Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogslind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
305
Skolöverstyrelsen-Skolning
366
statsunderstöd for sitt gymnasium. H.-t. 1924 ut-
írjorde sammanlagda lärjungeantalet vid de högre
íçoss- och samskoìorna 5,623 (3,766 gossar, 1,857
Hickor). Anslaget utgår 1925-26 med 232,500 kr.
Till den tillfälliga löneförbättringen för lärare och
lärarinnor vid de statsunderstödda privatläroverken
är för 1925-26 beviljadt ett anslag å 2,403,000 kr.
I Sverige finnas ytterligare några enskilda sko-
lor, som på grund af sin organisation böra räknas
till här ifrågavarande läroanstalter. De åtnjuta ej
statsunderstöd, men stå under Skolöverstyrelsens
inseende, en förmån, som bl. a. medför rätt till viss
tiänsteårsberäkning för där anställda lärarinnor. En
af dem, realgymnasiet vid Motala samskola (la-
tingymn. är 1925 under bildning), eger rätt
att anställa studentexamen, 3 äro 2-åriga gym-
nasier, förenade med kommunala mellanskolurna i
Boden och Sollefteå samt med statens realskola i
Karlshamn. Studentexamensrätt har Linköpings
gymnasium för flickor, realskolexamensrätt Sol backa
läroverk vid fetjärnhof. - En särställning intar den
af Sv. missionsförbundet grundlagda svenska skolan
i Kina. Den har rätt att anställa realskolexcimen
och åtnjuter särskildt statsanslag. Fr. Sg.
Skolöfverstyrelsen, ett under Ecklesiastikdep.
lydande centralt ämbetsverk. I samband med den
1904 beslutade omorganisationen af de allmänna
läroverken beslöt riksdagen inrättandet af en cen-
tral styrelse för dessa läroanstalter, benämnd
Öfverstyrelsen jör rikets allmänna läroverk (se
d. o.). 1913 tillkom (fr. o. m. 1914) en liknande
centralstyrelse för de till den allmänna folkunder-
visningen hörande läroanstalterna med namnet
Folkskolöfverstyrelsen (se d. o. Suppl.). Genom
beslut af riksdagen 1918 löstes den betydelsefulla
frågan om praktiska ungdomsskolor, hvarjämte den
lägre tekniska undervisningen delvis omorganisera-
des. Ett då framlagdt förslag om upprättande af
en särskild öfverstyrelse för yrkesundervisningen
bifölls ej af riksdagen, som i stället fr. o. m. 1919
sammanförde den centrala ledningen af yrkesunder-
visningen och öfverstyrelsen för folkundervisningen
till ett gemensamt ämbetsverk, benämndt Skolo ver-
styrelsen. Efter förslag af K. M:t beslöt emeller-
tid redan 1919 års riksdag att fr. o. m. 192o sam-
manslå de båda förutvarande centrala skolstyrel-
serna till en gemensam Skolo j v er styrelse, hvars
instr. fastställdes 31 okt. 1919. Den har inse-
ende öfver 1) allmänna läroverk och med dem jäm-
förliga kommunala och enskilda läroanstalter, sta-
tens och enskilda högre lärarinneseminarier; 2)
íolk- och småskolor, anstalter för fortsatt folk-
undervisning och för abnormundervisningen, an-
stalter för utbildning af lärarkrafter för dessa läro-
anstalter samt anstalter .or allmän folkbildning
i öfrigt; äfvensom 3) tekniska läroverk, handels-
läroverk, kommunala lärlings- och yrkesskolor samt
statsunderstödda kommunala och enskilda anstal-
ter för lärlings- och yrkesutbildning, vissa sär-
skilda anstalter för teknisk och annan yrkesutbild-
ning samt anstalter för utbildning af lärare för
yrkesundervisningen. Skolöfverstyrelsen utgöres af
l generaldirektör som chef och ett antal led., be-
nämnda undervisningsråd (se d. o.) och fördelade
på 3 afd., läroverksafd. (f. n. 5 led.), folkskole-
afd. (f. n. 6 led.) och yrkesskoleafd. (f. n. 3 led.).
En af led. inom h varje afd. förordnas att som afd.-
chef förestå afd. Till Skolöfverstyrelsen hör ock
sedan 1921 en statistisk ajd. under en byråchef
(denna afd. lydde förut under Ecklesiastikdep.).
Till öfverstyrelsen hör vidare ett antal konsulenter,
inspektörer och sakkunniga biträden. Generaldi-
rektören eger ensam beslutanderätt i de ärenden,
i hvilkas handläggning han deltar, med undantag
af vissa särskildt angifna ärenden, hvilka aigöras
af generaldirektören och minst 2 led. från hvar
och en af de afd., som af ärendena beröras.
I öfriga (flertalet) fall utöfvas dylik befogenhet
af vederbörande afd.-chef. Fr. Sg.
Skomakarforsen. Se Örebro elektriska
aktiebolag.
Skommarskaten, blixtfyr på fastlandet, n. om
Råskärsö, vid inloppet till Örnsköldsvik, på 63° 12’
12" n. br. och 18° 53’ ö. Igd fr. Gr., 6,9 m. öfver
medelvatten, uppförd 1916. Agaljus. E. A-t.
Skoningsfoss, vattenfall i Tista, strax o. om
Fredrikshald, Norge, 5 m. högt, representerar
l,10j hkr och är utbyggdt. Där ligger S. pappers-
massefabrik. " K. G. G.
*Skoplje tillhör nu Jugo-Slavien. 41,066 inv.
(1922). Under Världskriget var S. på hösten 1914
säte för serbiska regeringen. 23 okt. 1915 intogs
staden af 2:a bulgariska armén (Todorov) och hölls
sedan besatt af bulgarerna till 29 sept. 1918, då
den intogs af fransmännen (orientarmén, Franchet
d’Esperey). Jfr Världskriget, sp. 197 och
249.
H. J-dt.
Skopskrapa. Se Vägmaskiner, sp. 72.
Skoropa’dskyj, Pavel, ukrainsk militär och po-
litiker, f. 3 maj 1873 i Wiesbaden, var urspr. offi-
cer i rysk tjänst och sturgodsegare i Ukraina, del-
tog i rysk-japanska kriget, blef 1915 befälhafvare
för en kavalleridivision och 1917 chef för 34 :e ar-
mékåren samt utsågs i okt. 1917 till kosackhetman.
l Lkraina tillvällade sig S. 29 april 1918 med tyskt
bistand högsta regeringsmakten med titeln ’’hetman
öfver Lkraina", men hans diktatur var endast en
form för det tyska herraväldet där. Efter central-
makternas nederlag hösten 1918 sökte S. närma sig
de segrande allierade, men mötte hos dem misstro
och störtades i dec. s. å af Vinnitjenko och Pet-
Ijura (jfr Ukraina, sp. 882). V. S-g.
Skorpor, kokk., bakverk, som utgöres af små
torkade, möra och ljus- till rostbruna bullar, mer
eller mindre kupiga på ena sidan och flata på den
andra samt mest afsedda att doppas i kaffe, te,
mjölk eller saft och vatten. I skorpor ingå
hufvudsakligen mjöl, mjölk, flottyr, smör (eller margarin)
och socker. Den jästa degen utrullas i längder,
som afskäras och trillas till små bullar; dessa
uppjäsas på plåtar, gräddas, klyfvas längsefter och
torkas i svag ugn. Till de helrunda hvete- l.
sockerskorporna tas hvetemjöl, till de ovala
grahamskorporna grahammjöl, till de aflångt
fyrkantiga kryddskorporna rågsikt och hvetemjöl; de
sistnämnda kryddas med sirap, pomeransskal,
kanel och anis. I de helt små jästpulverskorporna
(med jästpulver i st. f. jäst i mjölet) ingå särskildt
äggulor och kardemumma. De hårda
skeppsskorporna medföras på sjöresor för besättningen.
*Skorsten. Om dissipatorskorsten se
d. o. Suppl.
Skostarr, boí., namn på Carex vesicaria.
Skotning, virkes hopläggning i buntar (skot) för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
