Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skifarp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Skifarp-Skiljenämnd
348
*Skifarp, officiellt S kivar p hade 2;027 inv. .
1925.
Skif brytning, bergs-v. t en brytningsmetod (se
Grufbrytning, sp. 388 o. f.), som karakteri-
seras däraf, att hvarje etage uppdelas i horisontella
skifvor, som sedan brytas i ordning uppifrån och
nedåt. Från utfraktsorten på etagens bottennivå
uppdrifvas stigorter och från dessa ett system af
orter för hvarje skifva. Of ver orterna lämnas ett
tjockare eller tunnare tak (ofta 2 à 3 m.), sona se-
dan med början längst bort från stigorterna i öfver-
sta skifvan bringas i ras, samtidigt som malmen
mellan orterna utstrossas. Den brutna malmen trans-
porteras genom stigorterna ned till utfraktsnivån,
och arbetet fortgår bakåt mot stigorterna i skifva
efter skifva, h varvid hängväggen och of vanför lig-
gande gråberg få rasa efter. K- S-H.
*Skifferolja. - De af regeringen 1913 tillkal-
lade sakkunniga aflämnade 1918 sitt utlåtande (tr.
1919) ang. i Sverige förefintliga förekomster af
alunskiffer (se d. o., äfven i Suppl.), hvilka man
möjligen kunde anse utgöra grundlag för indu-
striell utvinning af oljor. Enligt dessa uttalanden
finnas såväl på Kinnekulle som i Närke förutsätt-
ningar för en större industri, och förarbeten pågå
nu i relativt stor skala, utförda dels af Kinnekulle-
verken vid deras egendom i Kinne-Klefva socken,
dels af A.-b. Svenska skifferverken vid Lanna i
ïïidinge socken. Vid Kinnekulleverken af destille-
ras oljan i ugnar konstruerade af Sv. Bergh och
K. E. Larsson och vid Lanna genom suggasgenera-
torer konstruerade af L. 0. Svedlund. I bägge
fallen af destilleras oljan vid relativt låga tempe-
raturer under tillförsel af vattenånga, och som bi-
produkt erhålles en brännbar gas af ganska stort
värmevärde. Då anläggningarna vid Kinnekulle-
verken äro afsedda för en afverkning af 100 ton
om dagen, torde man med det snaraste få ett prak-
tiskt afgörande af skifferoljefrågan. Den svenska
skifferoljans kemi har på Ing. vet. akad:s uppdrag
studerats af professor B. Holmberg, som i akadis
’’Handlingar" offentliggjort "Skifferoljeundersök-
ningar" (I-IV, 1922-25). K. A. G.
*Skifling, Skif s vamp. Se färgpl. II och
III till art. Svampar.
’Skiljedom. Upprättandet af Nationernas
förbund (se d. o. Suppl.) och sedermera ska-
pandet af den därur framgångna Permanenta
internationella domstolen (se d. o.
Suppl.) i Haag afse att ytterligare främja mellan-
folkliga tvisters fredliga biläggande. Det är fram-
för allt rättstvister, som där kunna lösas. För öfrigt
synes en viss tendens kunna spåras att afskilja in-
ternationella intressekonflikter från domstolsafgöran-
de. De i Locarno 1925 (där paraferade 16 okt.; un-
dertecknade i London l dec.) ingångna fyra skilje-
domsöfverenskommelserna mellan Tyskland å ena si-
dan och resp. Belgien, Frankrike, Polen och Tjecho-
Slovakien å den andra, afse till skillnad mot hvad
som föreslogs i Genèveprotokollet 1924 (se Natio-
nernas förbund. Suppl., sp. 711-712), att
endast tvister af rättslig karaktär kunna bli föremål
for obligatoriskt rättsligt afgörande, medan däremot
intressetvister skola bli föremål för ett förliknings-
förfarande. I samband med tillkomsten af Nationer-
nas förbund äro nya typer af skiljedomstraktater un-
der utbildning. Sålunda skiljes i den mellan Sverige
och Tyska riket 1924 ingångna skiljedoms- och för-
likningskonventionen, såsom ock benämningen anger,
mellan olika behandling för olika slag af internatio-
nella tvister. Enligt denna konvention skola alla tvis-
ter, af hvilket slag de vara må, hänskjutas till fred-
ligt biläggande, hvilket jämväl är grundprincipen i
Locarnofördragen. Så är äfven förhållandet med
den 1925 ingångna, ännu (jan. 1926) ej ratificerade
skiljedomstraktaten mellan Sverige och Norge, hvil-
ken afser att ersätta skiljedomsbestämmelserna i
Karlstadskonventionen af 1905. I den nya svensk-
norska skiljedomstraktaten har man gått ännu ett
steg längre, i det att obligatoriskt skiljedomsförfa-
rande där införts att vid behof komma till använd-
ning äfven beträffande intressekonflikter, och i jan.
1926 ingicks med Danmark en traktat af samma
innehåll som den svensk-norska. Jämväl med Po-
len och Tjecho-Slovakien har Sverige 1925 in-
gått skiljedomskonventioner, hvilka ännu (jan.
1926) ej ratificerats. Den svensk-engelska skiljedoms-
traktaten har 1924 förnyats. - I de fredstraktater,
som ingingos vid Världskrigets slut, stadgades
rörande ett stort antal i traktaterna angifna tviste-
frågor afgörande genom skiljedom. - (Sp. 998)
Svenska ledamöter af den enligt beslut af Haagkon-
ferensen 1899 bildade Permanenta skiljedomstolen
i Haag äro f. n. (1926): landshöfding K. H.
L. Hammarskjöld, f. d. utrikesminister J. Hell-
ner, envoyén frih. K. Bildt och presidenten frih.
Erik T. Marks von Würtemberg. Norska ledamöter
äro f. d. statsministern G. Gram, f. d. statsministern
S. Ibsen, f. d. lagtingspresidenten, hypoteksbanks-
direktören H. J. Horst och overretsjustitiarius F.
V. N. Beichmann. Danska ledamöter äro amtman-
nen A. Vedel, overretsassessoren D. G. G. Nyholm,
departementschefen F. C. G. Schröder och envoyén
H. Zahle. Jfr W. E. Hall, "A treatise on inter-
national law" (8:e uppl. 1924, utg. af Pearce
Higgins), E. Benes, "Les accords de Locarno"
(1925), och F. v. Liszt, "Völkerrecht" (senaste
uppl. 1925). - Om skiljedomare i arbetstvister se
Förliknings- och skiljenämnder.
Suppl. C. G. W-n.
*Skiljedomare. Om skiljedomare i arbetstvister
se Förliknings- och skiljenämnder.
Suppl.
’Skiljedomstol. - 3. Om Internationella
handelskammarens skiljedomstol se
Handelskamrar. Suppl. - Jfr äfven Skil-
jedom. Suppl
*Skiljemän. Bestämmelsen i 1906 års lag, att
till skiljeman ej får utses statens förlikningsman i
arbetstvister, återfinnes äfven i den nya lagen om
medling i arbetstvister 28 maj 1920 (§ 8), hvilken
fullständigas genom två lagar af s. d. ang. dels
särskilda skiljedomare i arbetstvister, utsedda af
K. M:t att fungera efter parters anmodan, dels
viss central skiljenämnd för vissa arbetstvister,
bestående af sju ledamöter. Dessa skiljedomares
och nämndledamöters uppdrag är fast, och de ut-
ses i förväg för viss tid. &ld-
’Skiljenämnd. Om central skiljenämnd i arbets-
tvister m. m. s? F ö r l i k n i n g s- och skilje-
nämnder. Suppl. - Om Stockholms handels-
kammares skiljenämnd se Handelskamrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
