Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staurastrum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Stefanyk-Steier
498
från sin 3:e expedition. (Om denna se Polar-
expeditioner. Suppl., sp. 1077.) 1921 ut-
rustade S. en ny expedition öfver Beaufortsjön och
det arktiska hafvet n.
om Alaska och Öst-
Sibirien. En af delning
tog 1921 vinterkvarter
på Wrangelön, som
ockuperade? för Cana-
das räkning, hvilket
väckte protester från
Förenta staterna och
Ryssland. En hjälp-
expedition, som utsän-
des 1922, fann året
därpå, att nämnda af-
delning förolyckats så
rar som på en eskimå-
kvinna. S. har vidare
utgett The friendly
arctic (1921; ’"’Mitt liv med eskimåerna", 1925),
Hunters of the Great North (1923; "Snöhyddornas
folk", 1924) och The adventure of W rang el island
11924). O.Sjn.
Stefanyk, V a syl. Se Ukrainska litte-
raturen.
*StefFen, L. R. I "Svenska litteraturens hi-
storia" (1919) skref S. "Forntiden. Medeltiden.
Reformationstiden". 1921 utgaf han ytterligare
en del af "Översikt av svenska litteraturen", om-
fattande tiden 1900-20.
"Steffen, G. F., bleí 1920 led. af socialiserings-
nämnden. Bland hans skrifter märkas ytterligare
Bostadsfrågan i Sverige ur sociologiska och social-
politiska synpunkter (1918), Världsåldrarna, l-3
’1918-20) och Socialiseringsfrågans fömtsättningar
och läge i England (1921).
Steffen, Albert, tysk-schweizisk författare, f.
10 dec. 1884 i Murgenthal, har gjort sig känd ge-
nom romanerna Ött, Aloìs und Werelsche (1907),
Die bestimmung der roheit (1912), Die erneuerung
des bundes (1914), Der rechte liebhaber des schick-
sals (1917) och Sibylla Marianna (s. å.), berättel-
serna Die heilige mit den fischen (1919) och de
bibliska dramerna Der auszug aus Ägypten och
Die manichâer (1916) m. m. S. är djupt gripen
af tidehvarfvets nöd, själlöshet och grymhet och
känner sig som Dostojevskij medansvarig i världens
vånda, han siar med längtan och tro om den osjälf-
viska, uppoffrande kärlek, som skall ge frälsning
och förlossning. Konstnärligt sedt, har hans alstring
mynnat ut i allegori och abstraktion. S. har slutit
sig till Rudolf Steiners (se d. o. Suppl.) antropo-
sofiska åskådning. TI-n B.
Steffensen, Hans Christian, dansk politi-
ker, f. 22 dec. 1837 invid Haderslev, d. 4 sept.
1912 i Köpenhamn, blef juris kandidat 1864 och
auditör 1872 samt var 1883-1910 generalauditör.
S. var medlem af folketinget 1879-81 och 1883
-84 samt kungavald medlem af landstinget 1888
-1912. I landstinget var han en af högerns ledare
och en af hufvudmännen vid tillkomsten af den
politiska förlikningen 1894. S. slöt sig därefter till
de frikonservative samt var 1907-09 talman (for-
mand) i landstinget P- E-t.
Stegeborgsarkivet. Sedan Gustaf II Adolfs
svåger pfalzgrefven Johan Kasimir i början af
1620-talet bosatt sig på Stegeborgs slott, samlade
han där sina arkivalier (brefväxling, stats-, gods-
och familjehandlingar m. m.). Vid arfskiftet efter
honom 1653 delades godshandlingarna mellan sö-
nerna Karl Gustaf och Adolf Johan, men det of-
ri ga skulle förvaras af Karl Gustif, och troligen
hufvudmassan däraf (de historiskt intressanta hand-
lingarna m. m.) örverfördes till hans förläning
Gripsholm. Till Stegeborg, som var Adolf Johans
förläningsresidens, samlade han till det öfriga
sina ämbetshandlingar som generalguvernör i Vä-
stergötland och generalissimus i Polen. I början
af 1700-talet införlifvades dessa Stegeborgshand-
lingar och 1721 Gripsholmssamlingen med Riks-
arkivet, där de nu bilda den värdefulla s. k. Ste-
geborgssamlingen. Förteckningar öfver dem äro
tryckta i "Medd. fr. Riksarkivet" (1918). P. S-n.
*Stegemann, H. Hans dramatiskt liffulla, till-
förlitliga och väl skrifna Geschichte des krieges
fullbordades 1922 med fjärde bandet. 1924 ut-
gaf S. Der kampf um den Rhein. S. utnämndes
1922 till honorärprofessor vid universitetet i Mün-
chen i nyare historia.
Stegerwald [-valt], Adam, tysk politiker, f. 14
dec. 1874 i Greussenheim vid Würzburg, egnade sig
först åt snickaryrket, var 1899 en af stiftarna af
kristliga träarbetarförbundet och 1899-1903 dess
ordf. Han blef 1902 generalsekreterare i de krist-
liga fackföreningarnas förbund och 1920 dess ordf.
samt är därjämte sedan 1919 ordf. i sammanslut-
ningen Deutsches gewerkschaftsbund. 1908-14
var han internationell sekreterare för de kristliga
arbetarorganisationerna. S. åhörde föreläsningar i
nationalekonomi vid Münchens universitet 1900-01
och i statsvetenskap vid handelsskolan i Köln, var
1917-18 led. af preussiska herrehuset och invaldes
1919 i tyska nationalförsamlingen och preussiska
konstituerande landsförsamlingen; sedan 1920 tillhör
han tyska riksdagen (centrumpartiets högra flygel).
Han var mars 1919-nov. 1921 preussisk minister
för "folkvälfärd" samt därjämte april-nov. 1921
preussisk ministerpresident. S. har som ledare af
den kristligt nationella arbetarrörelsen i Tyskland
röjt betydande organisatorisk begåfning och som po-
litiker sökt verka för tillkomsten af ett kristligt,
nationellt och demokratiskt mellanparti med socialt
reformprogram. Han upprättade 1921 i Berlin tid-
ningen "Der deutsche" och har utgett en mängd
skrifter, bl. a. Deutsche lebensfragen (1921), Zu-
sammenbruch und wìederaufbau (1922), 25 jahre
christlichen gewerkschaftsbewegung (1924) och Aus
meinem leben (s. å.). V.S-g.
’Steglitz (Berlin-S.), som 1919 hade 83,366
inv., är sedan 1920 införlifvadt i "Storberlin".
’Stehag omfattar nu 3,817 har, hvaraf 3,405
har i Onsjö härad och 412 har i Harjagers härad.
1,521 inv. (1925). Patronatsrätten upphörde fr.
o. m. 1922.
*Stehle, Sophie, dog 4 okt. 1921 på slottet
Harterode vid Hannover.
Steier, Anna Elisabeth (Lisa), dansös,
f. 26 jan. 1888 i Stockholm, blef elev vid K. tea-
terns balettkår 1895, figurantska där 1906, sekund-
dansös 1908 och var premiärdansös 1913-24 samt
lärarinna för balettelevskolan 1921-24. Elev af
bl. a. Hans Beck och M. Fokin (se dessa. Suppl.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
