Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogslind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Skollofskolonier-Skolväsen
362
sannolikt varit något ställe i Östersjön, s. om Skå-
nes sydkust. I nordtyska slättens glacialaflagringar
finnas skollor af olika bergarter i stort antal.. Inom
den skandinaviska fjällkedjan finnas skollor af
äldre, hårdare bergarter skjutna öfver de yngre
silurlagren. Jfr öfverskjutning, äfven i
Suppl. K- A. G.
"Skollofskolonier. 1924 utsändes från Stockholms
folkskolor 106 kolonier med tillhopa 3,417 barn.
Dessutom vistades 1,670 barn under någon del af
sommaren s. å. på den af Föreningen för barnens
dag 1911 inköpta egendomen Barnens ö (se d.
o. Suppl.). Koloniverksamheten har utsträckts äfven
till behöfvande lärjungar vid allmänna läroverk och
flickskolor i Stockholm; dessa ha (1924 till ett an-
tal af 88) vistats på Barnens ö. Kostnaderna för
verksamheten i Stockholm uppgingo 1924 till omkr.
400,000 kr. Fr. Sg.
*Skolresor. Under senare år ha af riksdagen
beviljats anslag (numera hopförda till ett anslag,
1925 å 90,000 kr.) till understödjande af folk-
skolebarns resor, dels ferie-, dels studieresor. Sven-
ska turistföreningens stipendier (1924 tills, mer än
10,000 kr.) afsB att befrämja skolungdomens (ej
blott folkskolebarns) sommarvandringar samt skid-
färder i fjälltrakterna under jul- och påskfe-
rierna. Fr- Sg.
*Skolrum. Enligt de af 1920 års normalritnings-
sakkunniga ombesörjda normalritningarna för folk-
skolebyggnader å landsbygden (se Skolhus.
Suppl.) bör klassrum beräknas dels (för lär j. å
högre stadiet) för högst 40 lärj., dels (för lärj. å
lägre stadiet, d v. s. kl. 1-2) för högst 30 lärj.
Rummens mått anges till resp. 9 × 6,5 m. och
7 × 6 m. med i båda fallen en höjd af 3,? m. Fr.Sg.
*Skolrâd. Enligt lag 13 juni 1919 om ändrad
lydelse af förordningen om kyrkostämma m. m. kan
kyrkoförsamling efter K. M:ts förordnande delas
i skilda skoldistrikt; i samband därmed är stad-
gadt, att i hvarje skoldistrikt (förut i hvarje
kyrkoförsamling) skall finnas ett skolråd. Beslut
om förening mellan flera församlingar om gemen-
samt skolråd kan enligt nämnda lag numera fat-
tas endast af K. M:t, som likaledes besluter
om uppdelning af församling i flera skoldistrikt.
För att tillförsäkra lärarna i ett skoldistrikt möj-
lighet att ur lärarsynpunkt bevaka lärarnas och
skolans intressen är i folkskolestadgan föreskrif-
vet, att distriktets lärare ega, därest ej någon
eller några bland dem äro valda till led. i
skolrådet, att bland sig utse en representant, som
eger att vara tillstädes vid skolrådets sammanträ-
den. Dylik representant eger deltaga i öfverlägg-
ningarna, men ej i besluten; han kan dock få skilj-
aktig mening antecknad till protokollet. Han eger
ej närvara vid behandlingen af frågor rör. tjänst-
göringsbetyg eller disciplinärt inskridande mot lä-
rare. Fr. Sg.
Skolråd, ämbetsman. Se Skolstyrelsen
(i Finland). Suppl.
*Skolsparkassa. I anledning af remiss af den
i hufvudarb. omnämnda riksdagsskrifvelsen hem-
ställde styrelsen för Postsparbanken och Skolöfver-
styrelsen 1920, att ärendet måtte öfverlämnas till
de s. å. tillkallade sakkunnige för omorganisation
af Postsparbanken. Dessa föreslogo anordnande af
en i viss mån obligatorisk skolsparkasseverksam-
het i förbindelse med Postsparbanken i skolor, som
stå under Skolöverstyrelsens inseende. Förslaget
har sedermera ej föranledt någon åtgärd från
K. M:ts sida. Fr. Sg.
*Skolstadga. Den af K. M:t 26 sept. 1921 ut-
färdade förnyade folkskolestadgan utgör en revi-
derad uppl. af 1897 års stadga. - För flera andra
slag af läroanstaltei än folkskolorna och de all-
männa läroverken gälla af K. M:t utfärdade stad-
gor. Fr. Sg.
Skolstaten. Se Ref orm sko lo r. Suppl.
* Skolstyrelse. Centralstyrelse för de till folk-
och yrkesundervisningen hörande läroanstalterna
liksom för de allmänna läroverken och flertalet
med dem i afseende å organisationen jämförliga
läroanstalterna är numera Skolöverstyrelsen (se
d. o. Suppl.). - 1918 års skolkommission föror-
dade i sitt förslag till ny läroverksorganisation en
utvidgning af den i fråga om statssamskolorna och
de tekniska läroverken förefintliga lokalstyrelse-
institutionen på så sätt, att såväl real- och flick-
skolor som gymnasier och lyceer skulle ställas
under inseende af en lokal styrelse med ej allt-
för begränsad befogenhet. Fr. Sg.
Skolstyrelsen i Finland, ett till Undervis-
ningsministeriet hörande verk, leder och of verva-
kar den till området för folkundervisningen och
lärdomsskolan hörande undervisnings- och uppfost-
ringsverksamheten samt det fria upplysningsarbetet,
hvarvid den eger direkt leda verksamheten i sta-
tens undervisningsanstalten samt utöfva tillsyn öfver
de kommunala och privata. Styrelsen förestås
(enl. förordn. 10 mars 1924) af l oj v er direktör och
utöfvar sin verksamhet genom 3 afd., nämligen afd.
för lärdomsskolan (6 skolråd, af hvilka l afd.-chef),
som handlägger ärenden ang. statens samt kommu-
nala och privata finskspråkiga lärdomsskolor, afd.
för folkundervisningen (6 skolråd, af hvilka l afd.-
chef), som handlägger ärenden ang. finskspråkiga
folkskollärarseminarier. folkskolor, döfstum- och
blindskolor, folkhögskolor, arbetarinstitut, fristå-
ende bildningsanstalter och förberedande skolor,
och en svenskspråkig afd. (5 skolråd, af hvilka 2
företrädande lärdomsskolan och 2 folkundervis-
ningen samt l lagfaret; af de 4 förstnämnda utses
en till afd.-chef), som handlägger ärenden rörande
den svenskspråkiga undervisnings- och upplysnings-
verksamheten. För alla afd. gemensamma äro l
manlig och l kvinnlig inspektor för gymnastik och
hälsovård, l inspektor för teckning och slöjd för
gossar samt l inspektor för undervisningen i hand-
arbete och huslig ekonomi för flickor. Dessutom
finnas en räkenskapsbyrå och ett kansli. Ärenden
af principiell natur handläggas vid allmänt ple-
num (öfverdir. samt afd.-chefen och l skolråd från
hvarje afd.) eller vid gemensamt sammanträde af
två afd. (öfverdir. samt af d.-chef en och l skol-
råd från hvardera afd.); of riga ärenden handläg-
gas vid af d.-sammanträde (öfverdir. och samtliga
till afd. hörande skolråd; dock deltar öfverdir. ej
i den svenskspråkiga afd:s sammanträden). O. B-n.
* Skolväsen. Af särskild betydelse för Sveriges
högre skolväsen måste anses vara det förslag till ny
läroverksorganisation, som 1922 framlades af den
1918 tillsatta skolkommissionen. Det utgår från
den principen, att den högre skolan skall genomgå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
