Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stamping-out ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
469
Stanislau-Starodub
470
dan 1922 gift med operasångerskan Göta Ljung-
berg (se denna. Suppl.).
*Stanislau. under Världskriget 1917 återtogs S.
af de förbundne redan 23 juli. S. tillhör nu
Polen och är hufvudstad i vojevodskapet
Stanisławów. 28,213 inv. (1921).
L. W:son M. O. Sjn.
Stanislavskij, Konstantin (hette eg.
Aleksejev, Konstantin Sergejevitj), berömd rysk
skådespelare och teaterledare, f. 1863 i Moskva,
fick redan som gosse vid de ofta upprepade
sällskapsspektaklen i hemmet tillfälle att utveckla sina
rika teateranlag. "Den alexejevska teatercirkeln"
gaf 1877–88 i en på fädernegården utanför Moskva
särskildt inredd teater med allvar förberedda
föreställningar, och S. vardt småningom själen i det
hela. Därefter tillfredsställde han sin spellust
inom alla möjliga amatörsällskap i Moskva; det
var då han började gömma sig under
pseudonymen Stanislavskij. 1888–98 förlade S. sin
teaterverksamhet till det nybildade Konst- och
litteratursällskapets aftnar och kom då under
fackmässig ledning af den gamle berömde
skådespelaren och regissören Fedotov. S. spelade där bl. a.
Ferdinand i "Kabal och kärlek", Uriel Acosta,
Othello, Benedikt i "Mycket väsen för ingenting".
Han tog intryck af Salvinis och Rossis
uppträdanden i Moskva, och Meiningarnas (se d. o.)
gästspel under 1880-talet öfvade afgörande
inflytande på honom. I kompaniskap med dramatikern,
konservatoriedirektören V. Nemirovitj-Dantjenko
började S. 1897 förberedelserna för det företag, som
skulle göra hans namn vida kändt, den
Konstnärliga teatern i Moskva. Den
öppnades hösten 1898, fick genast sin mecenat i S.
T:vitj Morotsov och kunde 1902 flytta in i eget
hus vid Kamergerskijallén. Personalen var utvald,
men ett kräfde S. af dem alla – själfförgätenhet
och ödmjukhet inför uppgiften. Och för
repertoaren gällde, att endast det bästa var godt nog,
klassiskt som modernt. Man gaf berömda pjäser
af A. Tolstoj, L. Tolstoj Gorki, Gogol, Tjechov,
Ostrovskij och Dostojevskij, f. ö. Sofokles, Shakspere,
Molière, Goldoni, Hauptmann, Maeterlinck samt
många af Ibsen. Flera annex till sin teater
öppnade S. för nyare tidsideal, men själf förblef han
sina egna ideal trogen och gick, då ryska
revolutionen kväfde så godt som hela hans gamla
repertoar, 1921 i landsflykt med sina trogna. Sedan
dess har han spelat i Väst-Europa och Amerika.
En del af S:s sällskap gaf 1922 i Stockholm
mycket uppmärksammade föreställningar. – S.
utmärker sig både som skådespelare och som regissör
för fantasiens rikedom, humorns friskhet och
känslans djup, allt i förening med en underbar
känslighet för naturens egen röst. Han är en
fullblodsrealist, som förbluffar med sin sanning, men som
aldrig verkar hvardag, därför att allt hvad han
skapar silas först genom en klar intelligens och sist
genom ett af de starkaste konstnärstemperament,
som modern teater öfver hufvud egt. – S. utgaf
1924 sina memoarer: My life in art. Jfr H.
Carter, "The new theatre and cinema of Soviet
Russia" (1924).
G. K-g.
"Stanley. - 9. Edward G. Villiers S.,
17:e earl af Derby, var april 1918-nov. 1920
brittisk ambassadör i Paris samt, i Bonar Laws mi-
nistär och Baldwins första ministär, ånyo krigsmi-
nister okt. 1922-jan.
1924. Han är entusi-
astisk vän till Frank-
rike och har åren efter
Världskriget gjort sitt
stora inflytande gällan-
de för att hindra en
brytning mellan de
båda särskildt i skade-
ståndsfrågan ofta kif-
vande förbundsbröder-
na. Som innehafvare
af väldiga jordegendom-
mår i Lancashire är
han där synnerligen in-
flytelserik, och hans
moderat frihandelsvänliga åskådning har flera
gånger verkat dämpande på unionistiska ministärers
tullpolitik. V. S-g.
’Stanley, sir Henry M. Sp. 995, rad 24 upp-
ifr. står centralasiatiska bör vara centralafrikanska.
Stannif öreningar och Stannoföreningar.
Se Tenn.
Stannïn, miner. Se S t an ni t. Suppl.
"Stannit betecknar dels det i hufvudarb. be-
skrifna mineralet (med den kemiska formeln Cu.2 Fe
SnS4), som riktigare benämnes stannìn eller tennkis,
dels en oren form af tennmalm (se d. o.) 1. kassiterit
från Cornwall, dels salter af tennoxidul, SnO,
med baser, t. ex. natriumstannit, NaoSnOo.
ìv. A. V-g.
*Stanzerna. Se äfven Vatikanen, fig. 2.
*Starbäck. - 3. K a r l S. tillhörde som led. af
landtmanna- och borgarpartiet Andra kammaren
åren 1921-24 (för Stockholms stad) och var där-
under led. af konstitutionsutskottet 1922-24. Han
var telegraffullmäktig t. o. m. år 1919. Närmast
med anledning af hans sträfvanden för svenskt na-
turskydd och svensk hembygdsvård hyllades han på
sin 60-årsdag 1923 af vänner med en öfver honom
slagen medalj. I tal och skrift har han ifrigt ver-
kat för vidmakthållande och stärkande af Sveriges
försvar.
*Starcke, K. N., var led. af folketinget t. o. m.
1918. Han har skrifvit äfven läroböcker i pedagogik,
psykologi och logik samt ekonomisk-politiska arbe-
ten. P. E-t.
*Stark, Johannes, är sedan 1920 professor i
Würzburg och ledare för en af honom inrättad fy-
sikalisk-teknisk försöksanstalt. 1919 erhöll han
Nobelpriset i fysik för upptäckten af Doppler-
effekten i kanalstrålar och den s. k. Starkeffekten.
Af Die prinzipien der atomdynamik utkommo d.
II 1911, d. III 1915 och omarb. uppl. af d. I
1922. Han har vidare skrifvit bl. a. Die spek-
tralanalyse der chemìscJien atome (1914) samt i
"Jahrbuch der radioaktivitet und elektronik",
hvars utg. han var till 1920, sammanfattande artik-
lar om de kemiska elementens ionisering och spektra.
Jfr Fysik, sp. 1110, och M o l e k y l a r f y s i k,
sp. 579, båda i Suppl. " E."R-dt.
*Starkefîekt. Se äfven S t a r k, J., och S p e k-
t r u m i Suppl.
*Starobjelsk tillhör nu guv. Artemovsk (f. d.
Bachmut) i Ukraina.
*Starodub tillhör nu guv. Gomel i
Sovjet-Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
