Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukvårdsbidrag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Sjöcrona- Sjöfartssäkerhetslagstiftning
322
*Sjöcrona, Cornelius Alexander, f.
1835, dog 30 juni 1917.
’Sjöfart. (Sp. 792-793) Världskrigets utbrott
1914 medförde en mycket stark, om än i viss mån
öfvergående och småningom häfd nedgång i handel
och sjöfart, likaså det skärpta u-båtskriget och
blockaden från febr. 1917 och krisen, som inträf-
fade vid 1920 års midt. Sjöfarten uppnådde där-
efter först med åren 1922-23 i stort sedt 1913-14
års omfattning. U-båtskriget och mineringarna
vållade betydliga förluster i fartyg, varor och
människolif. Frakter och tonnagepris stego våld-
samt, men sjönko lika starkt i och med 1920-21
års kris. Under kriget byggde Nord-Amerikas för-
enta stater genom sin Shipping board en väldig
handelsflotta och intai på detta område numera
platsen närmast efter England. 1914 räknade För-
enta staternas handelsflotta 4,330,000 bruttoton,
1925 däremot ,15,377,000 ton (hvaraf dock flera
mill. ton voro upplagda). Englands flotta upp-
gick 1925 till 19,441,000 tor. mot 18,892,000 1914.
Tyskland, som genom Versaillesfreden fick utlämna
största delen af sin handelsflotta, arbetar på att
åter förskaffa sig en sådan och egde vid 1925 års
midt 3,074,000 ton mot 5,135,000 ton 1914. Näst
England och Förenta staterna komma numera Ja-
pan med 3,920,000 bruttoton, Frankrike med
3,512,000, Tyskland med 3,074.000, Italien med
3,029,000, Norge med 2,681,000, Nederländerna
med 2,601,000 och Sverige med 1,301,000 ton.
Världshandelsflottan omfattade 30 juni 1925 32,916
fartyg om 100 bruttoton och därutöfver med tills.
64,641,000 ton mot 24,444 fartyg om 45,404,000
ton 1914. Då världshandeln knappast ännu upp-
nått förkrigskvantiteten, har denna disproportion
åstadkommit ett sedan 1920-21 års kris svårt läge
för sjöfarten med mycket låg fraktnivå.
Yärldens segeltonnage, sedan länge stadt i till-
bakagång, har numera praktiskt taget spelat ut sin
roll på de större sjöfartsvägarna. Från 1,718,000
ton 1914 har detsamma gått tillbaka till 1,105,000
ton 1925 eller från 8,1 till 3,5 proc. af världs-
handelstonnaget. Närmare hälften af segelflottan
eges af Förenta staterna. - I öfrigt är motorfar-
tygs-tonnagets snabba tillväxt karakteristisk för
den senare utvecklingen. 1914 utgjordes endast
0,45 proc. af världshandelstonnaget utaf motor-
fartyg, men 1925 ej mindre än 4,2 proc. Sverige
har gått i spetsen härvidlag. Af dess sjögående
handelsflotta utgjordes vid 1925 års midt ej min-
dre än 20,7 proc. (efter bruttotonnaget räknadt) af
motorfartyg. - Oljan har också i allt större ut-
sträckning användts som bränsle för ångfartyg.
1914 uppgaf Lloyd’s register endast 1,310,000
bruttoton ångfartyg med oljeeldning, utgörande 2,9
proc. af världshandelstonnaget; 1925 uppgick den-
na fartygskategori till 17,800,000 ton, d. v. s. 27,5
proc. - De koleldade fartygen ha gått tillbaka
från 88,8 proc. af världshandelsflottans brutto-
tonnage 1914 till 64,8 proc. 1925. Det är dock
eg. det med kolfångmaskiner drifna tonnaget, som
gått tillbaka. Turbinångarnas tonnage har visat
en stark ökning, från 73,000 ton 1914 till 9,100,000
ton 1925.
På rederiföretagens område tog statsverksamhe-
ten under Världskriget väldig omfattning särskildt
i Förenta staterna, Australien. Canada, Frankrike,
Trvckt den 2G’i 26
Portugal och Brasilien. Världens största rederi är
numera Förenta staternas Shipping board, som trots
betydande fartygsförsäljningar, nedskrotning och
upphuggning vid 1925 års midt egde ett tonnage
af 5,923,000 bruttoton. De privata amerikanska
rederiernas tonnage utgjorde 9,413,000 ton.
De största privata rederierna i världen äro nu-
mera icke som under årei närmast före kriget
tyska, utan engelska, nämligen de 5 rederierna
British India steam nav co. med ett tonnage (af
fartyg om minst 100 bruttoton) af 759,000 ton,
Furness, Withy & co. med 698,000 ton, Alfred
Holt & co. med 656,000 ton, Ellerman lines med
623,000 ton samt P. & 0. co. (Peninsular and
oriental co.) med 600,000 ton. Som n:r 6 och 7
komma två japanska rederier, Nippon Yusen kabu-
shiki kaisha med 536,000 ton och Osaka Shosen ka-
bushiki kaisha med 440,000 ton. Först i 8:e och 9:e
rummen komma nu de tyska Hamburg-Amerika-
linjen med 358,000 ton och Norddeutscher Lloyd
med 351,000 ton.
Af stor betydelse för sjöfarten, särskildt för tra-
fiken mellan Amerikas öst- och västkust, har Pana-
makanalens öppnande i aug. 1914 blifvit. Bety-
delsefull är också Nord-östersjö-kanalens (Kiel-
kanalens) under 1914 verkställda fördjupning och
senare faktiska internationalisering enligt Versail-
lesfreden. - Ett arbete, "Sveriges sjöfart" (21 hftn),
utgafs 1919-21 af N. G. Nilsson och G. Åsbrink
under medverkan af fackmän. Kommerskollegium
utgaf 1921 "Svenska handelsflottans krigsförluster
åren 1914-20". H. Ebg.
*Sjöfartsbok skall innehålla äfven uppgifter om
födelsetid, färgsinne, dag för senaste vaccinering
samt värnpliktsförhållande äfvensom det sjömans-
hus, vid hvilket innehafvaren af boken är inskrif-
ven, och det honom där tilldelade registernum-
ret. C. E. L.
*Sjöfartsinspektör. Befattningen har numera
indragits.
’Sjöfartskongresser. Se Internationella
kongresser äfven i Suppl.
Sjöfartsråd. Se Sjöfartsstyrelsen. Suppl.
Sjöfartsstyrelsen i Finland, ett under Han-
dels- och industriministeriet lydande verk, har
öfverinseendet öfver och förvaltningen af lots- och
fyrinrättningen, of vervakar sjöfarten, skeppsbygge-
riet och skeppsmätningen, kontrollerar fartygs
sjöduglighet, förvaltar statens isbrytarfartyg samt
har öfverinseendet öfver och förvaltningen af sjö-
fartsläroverken och statens hamnar äfvensom inse-
endet öfver sjömanshusen samt de kommunala och
privata hamnarna. S. består af l generaldirektör
och 2 sjöfartsråd; den förstnämnde (med biträde
af l assistent) förestår sjöfartsafd., de två senare
resp. kansli- samt lots- och fyrafd.; till den sist-
nämnda höra bl. a. sjökarteverket och sjömätnings-
expeditionerna. O. B-n.
*SjöfartssäkerhetsIagstiftning. Lagen om till-
syn å fartyg och förordningen med närmare före-
skrifter ang. tillsyn å fartyg äro af 16 okt. resp.
31 dec. 1914 (ej 1915, som genom tryckfel upp-
ges i hufvudarb.). Genom lagarna af 16 okt. 1914
har sjöfarten underkastats en preventiv, s. k.
förhandskontroll öfver fartygs sjösäkerhet, utöfvad
genom Statens fartygsinspektion (se d. o., äfven
i Suppl.). Därjämte har den repressiva s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
