Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenberg ... - *Stenstorp - *Stenström, Karl J. - Stensvampar - Stensärt - Stentjydron - Stenungsund - *Stenungsön - Stenus - *Stenvall, A. (Aleksis Kivi) - Stenweichsel - Stepanakert - Stepanovitj, Stepan - Stephanandra - Stephanidæ - *Stephen, George - Stephens, James - Stephen's hall, S:t. Se Westminsterpalatset - Stereoautograf. Se Stereofotogrammetri. Suppl. - Stereofotogrammetri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
507
Stenstorp-Stereofotogrammetri
508
och 1916. Dessutom har han företagit flera studie-
resor i Europa och Amerika. K. A. G.
*Stenstorp hade 1,083 inv. 1925, hvaraf 772 i
det jämlikt k. br. 13 jan 1923 bildade S:s
municipalsamhälle, som är beläget omkring S:s
järnvägsstation och omfattar 106 har land. Där
gälla alla stadsstadgorna. Tax.-v. på
bev.-pliktig fast egendom i samhället var 1,339,200 kr.,
den till bev. tax. inkomsten 522,320 kr. (1924)
och municipalskatten 1 kr. per 100 kr. inkomst
(1925). Där finns nu afd.-kontor af Skaraborgs
enskilda bank. Skaraborgs läns folkhögskola är nu
förlagd till Axvall. I S:s pastorat ingå nu äfven
Segerstad, Valtorp och Håkantorp som
annexförsamlingar.
E. A-t.
’Stenström, Karl J., är sedan 1918 landshöf-
ding i Västernorrlands län. Han var medlem af
Första kammaren 1918 och 1919 (lagtima riksda-
gen) för Kalmar läns södra landstingsområde och
därunder urtiman 1918 led. af särskildt utskott.
Stensvampar, zool. Se S v a m p d j u r, sp. 820.
Stensärt, trädg. Se Ärter.
Stentjydron, bot., namn på Cotoneaster integer-
rima.
Stenungsund, municipalsamhälle jämlikt k. br.
12 dec. 1919 i Norums socken, Göteborgs och
Bohuslän, vid statsbanelinjen Göteborg–Strömstad.
Areal 20 har. 192 inv. (1925). Ordnings-, brand-
och hälsovårdsstadgorna tillämpas. Tax.-v. å
bev.-pliktig fast egendom var 363,800 kr., den till
bev. tax. inkomsten 116,610 kr., tillgångarna
1,275 kr. och skulderna 600 kr. (1924) samt
municipalskatten 40 öre per 100 kr. inkomst (1925).
S. har afd.-kontor af A.-b. Göteborgs bank, 2
hotell, ostronodlingsanstalt, varf m. m.
E. A-t.
*Stenungsön. Samhället vid Stenungsunds
järnvägsstation är nu municipalsamhälle. Se
Stenungsund. Suppl.
Stenus, zool. Se Brachelytra. Suppl.
*Stenvall, A. (Aleksis Kivi). Hans
berömda roman Seitsemän veljestä har öfversatts till
svenska ("Sju bröder", 1919).
Stenweichsel [-va’jksel], boí., dets. som weich-
sel (se P r u n u s).
Stepanakert. Se Sjus j a. Suppl.
Stepanovitj, S t e p a n, serbisk militär och krigs-
minister, f. 1855 i Kumodraz nära Belgrad, blef,
som öfverste, chef för 4:e arméfördelningen 1903
och, som general, chef för l:a arméfördelningen
19Û9. Under Balkankrigen 1912-13 förde han
med utmärkelse 2:a armén (Kumanova, Adriano-
pel). Vid Världskrigets utbrott i aug. 1914 fick
han befäl öfver 3:e armén och bidrog väsentligt till
den afgörande segern öfver österrikarna vid Kolu-
bara 3-6 dec. s. å. Under krigets fortsättning
hösten 1915 förde S. 2:a armén på gammalserbiska
östfronten, men kunde icke hindra bulgarerna att
sätta sig i besittning af Pirot och Nis. 1918 på
hösten förde han 2:a armén på Salonikifronten
(Dobropolje). 1908-09, 1911-12 och 1914 var
han krigsminister. H. J-dt.
Stephana;ndra Sieb. et Zucc., boí., busksläkte af
fam. Rosaceo, underfam Spirooideo, nära släkt
med Spiroa, med 3 arter i öst-Asien. S. incisa
från Japan är en knappt meterhög prydnadsbuske
med vackra blad och hvita blommor under högsom-
maren, som på varma platser är härdig upp till
Mälaren. G. L-m.
Stephanidæ, zool. Se V ä x t s t e k l a r, sp. 492.
*Stephen, George, baron Mount Ste-
phen, dog 29 nov. 1921.
Stephens [stî’vns], James, irländsk författare,
f. 1882, var först typograf, gjorde sig känd ge-
nom diktsamlingar som Insurrections (1909) och
The hill of vision (1912) samt berättelser som The
crock of gold (s. å.) och H er e are ladies (1913).
Han står i sin poesi nära Synge, har ett energiskt,
fantasifullt språk och har skapat både betydande
poem från Irland och originella, ofta humoristiska
skisser och lifsbilder. R-n B.
Stephen’8 hall, S:t [stï^ns ha7!]. Se West-
minst e r p a l a tset, sp. 78.
Stereoautogràf. Se Stereofotogram-
metri. Suppl.
Stereofotogrammetrï. Fotografiska bilder, tagna
med rättecknande objektiv, kunna användas för be-
stämning af riktningsvinklar och därigenom för kart-
läggning (se Fotogrammetri). Vida enklare
än i då använda metoder blir arbetet, om man an-
vänder "normalfallet" (seStereoskopi. Suppl.,
fig. 2), d. v. s. två bilder med horisontella axlar och
negativen belägna i samma vertikalplan. Då erhål-
les ur parallaxen p afståndet Z = -. /, hvarjämte
afståndsfelet är dZ=–.dp. Detta fel växer
således med kvadraten på afståndet och med felet i
parallaxbestämningen, men minskas med ökning
af bas och brännvidd. Ett exakt arbete erhålles så-
lunda med lång bas och stor brännvidd; den senare
kan dock varieras blott inom vissa gränser, hvarför
den önskade noggrannheten hufvudsakligen betingas
af basen. Man tar således två normalbilder, med
användning af en exakt fototeodolit. Då dessa be-
traktas i ett godt linsstereoskop, ser man en starkt
plastisk bild af landskapet. Om vidare ett af två
identiska märken anordnas rörligt i hvardera bild-
fältet, uppfattar man dem som ett, hvars afstånd är
variabelt och bestämmes af den parallax, som man
inställer den på (vandrande märken, stereomikrome-
tern; se art. Stereoskopi. Suppl., fìg. 2).
Man kan då ställa in det ena så, att det i
riktning sammanfaller med en terrängpunkt, och
därefter ändra det andras inställning så, att jämväl
afståndet i den plastiska bilden blir detsamma.
Härmed kan parallaxen mätas med mycket stor nog-
grannhet. Stereokomparatorn (Zeiss-Pul-
frich) har denna anordning i förfinadt skick; stereo-
skopet har stark förstoring, märkena äro fast an-
bragta i okularen och rörligheten förlagd till bil-
derna. Med denna bestämmas bildkoordinaterna x, y
(i vänsterbilden) och p. Dessa omsättas till kart-
koordinater (planläge och höjd) genom beräkning,
grafiskt eller automatiskt. I det sista fallet, den aî
österrikaren v. Orel först uppfunna, sedan i samar-
bete med Zeiss-verken, särskildt Pulfrich, utarbe-
tade stereoautografen (pl. I, fig. 1), kopp-
las till stereokomp ar atoms rörliga delar tre häfstän-
ger, hvilka pantografiskt lösa de ekvationer, som för-
binda bild- och kartkoordinater. Denna har, utom
det nämnda normalfallet, genom smärre förändrin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
