Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scheelit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Schirren, C. C hr. G., efterlämnade en synnerligen
omfattande samling af afskrifter och excerpter
ur en hel rad arkiv rörande Nordens och
Östersjöprovinsernas historia. De delar af samlingen, som
röra det Stora nordiska kriget, utlånades 1922 af
dess nuv. egare, Gesellschaft fur geschichte und
altertumskunde zu Riga till svenska Riksarkivet
för att där kunna bearbetas. Samlingen omfattar
öfver 400 faskiklar. Jfr A. Stille, ”De Schirrenska
samlingarna till det Stora nordiska krigets historia”
(i ”Karolinska förbundets årsbok” 1910).
E. N–nn.
Schirwindt, stad i preussiska reg.-omr. Gumbinnen,
23 km. n. ö. om Stalluponen, invid gränsen
till Litauen. 1,100 inv. (1919). Under Världskriget
besattes S. af ryssarna 15 aug. 1914, men återtogs
13 sept. af tyskarna. 9–12 samt 27 okt.
s. å. utkämpades vid S. hårda strider mellan de
anfallande ryssarna och de försvarande tyskarna,
hvilka senare lyckades hålla staden. Denna återtogs
dock af ryssarna i midten af nov., men stannade
slutligen i tysk ego från 9 febr. 1915. Den
var då nära nog fullständigt förstörd. Jfr
Världskriget, sp. 173, 174, 178 och 186.
H. J–dt.
*Schistostega osmundacea, bot. Se Lysmossa. Suppl.
Schitomir, stad. Se Zjitomir.
Schizodus, paleont. Se Permiska systemet, sp. 505.
*Schiötz. 1. Oskar Emil S. dog i febr. 1925.
– 2. Hjalmar August S. tog 1921 afsked
från professuren.
Schjelderup. 1. Kristian Vilhelm
Koren S., norsk präst, af samma släkt som de i
hufvudarbetet omnämnde W. M. och G. R. S.,
f. 1853, d. 1913, blef teol. kand. 1875, kyrkoherde
(sogneprest) 1890 och var från 1908 biskop
i Kristiansands stift (nu Agder bispedömme). –
2. Kristian Vilhelm S., den föregåendes
son, norsk teolog, f. 1894 i Dyvåg, blef teol. kand.
1918 och teol. doktor 1923 samt är sedan 1921
universitetsstipendiat i systematisk teologi vid
Oslo universitet. S. tillhör en tämligen radikal
teologisk riktning. Bland hans skrifter märkas
Religionens sandhet i lys av den relativitetsteoretiske
virkelighetsopfatning (1921), Der mennesker
blir guder. Fra mystikernes lande. I. Det fjerne
östen (1923) och H vem Jesus var og hvad kirken
har gjort ham til (1924). S. har tagit framträdande
del i studentlifvet; hans omval 1924 till ordf. i
”Norske studenters kristelige förbund” föranledde
de strängt ortodoxe inom förbundet att utträda och
bilda egen sammanslutning. S. var 1924–25
sekreterare i den norska föreningen ”Norden”. –
3. Harald Krabbe S., den föregåendes
broder, norsk filosof, f. 1895 i Dyvåg, professor i
Oslo 1922, har skrifvit Til sansefornemmelsernes
psyko-fysiologi (doktorsafh., 1920), Filosofiens
historie fra renossansen til nutiden (1924)
m. m.
3. S–e.
*Schjerfbeck. 1. S. M. S. utnämndes 1918 till
öfverarkitekt.
*Schjerning, Otto von, var under Världskriget
(sedan 1915 med rang af general af infanteriet) till
1918 chef för fältsanitetsväsendet. som han
omorganiserade, och dog 28 juni 1921 i Berlin. Han utgaf
”Handbuch der ärztlichen erfahrungen im
Weltkriege" (9 bd, 1921–22)
*Schjödt. 1. A. J. S. var sedan 1917 regeringsadvokat
och dog 1923.
*Schjöll, O. K. M., har lämnat direktörsposten
i Den norske enkekasse.
*Schjött. 1. P. O. S. tog 1918 afsked från
professuren. – 2. St. J. St. S. dog 1920. Han utgaf
bl. a. Norsk ordbok med ordtydning paa norsk-dansk
(1914).
Schlager (af ty. schlagen, slå), österrikiskt
dialektord, som på senare åren brukas äfven i svenska
tidningsreferat som beteckning på en kabaret- eller
revykuplett, hvilken med sin melodi ”slagit igenom”
och är på väg att öfvergå till slagdänga.
*Schlatter, A., tog 1922 afsked från professuren.
*Schlegel. – 4. August Wilhelm von S.
Hans ”Geschichte der deutschen sprache und
poesie” (föreläsningar i Bonn 1818-19) utgafs
1913, ”Briefwechsel mit seinen Heidelbergerverlegern”
utgafs 1922. Se äfven O. Brandt, ”A. W.
S. Der romantiker und der politiker” (1919), och
J. Körner, ”Romantiker und klassiker” (1924), samt
det af Körner utg. ”Die brüder S. Briefe aus frühen
und späten tagen der deutschen romantik” (1925)
och ”Die brüder S. im briefwechsel mit Schiller
und Goethe” (s. å.). – 5. K. W. F. von S. "Der
briefwechsel F. und D. S:s 1818-1820" utgafs
1923. Se arbeten af M. Horwitz (1916), R.
Volpers (s. å.) och Finke (1918).
*Schleich, K. L., dog 7 mars 1922 i Berlin.
1899 hade han utnämnts till professor där. S. var
en ytterst mångsidig begåfning, vetenskapsman,
sångare, tonsättare, målare och författare, något,
som torde ha bidragit till hans kollegers obenägenhet
att erkänna honom. Sin stora upptäckt af
infiltrationsanestesien framlade han på en kirurgkongress
1882, men mottogs fullkomligt af visande; han
införde flera betydelsefulla reformer i fråga om
sårbehandlingen, uppfann åtskilliga preparat (t. ex.
glutol) och läkemedel. Af hans musikaliska och vittra
verk visa åtskilliga orginalitet och fantasi; af hans
filosofiska och antropologiska, som i motsats mot
Virchow förfäkta en idealistisk åskådning, må nämnas
Vom schaltwerk der gedanken (1916, flera
uppl.), Die weisheit der freude (1920), Gedankenmacht
und hysterie (s. å.), Das ich und die dämonien
(s. å.; ”Jaget och demonierna”, 1925),
Beiwusstsein und unsterblichkeit (s. å.), Das
problem des todes (1921) och Ewige alltäglichkeiten
(1922). S:s synnerligen intressanta memoarer,
Besonnte vergangenheit (1921, flera uppl.),
innehålla fängslande karaktärsbilder af läkare, skalder,
konstnärer; bl. a. har Strindberg, med hvilken
han var nära vän, där blifvit utförligt och sympatiskt
skildrad. S:s Dichtungen utkom 1924.
R–n B.
*Schleiermacher, F. D. E. S:s Briefwechsel mit
seiner braut utgafs 1919; Briefe, utg. af H.
Mulert 1923 ff., Werke 1924 (urval). På sv. utgafs
”Tal över religionen” 1920. Jfr H. Mulert, ”S.”
(1917), och det svenska arbetet G. Carstensen,
”Individualitetstanken hos S.” (1924) och ”S.”
(1925).
*Schleiz tillhör nu tyska republiken Thüringen.
6,848 inv. (1919). S. är äfven namn på en krets
i Thüringen med 685,77 kvkm. areal och 47,857
inv. (s. å.).
Schlenk, Wilhelm, tysk kemist,
universitetslärare, f. 22 mars 1879 i München, studerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
