Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schleswig-Holstein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hisings samt Säfvedals härads domsaga. Sedan S. förordnats
att från 1912 tjänstgöra som sekreterare vid den
förberedande utredningen ang. rättegångsreformen,
var han 1919–25 led. i processkommissionen. Från 1912
biträdde han vid utarbetandet af ett flertal lagförslag,
bland hvilka de viktigaste voro om begränsning af
fullföljdsrätten till Högsta domstolen (lag 1915),
om tingssammanträden med 3-mansnämnd och om domsagornas
förvaltning (författningar 1918) och om fri rättegång
(lag 1919). S. var 1919–20 led. af Första kammaren,
vald af Blekinge län, och fick 1925 åter plats där,
vald af Värmlands län. Han har varit konsultativt statsråd
i Brantings andra ministär 1921–23 och i ministären
Sandler sedan 8 maj 1925. I sin lagstiftande och
politiska verksamhet har han särskildt intresserat sig
för förbättringar i rättegångsväsendet och i sådant
hänseende vunnit åtskilliga resultat af betydelse.
Han har i sin domsaga infört ett system med tätare
sammanträden och koncentreradt förfarande, hvilket
(med hänsyn till förfarandet) vunnit efterföljd i ett
flertal större rådstufvurätter och i åtskilliga
domsagor ("processreformer utan lagändring").
S. uppsatte 1916 och har alltsedan mönstergillt
redigerat "Svensk juristtidning" (se d. o.).
2. Gustaf Vilhelm S., den föregåendes broder,
kommunaltjänsteman, f. 16 april 1885 i Karlskrona,
1906 juris kandidat i Lund, 1907 t. f. och 1910 ord.
stadsombudsman samt 1919 förste stadsombudsman i
Hälsingborg, har entusiastiskt arbetat för
eldbegängelsens utbredning och värdiga former.
Han har i ämnet gjort studier i utlandet, och i
sammanhang därmed hölls 1916 i Gotha en kongress af
representanter för de tyska eldbegängelseföreningarna,
inför hvilken S. framlade förslag till riktlinjer för
en modern eldbegängelselag. Han tog initiativ till de
internationella krematorieutställningarna i Malmö (1914;
se Utställning, sp. 164) och Göteborg (1923),
till den första nordiska eldbegängelsekonferensen (i
Hälsingborg, 1922; se Likbränning. Suppl.),
till den första internationella eldbegängelsebyrån
(i Hälsingborg, 1924) och till en kommitté för
åstadkommande af en mönsteranläggning för eldbegängelse
i Hälsingborg (1924). 1925 lyckades det honom att samla
den internationella eldbegängelserörelsen till gemensamt
arbete med närmaste uppgift att söka häfva den katolska
kyrkans motstånd mot reformen. Han har skrifvit bl. a.
Eldbegängelsens innebörd och värde (1913) och
Die feuerbestattung und ihre kultur elle bedeutung. Der tempel des friedens (Leipzig, 1922). S. är sedan 1911 led. af Hälsingborgs stads historiekommission
och redigerade (tills. med O. Trapp) 1913 "Hälsingborgs stads
minnesskrift". Han har ock skrifvit artiklar i Nordisk familjebok.
1. Å. H.
*Schlytern, F. Herman, var ordf. i 1902 års
löneregleringskommitté under hela dess verksamhet, d. v. s. till 1923.
*Schlözer. – 2. Kurd von S. Hans
Jugendbriefe 1841–56 utgåfvos 1920 och
Petersburgerbriefe 1857–62 1922.
*Schmalensée, Kurt von, dog 27 okt. 1925 i Stockholm.
*Schmedes, Erik A. J., afgick 1924 från operan i Wien.
Schmid [ʃmit], Heinrich Kaspar, tysk
tonsättare, f. 1874 i Landau, utbildad vid Münchens
musikakademi, blef 1905 lärare och 1919 professor
där och 1921 direktör för konservatoriet i Karlsruhe,
där han äfven dirigerar ett stort körsällskap
och leder en kammarmusikförening. Han har gjort
sig ett namn som efterromantisk tonsättare med en
mängd solosånger samt körer, pianostycken och
kammarmusikverk (bl. a. en blåsarkvintett).
E. F–t.
*Schmidt (sp. 1117), Emanuel, dog 19 mars 1921 i S:t Paul.
O. A. L–r.
*Schmidt (sp. 1123), Maximilian, dog 3 dec. 1919 i München.
*Schmidt (sp. 1123), Valdemar, afgick från
universitetet 1922 och dog 26 juni 1925 i Köpenhamn.
S. å. utkom Af et langt livs historie.
P. E–t.
*Schmidt (sp. 1125), Ernst A., tog 1919
afsked från professuren och dog 5 juli 1921 i Marburg.
*Schmidt (sp. 1125), Jörgen J., dog 12 nov. 1923 i Kolding.
P. E–t.
Schmidt, Peter Leonard, öfverfältveterinär,
f. 4 mars 1859 i Levene socken, Skaraborgs län, tog 1886
veterinärexamen i Stockholm, blef bataljonsveterinär vid
Skånska dragonregementet 1887, regementsveterinär vid
Andra Göta artilleriregemente 1895 och vid Lifregementets
dragoner 1899, fältveterinär och chef för fältveterinärbyrån
i Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1907 och var
öfverfältveterinär där 1918–21. Tidigare skötte han
lärarbefattningar vid Alnarps landtbruksinstitut och
Veterinärinstitutet. S. har skrifvit bl. a.
Handbok i hästkännedom för de beridna vapnens underofficersskolor (1897),
Handbok för arméns hofslagare (1907),
Handbok för arméns veterinärer (1911) och
Handbok för veterinärtjänsten i fält (1920).
J. V–m.
Schmidt, Maurits (Måtte), tandläkare,
f. 3 jan. 1868 i Kalmar, student 1886, aflade
tandläkarexamen 1890 och har sedan 1904 praktiserat
i Stockholm. 1908–10 var han ordf. i Sv.
tandläkaresällskapet. S. har utgett en samling dikter,
På vägen (1917) och (tills. med H. Ramberg)
Svenska tandläkaresällskapets historia (1910).
Schmidt, Robert, tysk socialdemokratisk
politiker, f. 15 maj 1864 i Berlin, var till 1893 snickare
(pianoarbetare) och därefter till 1919 medlem af de tyska
fackföreningarnas centralstyrelse ("Generalkommission
der gewerkschaften") och anställd i dess tjänst. Där
ledde han (från 1913) centrala arbetarsekretariatet i
Berlin och sedermera fackorganisationens socialpolitiska
afdelning. Han var 1893–98 och 1903–18 led. af tyska
riksdagen, tillhörde 1919–20 nationalförsamlingen och
är sedan 1920 åter led. af riksdagen. S. blef okt. 1918
understatssekreterare i Reichsernährungsamt samt blef
febr. 1919 minister för jordbruk och folknäring samt
öfvertog juni s. å. äfven ledningen af riksekonomiministeriet.
Han afgick i juni 1920 samt var sedermera riksekonomiminister
i Wirths båda ministärer maj 1921–nov. 1922. I Stresemanns
ministär var han aug.–nov. 1923 vicekansler och minister
för återuppbyggandet. S. har i riksdagen gjort sig känd
som måttfull och saklig debattör samt som minister
visat prof på administrativ duglighet.
V. S–g.
Schmidt, Adolf, tysk läkare, f. 1865 i Bremen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
