Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Satureja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med bibliotek, samlingar och museum samt 3 observatorier
(meteorologisk-seismologiskt, magnetiskt, och astronomiskt).
I S. verkar den 1921 bildade Svenska föreningen i Kina som
bl. a. utger uppsatser om Kina, dess förhållanden samt
svenska intressen där. – I samband med en strejk förekommo
i S. 31 maj 1925 blodiga gatukravaller, hvarvid polisen
sköt på en skara demonstranter, mest kinesiska studenter.
Händelsen, hvars förlopp ännu är omstridt, bidrog starkt
att stegra den främlingsfientliga rörelsen i Kina.
E. A–t.
Schanghaja, med våld skaffa sjöfolk för kofferditjänst.
*Schan-tung. Det tyska arrendeområdet Kiau-tschóu
liksom Schan-tung-banan (Tsing-tau–Si-nan-fu), som
också besattes af japanerna under Världskriget,
återlämnades till Kina 1922 i enlighet med fördraget
i Washington febr. s. å. (se Kina. Suppl., sp. 1014).
Litt.: R. C. Forsyth, "Shantung: the sacred province of China" (1913), och
W. Schrameier, "Kiautschou" (1915).
E. A–t.
Schanzer [ʃa’ntsär], Carlo, italiensk politiker,
f. i dec. 1865 i Wien, blef italiensk medborgare (han
var son till en advokat från Trieste), studerade juridik
i Rom och inträdde 1886 i statistiska generaldirektionen.
Han blef referendarie i statsrådet och 1897 led. af detta
samt har sedan 1902 tillhört parlamentet, först som
deputerad och sedan som senator. S. var Giolittis
anhängare och vän, maj 1906–dec. 1909 minister för
post och telegraf i dennes kabinett och intog under
Världskriget, liksom Giolitti, en tillbakaskjuten
ställning, men inträdde juni 1919 som skattkammarminister
i Nittis ministär. Vid kabinettets ombildning i mars 1920
blef S. finansminister, men var efter en ny rekonstruktion
ånyo skattkammarminister maj–juni s. å.
På Washingtonkonferensen 1921–22 var S. president
för den italienska delegationen. I Factas ministär
(febr.–okt. 1922) var S. utrikesminister och deltog
som sådan i Genuakonferensen. Med Ryssland förde han
underhandlingar om handelsaftal, hvilka emellertid
strandade, bl. a. af det skäl, att Italien ej ville
erkänna sovjetregeringen de jure. – I Nationernas
förbunds arbete har S. tagit del som suppleant i
italienska delegationen vid förbundsförsamlingen 1920
och ord. medlem 1921 och 1924 samt såsom led. af
nedrustningskommissionen, där han 1921 framlade en
uppmärksammad plan till statistisk undersökning af
rustningarna i olika länder.
F. K. J.
*Schaper, H. W. Friedrich, dog 3 dec. 1919 i Jena.
Schapsuger, folkstam. Se Tjerkesserna.
*Scharffenberg, Johan, är sedan 1922 öfverläkare
vid och föreståndare för Oslo hospitals sinnssykeasyl. På sv.
har utkommit bl. a. S:s "Alkohol som medicin och missbruk av
recepträtten" (1920). S. har vidare skrifvit bl. a.
Lægernes alkoholforordninger (1921),
Personlighetens frihet (1921) och (tills. med O. Solnördal)
Forslag til midlertidig lov om alkoholholdige apotekervarer.
S. har ej slutit sig till något visst parti. Hans arbete är
prägladt af ärligt sanningssökande och oegennytta, men i sin
ifver går han ofta för långt.
M. H.
*Scharlakansrödt. – 2. Tekn., är en grupp af
röda azofärgämnen (se d. o. samt Scharlakan),
framställda genom koppling af t. ex. diazoxylidin
eller aminoazobensoldisulfonsyra med naftolsulfonsyror.
K. A. V–g.
*Scharley tillhör nu polska Schlesien. 10,666 inv. (1919). Officiellt polskt namn Szarlej.
*Scharling. – 3. Karl Henrik S. dog 6 juni 1920 i Köpenhamn.
Hans Teolog eller digter? och Livsminder utkommo 1917–19.
P. E–t.
*Schartau. 1. Henrik S:s personlighet, lära
och gärning ha under de senaste åren behandlats i ett stort
antal skrifter. C. S. Lindblad har bl. a. skrifvit om
"Den unge S." (1918) samt utgett "Vägvisare i H. S:s skrifter" (1908)
och en med kommentarer försedd 5:e uppl. af S:s
"Brev i andliga ämnen" (1925). Till hundraårsminnet
af S:s död utgåfvos af
H. Hägglund "H. S." (1924) och af
V. Södergren "H. S. och västsvenskt kyrkoliv" (1925).
I E. Newman, "Nordskånska väckelserörelser under 1800-talet", I (1925), och
H. Pleijel, "Herrnhutismen i Sydsverige" (1925),
belyses S:s förhållande till herrnhutismen och den från
honom utgångna väckelsen från delvis nya synpunkter.
3. Knut Sigurd S., sonsons son till S. 1,
historiker, lärare, f. 23 okt. 1878 i Östra Strö,
Malmöhus län, blef 1903 filos. licentiat i Lund
och 1905 filos. d:r på afh.
Förhållandet mellan Sverige och Hannover 1709–1715 (1905).
S. blef 1907 läroverksadjunkt i Nyköping och är
sedan 1911 lektor i modersmålet och historia vid
Jönköpings h. allm. läroverk samt sedan 1916 äfven
stadsbibliotekarie i Jönköping. Bland S:s skrifter
må ytterligare nämnas
Om försvarsväsendet på Gottland 1710–1721 (1911; i "Karolinska förb:s årsbok 1910"),
Jönköping 1691–1862 (i del 4 af samlingsverket "Jönköpings historia", 1915–20),
Om Sveriges inre tillstånd under Karl XII:s tid (i samlingsverket "Karl XII", 1918) och Ett bidrag till det s. k. Wisingsöbibliotekets historia (1919; läroverksprogram).
1. E. Nwn. 3. V. S–g.
*Schartaus, Frans, handelsinstitut står sedan
1919, då statsanslaget till handelsundervisningen
öfverflyttades från 7:e till 8:e hufvudtiteln, under
Skolöverstyrelsens inseende och inspektion. Statens
anslag till institutet utgick 1924–25 med 54,000 kr.,
anslaget från Stockholms grosshandelssocietet med
20,000 kr. Den s. k. 1-åriga B-kursen indrogs 1920.
Elevantalet utgör (1925–26) 214; under de 61 läsåren
1865–1926 ha varit inskrifna sammanlagdt 6,403 elever.
Antalet lärare utgör f. n. 26 (4 ord., 1 e. o. och 21
timlärare). Läroverket eger f. n. 5 stipendie- och
premiefonder om tills. öfver 114,000 kr. Sedan 1903
lämnar Stockholms grosshandelssocietet ett årligt anslag
till utrikes resestipendier för från institutet utgångna
välmeriterade elever, f. n. 12,000 kr. per år, till
4 à 5 stipendier å 3,000 à 2,000 kr.
Å. W:son M.
Scharten, Carel, holländsk kritiker.
Se Holländska litteraturen. Suppl., sp. 442.
Scharten-Antink, Margot, holländsk författarinna.
Se Holländska litteraturen. Suppl., sp. 442.
*Scharwenka. 1. L. Philipp S. dog 16 juli 1917 i Bad Nauheim. –
2. F. Xaver S. dog 7 dec. 1924 i Berlin.
Schatullmakare, konstsnickare, ebenist (se d. o.,
Haupt, G., och, i Suppl., Iversson, G.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
