Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stachovitj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stadsplanenämnd, en kommunal nämnd, hvilken
åligger att uppgöra förslag till nya eller ändrade
stadsplaner och planer för trafikleder jämväl utom
stadsplanen samt att i öfrigt handlägga de frågor
rörande samhällets stadsplane- och trafikväsen, som
af kommunalstyrelsen hänskjutas till nämnden eller
af annan anledning framkomma. Sveriges enda
stadsplanenämnd är Stockholms, som utvecklats ur
en kommitté (stadsplanekommissionen), som tillsattes
för revision och utvidgning af stadsplanen, ett
arbete, som visade sig vara ytterst kräfvande och
befanns böra få permanent karaktär. Dess verksamhet
har årligen ökats i mån af stadens tillväxt.
Till nämnden har lagts äfven viss utredning rörande
stadsbyggnadssambandet med kringliggande kommuner
för uppgörande af en s. k. generalplan. Nämnden består
af ordf., tillsatt af stadskollegiet bland borgarråden,
och 8 led., som jämte 8 suppleanter väljas af stadsfullmäktige.
Verkställande organ är Stadsplanekontoret,
hvars chef är stadsplanedirektören.
P. H–n.
Stadsstadgor. De s. k. stadsstadgorna, hvilkas
tillämpning å visst område innebär municipalsamhälles
(se d. o. Suppl.) bildande, äro: byggnadsstadgan för
rikets städer 8 maj 1874, brandstadgan 15 juni 1923
och hälsovårdsstadgan 19 juni 1919, i de delar de
2 sistnämnda stadgorna afse stad, äfvensom 1:a kap.
af lagen 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad
(om stadsplan och tomtindelning).
G. F–t.
Stadsstyrelse utöfvar inom städer under landsrätt
(se d. o. Suppl.) magistratens (se d. o.) administrativa
och kommunala åligganden. Dess organisation och uppgifter
anges i reglemente, som fastställes af K. M:t. I sådan
stad, som erhållit stadsrättigheter före 1921,
består stadsstyrelsen regelmässigt af 1 ordförande,
för 4 år i sänder förordnad af länsstyrelsen, samt 2
ledamöter, hvilka (jämte samma antal suppleanter)
för likaledes 4 år väljas af stadsfullmäktige. Enligt
lag 18 juni 1920 skall i stad, som efter ingången
af 1921 kommer i åtnjutande af stadsrättigheter,
stadsstyrelsen bestå af 1 kommunalborgmästare
(se Borgmästare. Suppl.), tillsatt af K. M:t
bland 3 behöriga personer, som föreslagits af stadens
vid stadsfullmäktigeval röstberättigade inv., samt minst
2 kommunalrådmän, utsedda af stadsfullmäktige.
Stadsstyrelse ha (årtalen inom parentes utmärka tiden
för stadsbildandet)
Östhammar (1368),
Öregrund (1491),
Borgholm (1816),
Haparanda (1842),
Tidaholm (1910),
Arvika, Eslöf och Huskvarna (1911),
Djursholm, Hässleholm och Nässjö (1914),
Trollhättan (1913),
Katrineholm och Sollefteå (1917),
Avesta, Boden, Ludvika och Tranås (1919),
Mjölby, Hvetlanda och Värnamo (1920),
Mölndal (1922) samt
Lidingö (1926).
Den i 1920 års lag angifna nya organisationen
af stadsstyrelse med kommunalborgmästare och
kommunalrådmän är införd i Mjölby, Hvetlanda,
Värnamo och Mölndal samt skall under 1926
vinna tillämpning i Lidingö.
G. F–t.
Stadsveterinär. Se Veterinär.
*Staël von Holstein. – 7. A. L. Germaine S.
Se P. Kohler, "Madame de S. et la Suisse" (1916),
A. C. P. Haggard, "Madame de S." (1922), och
Ida Boy-Ed, "Madame de S." (s. å.).
*Stafby skrifves officiellt Stavby. 852 inv. (1925).
*Staffans församling. Se Gäfle äfven i Suppl.
*Stafkyrka. Se R. Conricus, "Fädernas kyrka, stavkyrkan" (1924).
*Stafnäs skrifves officiellt Stavnäs. 2,591 inv. (1925).
*Stafsing, F. B., dog 25 okt. 1922 i Djursholm.
Stage society [stei’dʃ səsai’iti].
Se Engelska litteraturen. Suppl., sp. 593.
*Stagnelius. – 2. E. J. S. Först genom senare
års litteraturforskningar ha S:s lefnad och verk
blifvit vetenskapligt undersökta. Hufvudverket är den
1919 i 5 bd fullbordade uppl. "Samlade skrifter",
utg. af F. Böök, som äfven utgett en grundläggande
monografi öfver S. (s. å.) och hans Valda skrifter
(2 bd, 1923). Vidare må nämnas
S. Cederblad, "Studier i Stagnelii romantik" (1923),
"Romantikern Stagnelius" (i "Samlaren" 1923 o. 1925) och
"Amanda i dikten och verkligheten" (ibid., 1925),
H. Olsson, "S. och enslingsskapet" (ibid.),
textkritiska afhandlingar af B. Risberg i "Nysvenska studier" (1921 ff.), och
A. Nilsson, "Kronologien i S:s diktning" (1926). –
Tillägg och rättelser till art. i hufvudupplagan:
Sp. 937 r. 3 nedifr. orden "i hvars gymnasium han gick ett år" utgå;
sp. 938 r. 15 nedifr. står Sång öfver qvinnan i Norden
bör vara Sång till qvinnorna i Norden. –
"Blenda" torde vara skrifven 1816–17, "Gunlög" 1814,
"Sigurd Ring" 1817. S:s Amanda var med största sannolikhet
fröken Fredrika Almgren i Stockholm. En minnesvård öfver S.
aftäcktes 24 juni 1924 vid Gärdslösa prästgård, hans födelseort.
R–n B.
Stagöga, sjöv. Se Öga 2, sp. 62.
*Stahl (sp. 943), G. E. Till S:s viktigaste
kemiska arbeten hör
Zymotechnia fundamentalis seu fermentationis theoria generalis (1697),
hvari han utvecklat sin flogistonteori. Oaktadt denna teoris
orimlighet har dock S. förmått lämna en öfversiktlig
framställning af oxidations- och reduktionsföreteelserna.
K. A. V–g.
*Stahl, E. Chr., dog 3 dec. 1919 i Jena.
C. Lmn.
Stalagmometer. Se Meiostagminreaktion. Suppl.
Stalin, Josef Vissarionovitj, rysk
kommunistisk politiker, f. 1879, bondson från guvernementet
Tiflis i Kaukasien, inträdde 1898 i socialdemokratiska
partiet i Tiflis, öfvergick sedermera till bolsjevikerna,
deporterades 1903 till Sibirien, men rymde därifrån 1904.
Ånyo häktad för revolutionär verksamhet 1910, rymde S.
till Galizien 1912, återvände till Petersburg 1913 och
blef där snart ånyo häktad och deporterad till Sibirien.
S. frigafs efter marsrevolutionen 1917 och verkade som
bolsjevikisk agitator till bolsjeviksegern i nov. 1917,
hvarefter han blef först folkkommissarie för
nationalitetsärenden och sedermera politisk kommissarie
för den röda armén. S. har sedermera på olika ämbetsposter
varit en af de mest inflytelserike bolsjevikledarna,
särskildt efter Lenins död, 1924.
Stalingrad, officiellt namn på Tsaritsyn (se d. o.)
samt på ett ryskt guv., som utbrutits ur guv. Saratov.
O. Sjn.
*Stallmästargården. Egendomen tillhörde under
medeltiden Klara kloster (se d. o.), indrogs af
Gustav I till kronan och har sedan 1620-talet lydt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
