Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm
522
fik 1919 (se vidare Frihamn. Suppl, och
Y är t a n). Vid Lindarängen invigdes 31 okt.
1923 provisorisk flyghamn. Om andra topografiska
förändringar och om nya konstverk på Djurgården
se d. o. Suppl. - Kungsholmen. Stadshusbron blef
färdig 1919; Stadshuset invigdes 1923. Svea in-
genjörkårs kaserner äro öfverlåtna åt andra institu-
tioner, sedan kåren förlagts till Frösundavik (se
f. ö. Kungsholmen. Suppl.). Vid Hornsberg
invigdes S:s första velodrom 30 juni 1923. - III.
Södermalm är numera skildt från fastlandet, sedan
det smala näset vid Skanstull 1925 genomskurits
af en slussanläggning för Hammarbyleden (se
d. o. Suppl.), och har nu 3 broar (utom 2 järn-
vägsbroar) till fastlandet, sedan 1925 bro anlagts
vid Skanstull. Södermalm är nu deladt på 4 för-
samlingar (Katarina, Sofia, Maria och Högalids).
- (Sp. 1462) Den mantalsskrifna befolkningen
1880 och 1924 (l jan. 1925) utgjorde:
Skillnad (-f, -)
År 1880 År 1924 absolut proc.
Staden...... 13,348 11,792 -1,556 -11,7
Nedre Norrmalm 31,951 21,019 -10,932 - 3á,a
Öfre » (med
Vasastaden).. 20,928 107,997 -f 81,069 -f301,i
Östermalm med
Djurgården . . 31,806 78,281 +46,475 +146,i
Kungsholmen . . 13,690 48,477 +34,787 +254,1
Södermalm . . . 50,145 112,937 +62,792 +125,2
Äldre staden 167,868 380,503 +212,635 -f-126,7
Brännkyrka . . . (4,478) 42,605 (+38,127 +851,4)
Bromma..... (1,367) 15,788 (+14,421 +1,054,9)
Summa (173,713) 438,896 (+265,183 +152,?)
Tabellen åskådliggör (hvad i hufvudarb. påpe-
kats) bostadsbebyggelsens centrifugala tendens och
den fortgående city bildningen.
I de införlifvade områdena ha upp-
stått ytterligare nya förstadssamhällen: i Bränn-
kyrka: Aspudden (i n.), Västberga (något s. där-
om), Långsjö (längst i s., alla v. om stambanan),
Skarpnäck (vid östra gränsen), Stureby (förut
Ersta villastad, mellan Enskede och örby) och
Mälarhöjden (numera gemensam benämning på
Fridhem, Pettersberg och därmed sammanhängande
bebyggelse söderut); i Bromma: det med Äppel-
viken förenade Alviken, Bromma villastad och
Bromma trädgårdar samt Bällsta i v., Smedslät-
tens och Ålstens trädgårdsstäder i ö. - (Sp.
1462-63) Gator. S:t Eriksgatan (inkl. S:t
Eriksbron, 2,3 km.) börjar på Kungsholmen vid
den ofullbordade stora strandgatan Norr Mälar-
strand, sträcker sig till närheten af Norrtull,
skär bl. a. Karlbergsvägen, en från Odenplan vä-
sterut löpande bred gata med planterade förgår-
dar, och träffar vid Vanadisplatsen den storstads-
mässigt anlagda, trädplanterade Vanadisvägen (till
Vanadislunden). Valhallavägen är 2,7 km. Gators
och vägars längd 1924 var 382,4 km. (hufvudarbe-
tets siffra 512 felaktig) hvaraf på Brännkyrka och
Bromma 191,? km.; af hela arealen voro inom
gamla staden 78 proc. belagda med tuktad och
huggen sten, asfalt, cement o. d., inom inkorpore-
ringarna ej fullt 7 proc , medan fältgrus upptog
i den förra 13,5 och inom de senare 78,5 proc.
(betecknande för dessas landsbygds- och villastads-
karaktär). - (Sp. 1463-64) öppna platser.
Till de i hufvudarb. omtalade må (utom de vid
flertalet äldre kyrkor belägna kyrkogårdarna, som
nästan uteslutande ha karaktär af planteringar)
nämnas: å Norrmalm Norrmalmstorg, spårvägsknut,
och Bellevueparken (i n. vid Brunnsviken); å Öster-
malm Nobelparken (skogs och bergparti vid Djur-
gårdsbrunnsviken) ; å Kungsholmen Stadshusträd-
gården och Stadshagen; å Södermalm Årsta- och
Eriksdalslunderna vid Årstaviken och folkparken
på Långholmen. Bland nya konstverk i det fria
märkas: å Sveavägen vid Adolf Fredriks kyrko-
gård byst af Karl Staaff (af Eldh, 1921); i Vasa-
parken statyn "Arbetaren" (af G. Larsson, 1917);
å Birgerjarlsgatan fontän (af Eldh, 1921); i
Karlavägens plantering framför Högre reallärov.
A. Blanchemonumentet (af E. Östberg, 1918); å
Kungsholmen i Stadshusträdgården 3 kolossalstoder
(af Eldh), "Poeten", "Målaren" och "Diktaren"
(resta 1923). Beslutade äro bl. a. "Solsångaren"
(ett af Svenska akad. bekostadt och af K. Milles mo-
delleradt Tegnérsmonument, som skall aftäckas i
Strömparterren l maj 1926) och "Industrimonu-
ment" (af Milles), afsedt för Valhallavägen fram-
för Tekniska högskolan. - Salutorg. "Odentor-
get", vid Odengatan (n. om Observatoriehöjden).
Kungsholmstorg har upphört att vara salutorg. Lfd.
Byggnadsverksamheten (sp. 1465).
Vid 1920 års slut funnos 15,175 byggnader i hela
S. samt i S. med uteslutande af Brännkyrka och
Bromma (siffrorna inom parentes afse detta område)
11,068 byggnader s. å. Af dessa användes 6,493
(3,594) för enbart bostadsändamål, 2,302 (1,675)
för enbart affärs- o. d. ändamål samt återstoden,
6,380 (5,799), för båda dessa syften. Af byggnaderna
innehöllo 2,646 (1,051), d. v. s. 17,4 (9,s) proc.,
l bostadslägenhet och 1,482 (659), d. v. s. 9,»
(6) proc., 2 sådana. Antal boende i medeltal för
bebodd byggnad utgjorde 32 (40). Antalet bo-
ningsrum och kök uppgick till 325,574 (296,231).
(I jan. 1925 var antalet, efter approximativ be-
räkning, 350,022.) Lägenheternas medelstorlek 1920
var fortfarande något mer än 2 rum och kök. Vid
1924 års slut var medelhyran i S. (utom inkorpo-
reringarna) per eldstad (rum eller kök) 341 kr., en
ökning sedan 1915 af 74 proc.; vid årsskiftet 1920
-21 var medelhyran per person 259 kr. Beboende-
tätheten var i det allra närmaste densamma som
1915. Genom stadens försorg ha ytterligare anlagts
trädgårdsstäderna Smedslätten och Ålsten. Taxe-
ringsvärdet å samtliga fastigheter var 3,011,4 mill.
kr. 1924 (129,5 mill. kr. för Brännkyrka, 75,6
mill. kr. för Bromma och 2,806,3 för gamla S.),
S. å. uppgick värdet å beskattade fastigheter till
2,510,4 mill. kr. och å bevillningsfria till 501
mill. kr. V. S.
Byggnadshistoria. (Sp. 1471-72) I
arkitektoniskt af seende märkliga nybyggnader, som
tillkommit i S. sedan ett årtionde tillbaka, äro
R. Östbergs numera färdiga stadshus, som redan
vunnit europeisk berömmelse (se pl. till art. Stock-
holms stadshus. Suppl.), Patent- och registre-
ringsverkets hus vid Valhallavägen (se vidstående
pl. I, fig. 3) af samme arkitekt; Högalidskyrkan
(se pl. I till art. Byggnadskonsten. Suppl.)
och Konserthuset (se Konserthus med fig.,
Suppl., och pl. I, fig. 2) vid Hötorget samt Han-
delshögskolan (fig. 5) vid Sveavägen, alla tre verk
af I. Tengbom, som äfven bygg bl. a. Tillbergska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
