Handels- och sjöfartsnämnd äfven i Suppl.
*Stockholms stads handtverksförening.
Föreningen, som år 1925 firade 60-årsminnet af sin
tillvaro med en uppmärksammad utställning af handtverksalster,
räknade 950 medlemmar vid utgången af år 1925.
Å. E.
Stockholms stadshus, beläget i Kungsholmens
sydöstra hörn med Riddarfjärden i s. och Klara
sjö i ö., uppfördes under ledning af arkitekten
Ragnar Östberg 1911–23. Om dess tillkomst se
art. Stadshus, sp. 901-902, och Östberg,
R. 1906 hade stadsmyndigheterna beslutit att
på denna plats – "Eldkvarnens" tomt – uppföra
ett rådhus (= domstolshus). Ritningar voro
uppgjorda af Östberg, som vid 2 täflingar erhållit
l:a priset. Beslutet ändrades 1907 till, att råd-
huset skulle uppföras på annan plats (se Stock-
holms rådhus) och att här skulle byggas ett
stadshus (= kommunalhus) med lokaler för
stadens styrelse samt festlokaler. För det nya ända-
målet utförde Östberg nya byggnadsritningar, som
antogos 1911. Grunden påbörjades s. å. Bygget leddes
af Östberg personligen, och Stadshuset invigdes af
konungen med en storartad festlighet midsommaraftonen 1923.
Stadshusets arkitekt har i sin "Vägvisare"
framhållit, att det af myndigheterna för byggna-
den valda läget är "väj beräknadt att framhäfva
Stockholms prägel af sjöstad", att "en lycklig
ram af säregen naturskönhet och af lifgifvande
samfärdsel till lands och vatten omsluter
byggnadsverket". Lägets möjligheter ha blifvit fullt
utnyttjade; de ha äfven gett arkitekten
utgångspunkterna för byggnadens gestaltning. Fritt och
öppet beläget, breder sig Stadshuset utmed vattnen
med sin långsträckta byggnadsmassa, sina
kolonnader och fönsterrader, brutna af smärre torn med
lifligt och omväxlande hållna hufvar. Hörnet
mellan längorna i s. och ö, – alltså åt Gamla staden
och Riddarholmen till – betonas af det väldiga
fyrkantiga hufvudtornet (109 m. upp till krönet),
som med sin fasta stenmassa sammanbinder
komplexen och behärskar den med sina starka, högt
stigande vertikala linjer Enligt de tidigare
förslagen, som gällde rådhus, skulle byggnaden
utföras i granit i en stil af närmast italiensk
karaktär; det stora tornet var där afslutadt med en
originellt formad granithuf (se fig. 2 i art.
Stadshus). Då man bestämde sig för tegel som
byggnadsmaterial, medförde detta väsentliga ändringar
i byggnadens såväl totalkaraktär som detaljformer.
Ytterligare ändringar gjordes, medan bygget
fortskred – den mest i ögonen fallande ändringen
gjordes 1917 och bestod däri, att den tilltänkta
granithufven på hörntornet utbyttes mot en öppen
lanternin af lätta, smidiga och eleganta former.
Byggnadsmassan är hållen i det handslagna teglets
mörkröda färg, takfallen liksom de smärre tornen
äro betäckta af koppar, hufvudtornets krön jämte
de 3 kronorna därå förgyllda.
Byggnadens planform är en långsträckt rektangel,
dess södra långsida (se pl. I, fìg. 1) vetter åt Rid-
darfjärden, den norra (fig. 2) åt Handtverkarga-
tan – stora farleden genom Kungsholmen –, då
Stadshusets placering hindrat framdragandet af en
strandväg. Enligt Östbergs plan skulle gatan fram-
för Stadshuset utvidgas till ett torg, i n. begrän-
sadt af Stadshusets annex, Nämndhuset, hvars upp-
förande ingick i den stadfästa planen, men tills
vidare är uppskjutet. – Stadshusets komplex be-
står af två delar, arkitektoniskt tydligt och be-
stämdt åtskilda och i det yttre i stort sedt an-
gifvande sina olika bestämmelser. Den östra delen
sluter sig i fyrkant omkring Borgargården (fig. 3
o. 4), den västra omkring Blå hallen. Till
Borgargården leder komplexens huvudingång från n.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
