Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skyskrapa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järnvägs-a.-b. Se Nordmark–Klarälfvens
järnvägar. Suppl.
F. P.
*Skyskrapa, 1. Se Stockholm. Suppl.
Skyskura, her. Se Sköld, sp. 1362.
*Skytte. 1. (Sp. 1278) Johan S. Se T.
Berff, "J. S., hans ungdom och verksamhet under
Karl IX:s regering" (1920).
Skyttegrafsartilleriet. Se Artilleri. Suppl.,
sp. 307.
Skyttegrafsfeber (eng. trench fever), uppfattad
som egenartad sjukdom först under Världskriget,
öfverföres genom klädlöss. Den synes emellertid
vara identisk med en sedan länge känd
sjukdom, Volynisk femdagarsfeber, så kallad,
emedan hög feber i typiska fall återkommer hvar
5:e dag. Den brukar icke gå till döden, men
har gjort arméerna afbräck genom det stora
antalet akut insjuknade och genom kroniska
följdsjukdomar, som den ibland har i släptåg.
Sjukdomen börjar plötsligt med feber, hufvudvärk,
yrsel, smärta i rygg och ben och bakom ögonen.
Ansiktet är rodnande, ögonens bindehinnor
inflammerade; i blodet finnes måttlig leukocytos, basofil
punktering af de röda blodkropparna; mjälten är
förstorad. Temperaturkurvan har växlande
utseende; feberanfallet går i regel öfver på 3–6 dagar.
I vissa fall komma feberrecidiv, så att förloppet
erinrar om Typhus recurrens. I flertalet fall
återvinns inom relativt kort tid fullständig hälsa. En
rätt stor procent af de sjuke besväras dock längre
fram af reumatisk muskelsmärta, oregelbunden
hjärtverksamhet, benägenhet för lätta feberanfall
och kan bli permanent oduglig till krigstjänst.
Smittämnet finns i blodet under det akuta stadiet
och har påvisats där ända till 11 veckor efter
sjukdomens början. Äfven i den sjukes urin och
upphostningar finns smittämnet, däremot icke i hans fasta
exkrementer. Friska personer, som fått blod eller
blodplasma från patienter insprutadt intravenöst
eller intramuskulärt, ha fått sjukdomen 6–22
dagar därefter. I skyttegrafvarna öfverfördes
sjukdomen genom löss. En amerikansk kommission visade
att. om löss, som minst 5 dagar tidigare fått suga
blod från feberpatienter, öfverfördes till friska
personer, utbröt sjukdomen hos dessa först efter en
inkubation af 14–38 dagar. Lössen själfva fortforo
under minst 23 dagar att vara infektiösa;
smittämnet öfvergår icke på lössens afkomma.
Sjukdomen kan öfverföras ej endast genom bett af
infekterade löss, utan kanske oftast därigenom, att
lusexkrementer eller hela insekterna ingnidas i rispade
delar af huden (klåda). Exkrementer från friska
löss äro oskadliga; smittämnet har sålunda icke
normalt sitt säte i lössen.
Smittämnet hör till de filtrerbara virus; dess
natur är icke fullt klar, men torde stå Rickettsia
Prowazeki (se d. o. Suppl.) nära. Det är jämförelsevis
resistent mot torka och solljus; det öfverlefver
upphettning till 60° C. under 1/2 timme, öfverlefver
däremot icke 70° C. på samma tid. Lössens
bekämpande och utrotande äro de praktiskt viktigaste
åtgärderna till sjukdomens förekommande. – Litt.:
Muir och Ritchie, "Manual of bacteriology"
(1919), v. Wasielewsky, "Fünftagefieber" (i
"Handbuch der ärztlichen erfahrungen im
Weltkriege", bd VII, 1922).
G. Wrgn.
Skyttelväktare. Se V ä f n i n g, sp. 44.
*Skyttevärn. Se äfven Fältbefästning.
Suppl., sp. 1121.
* Skytteväsen. (Sp. 1289) Kalmar län och Alfs-
borgs län äro hvartdera delade i 2 skytteförbund. -
Skytteförbundens öfverstyrelse ut-
göres af l ordf., l led. för hvart och ett af de 27
skytteförbunden samt ett verkställande utskott.
Den frivilliga skytterörelsen har alltifrån sin till-
komst 1861 t. o. m. 1922 åtnjutit statsunderstöd på
grund af k. proposition till riksdagen. Därefter
har statsunderstöd tillkommit på grund af enskilda
motioner, enär de socialdemokratiska regeringarna
nekat att därom af ge proposition. Statens un-
derstöd, som 1922 utgjorde 1,376,000 kr., har fr.
o. m. 1923 nedsatts till 500,000 kr., hvilken minsk-
ning inverkat synnerligen menligt på skytterörelsens
utveckling.
31 dec. 1924 funnos i riket 1,833 skytteförenin-
gar med tills. 116,781 medlemmar, hvaraf 108,189
aktiva och 8,582 passiva. Under s. å. lossades
10,548,797 skarpa skott och hade 86,668 medlem-
mar fullgjort villkoren för erhållande af statsunder-
stöd. S. å. utdelades 8,450 statens utmärkelsetec-
ken (skyttemärken af brons, silfver och guld;
fig. l i hufvudarb.) och svenska skytteförbundens
riksmedalj af silfver och guld (fig. 2) samt
årtalsmärken af brons, silfver och guld (fig.
3) jämte tillhörande diplom (fig. 4 och 5). H. J-dt.
*Skytts härad ingår nu i Malmö fögderi. 14,500
inv. (1925). Se O. Christoffersson, "S.
Kulturhistorisk beskrivning" (1918).
*Skytts kontrakt omfattar nu endast 8
pastorat, i det att Håslöf jämte Bodarp, Västra Tommarp
och Skegrie nu bilda ett pastorat med Håslöf som
moderförsamling samt Västra Alstad jämte Fru
Alstad, Stora Slågarp och Lilla Slågarp ett pastorat
med Västra Alstad som moderförsamling. 24,940
inv. (1921).
E. A-t.
Skywriting [skai’raitiŋ], eng. (af sky, himmel,
himlahvalf, och writing, skrifning), en nymodern
annonseringsmetod, som består däri, att en
konstflygare under kortare svängar med sin flygmaskin
högt uppe mot den dagsblåa eller klarmörka
himlen utsläpper kurvor och streck af en tät och hvit
rök, hvilka bilda väldiga bokstäfver i ett firmanamn
e. d. och stå kvar uppe i rymden långa stunder
(ibland ända till en halftimme eller mer), innan de
skingras. Metoden, uppfunnen af major J. C.
Savage, visades 1923 i Göteborg och Stockholm af
engelske flygaren Bramson, men har ej här vunnit
efterföljd.
*Skådebanan fullföljer alltjämt sin verksamhet.
Emellertid ha lokalafdelningarna i landsorten (sp.
1291) indragits och ersatts med utsända
föreläsnings- och teaterturnéer i samarbete med andra
folkbildningsorganisationer. Sedan 1920 hyr
Skådebanan af Stockholms stad Tantolundens
friluftsteater och ger där folkpjäser.
Skålyxa, tekn. Se Yxa 1.
*Skåne. (Sp. 1309) Arealen beräknades 1 jan.
1925 till 11,303,11 kvkm., hvaraf 10,977,19 kvkm.
land. 743,791 inv. (s. å.), 68 inv. pr kvkm. De
båda länen omfatta nu 13 fögderier, 13 städer och
383 landskommuner. Ecklesiastikt bildar S. 21
kontrakt, fördelade i 212 pastorat med 381 lands- och
16 stadsförsamlingar; antalet domsagor är 14. S.
sänder 28 riksdagsmän till Andra kammaren och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
